Vasaorden (kungaslup)
| |||
 Vasaorden vid kronprinsessbröllopet 2010. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Salslup | ||
| Historik | |||
| Konstruktör | Fredrik Henrik af Chapman | ||
| Byggnadsvarv | Djurgårdsvarvet resp. Flottans varv i Stockholm | ||
| Sjösatt | 1774 resp. 1923 | ||
| I tjänst | Se ovan | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 17,88 m | ||
| Bredd | 3,1 m | ||
| Djupgående | 1,19 m | ||
| Deplacement | ca 12 ton | ||
| Kraftkälla | Framdrives med 9 par åror. | ||
| Besättning | 18 + 1 roddare, 3 officerare | ||
Vasaorden är en svensk kungaslup byggd som en salsslup, som ägs och bemannas av Försvarsmakten (marinen) och som är avsedd att användas av kungahuset vid officiella ceremonier. Vasaorden har bland annat använts vid invigningen av Stockholms stadshus 1923[1], 1976 i samband med bröllopet mellan Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath[2], 1983 när Drottning Elizabeth II av Storbritannien var på statsbesök med fartyget HMY Britannia, Japans kejsare Akihitos statsbesök år 2000 och i samband med bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling 2010.[3]
Den nuvarande Vasaorden är en exakt kopia från 1923 av den ursprungliga slupen som totalförstördes i en brand 1921. Den ursprungliga Vasaorden ritades 1774 av skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman för Gustav III.[4]
Beskrivning
Vasaorden är byggd på kravell med en längd av 18,6 meter, bredd av 3,2 meter och ett djupgående av 0,7 meter. Materialet är svensk ek med undantag av en del skulpturer, som är utförda av tysk ek. Den framdrives av nio par åror samt är akteröver försedd med en rymlig salong, rikt prydd med förgyllda ornament i gustaviansk stil samt krönt med kunglig krona. Även skrovets övriga delar, särskilt stävarna, är rikligt ornerade i guld, vitt och blått. Vasaorden förvaras för marinens räkning av Sjöhistoriska museet i Båthall 2 på Galärvarvet. Båthallen hålls öppen sommartid som ett museum av Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar.
Historik
I Stockholm med sin belägenhet vid vattnet var det under 1700-talet vanligt att välbärgade familjer samt hovet ägde roddslupar. Stadens omliggande vatten och närhet till skärgården medgav trevliga utflykter vid tiden. De slupar som användes för ändamålet var en del försedda med sal, hovets slupar var klart de mest representativa med sin utsmyckning. De två dåvarande kungaslupar som ägdes av hovet var Tre kronor samt Sveriges vapen. Kung Gustav III var vid ett flertal tillfälle på besök vid olika hov i Europa varvid han beskådade slupar och gondoler som var magnifika i sin utsmyckning. Kungen ansåg inte att hovets slupar var tillräckligt representativa för det planerade mottagandet av den blivande svägerskan, hertig Karls 15-åriga brud Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp.
Målning av Elias Martin 1782.
Gustav III lät genom chefen för galärflottan, samt högsta styrelseman för Kungliga hovjaktvarvet konteramiral Johan Nordenanckar beställa en ny slup för hovet. Slupen ritades av Fredrik Henrik af Chapman som även utförde övervakningen av bygget. Slupen erhöll samma mått, betingelser och antal åror som de båda äldre salssluparna. Inredning och utsmyckning blev dock mer dekorativ. Med en rekvisition på 15 000 riksdaler i förskott påbörjades bygget av slupen i kravellbyggd ek samt även i inredning och samtligt bildhuggeri i samma material. Bordläggningens ut- och insida samt salsbyggnaden är målad i vitt och endast den övre bordgången är i betsad och fernissad ek. Förstäven har en rikt ornamenterade sköld med tre kronor på en blå botten. Över skölden finns en förgylld krona, även övrigt bildhuggeri och sudband är förgyllda.
Akterkastellet ovan akterspegeln har en sköld med Gustav III:s namnskiffer i guld på en blå botten. Vid bordläggningens sidor invändigt i aktern samt på rodret utfördes allegoriska målningar i guld på en blå botten. Bildhuggerier utfördes till stor del av Johan Törnström. Slupen var utrustad med två fällbara master för latinsegel för segling i gynnsam vind. Främre delen av slupen har tofter för 18 roddare samt i mitten en kobrygga. En gösstake pryder stäven med en kunglig flagga i toppen.
Salen är rikt dekorerad med sköldar och girlander. Takets yttre är krönt av en stor förgylld krona. Salen och dess dörrar har tio facettslipade fönster varvid sex är öppningsbara. Invändigt är salen dekorativt utsmyckad med förgyllda alagreker. I taket finns en oljemålning på duk med tre kronor på himmelsblå botten. Utefter salens långsidor finns soffor i gustaviansk stil klädda i vacker blå damast med plats för tio personer. Salen rymmer ett mindre bord för traktering samt två fällstolar vid bordets kortsidor. Kostnaden för byggandet och utsmyckningen blev 27 000 riksdaler.
Vasaorden fick senare samma år sitt namn efter den av Gustaf III nyligen instiftade utmärkelsen Vasaorden. Slupen erhöll ritningar i efterhand 1775, dessa utfördes av skeppsbyggmästaren Joachim Neuendorff. Vid sjösättningen närvarade Gustav III med sin syster Sofia Albertina, drottningen samt änkedrottningen. Elis Schröderheim närvarade samt skalden Carl Michael Bellman, den efterföljande festen pågick hela natten. Premiärturen gick den 7 juni 1774 från Nyckelviken till Logårdstrappan med Hedvig Elisabeth Charlotta ombord. Turen finns avbildad i en målning av Pehr Hilleström.[5] Ceremonin planerades äga rum i juli 1774 och hertiginnan skulle ankomma till staden sjövägen. Vid branden på Galärvarvet den 5 augusti 1921 ödelades slupen Vasaorden totalt förutom delar av inredning samt åror och rorkult som förvarades på Skeppsholmen. Beslag som återfanns på brandplatsen togs tillvara.
Den senare byggda kungaslupen
Genom en landsomfattande insamling igångsatt av Dan Broström samt några högre officerare i flottan insamlades 40 000 kronor, givare kan nämnas bland Vasariddare och flottans befälspersonal. Vid början 1922 inlämnade Broström och amiralerna Wilhelm Dyrssen, Carl August Ehrensvärd, Henning von Krusenstierna samt kommendör Stig H:son Ericson en skrivelse att på Flottans varv i Stockholm låta bygga en trogen kopia av kungaslupen efter Chapmans originalritningar. Fotografier med mera fanns tillgängliga samt delar av inredning och de ur askan framletade beslagen.
Förberedelser för inför byggandet startade den 15 juni varefter kölresningen uppsattes den 24 juli. Virket i huvudsak ek som donerades av en grosshandlare Tobiesson och införskaffades från olika orter i landet, bland annat från Visingsö. Under byggandets framskridande blev man tvungen att göra uppehåll på sammanlagt 125 dagar på grund av virkesbrist. Volymen virke utgjorde sammanlagt 25 kubikmeter, varav tio avsågs att användas till bordläggningen och bestod av kvistfri ek. Svårigheten var att erhålla den mängd krumvirke för spant och stävar i tillräcklig omfattning och dimensioner samt för den översta bordgången som har en bred av cirka 40 cm.
Det uppstod tidsnöd mot slutet av byggandet på grund av de tidigare uppehåll, samt med det byggtekniska utförande enligt 1700-tals metoder för att efterlikna den äldre slupen. Ragnar Hjorth ritade förebilder och hade överinseende över bildhuggararbetet som utfördes under ledning av en bildhuggare Thorsten Sigstedt. En del beslag samt mattor och annan lös inredning som ej blivit lågornas rov återanvändes, de tidigare tunga årorna i gran ersattes av smäckrare lättare åror i ask. En anpassning på skölden i aktern utfördes genom att den romerska siffran III togs bort från Gustav III:s namnchiffer, och G:et gjordes likt Gustav V:s.
Den nya slupen nyttjades första gången av Gustaf V vid invigningen av Stockholms stadshus midsommarafton 1923. Den har också använts vid bröllopet mellan Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath 1976 och vid olika statsbesök. Den användes när den japanske kejsaren var på besök i maj 2000[6]. Senast användes den vid bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och prins Daniel den 19 juni 2010.
Detaljbilder
-
Fören -
Salen -
Interiör -
Aktern
Bemanning och framförande[7]
Vasaorden står under befäl av en örlogskapten samt två andra officerare. Slupen framförs med 9 par åror av 18 matroser; i övrigt finns tre reservroddare varav en befinner sig ombord.
Själva slupen dras igång från brygga tills slupen är helt fri från brygga så att rodd kan påbörjas. Slupen kan framföras med tre olika roddsätt; rundrodd, örlogsrodd eller giggrodd. Skillnaden mellan de olika sätten är hur länge man vilar på årorna mellan varje årtag.
Roddsätt
- Rundrodd är ett kontinuerligt roddsätt
- Örlogsrodd är ett roddsätt där man vilar på årorna ca 3 sekunder mellan årtagen
- Giggrodd är ett roddsätt där man vilar på årorna ca 5 sekunder mellan årtagen
Vasaorden framförs oftast med giggrodd, eftersom det anses mest paradmässigt.
Bemanning
- Befälhavaren, en örlogskapten står i aktern och styr slupen via rodret, ger även order till styrmannen.
- Styrmannen, är en kapten eller löjtnant som står om babord för om salen. Styrmannen övervakar rodden och återger befälhavarens order, har även uppgiften att kasta iland tampen för att stoppa upp Vasaorden vid förtöjning.
- Officer vid kungliga flaggan, en kapten eller löjtnant, står i fören och vars uppgift det är att vid embarkering och debarkering hissa respektive hala flaggan. Kunglig flagga förs på slupen då en representant för det svenska Kungliga huset finns ombord. Den kungliga flaggan består av en tretungad svensk örlogsflagga med stora eller lilla riksvapnet, samt en kunglig vimpel.[8]
- Besättningens klädsel består av Paraduniform m/1878 för officerarna och paraduniform m/1948 för roddarna.
- Fram till 1983 var roddarna kadetter, 1983 valdes roddarna ur en skara frivilliga värnpliktiga från Berga Örlogsskola.
Kommandorop
De kommandorop som befälhavaren säger upprepas av styrmannen, och utförs av besättningen. För att inleda rodd sägs följande kommandoord;
- Klar för rodd!
- Res årorna!
- Sätt igång! (vid detta kommandoord springer sjömännen på land "igång" slupen)
- Klart falla! (roddarna låter årorna falla, men utan att de vidrör vattnet)
- Hal ut! (rodd upptas)[7]
Ceremoniel vid statsbesök
| ” | Vid ankomst med fartyg skall följande genomföras:
Eskort av marinen, embarkering av kungaslupen Vasaorden för transport till kaj, som regel nedanför Nationalmuseum eller Logårdstrappan, salut, paradering, kortege genom staden, välkomstceremoni på Kungl Slottets inre borggård samt paradering inne i slottet. Om ankomsten sker till Logårdstrappan äger inte kortege genom staden rum. |
„ |
| – Ceremonireglemente för försvarsmakten, CerR FM2, 1983 | ||
Se även
Referenser
Noter
- ^ http://svtplay.se/v/1393116/invigning_av_stockholms_stadshus_utan_ljud
- ^ ”Carl XVI Gustaf och Fröken Silvia Sommerlath”. Kungliga Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/brollopet/historikochtraditioner/kungligabrollop/brollopbernadotte/carlxvigustafochfrokensilviasommerlath.4.1a3366210de661ad20800046262.html.
- ^ TT (16 mars 2010). ”Dags att öva med bröllopsslupen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/dags-att-ova-med-brollopsslupen. Läst 25 januari 2012.
- ^ Informationstavla i Båthall 2 på Galärvarvet.
- ^ http://www.sfv.se/Documents/Kulturvarlden/1999_02/vagen_over_vattnet.pdf[död länk]
- ^ von Euler, Robin (9 mars 2010). ”Roddare tränar inför kungligt bröllop”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Forband/Fjarde-sjostridsflottiljen-4-sjostridsflj/Nyheter/Roddare-tranar-i-Stockholm-infor-kungligt-brollop/. Läst 24 mars 2010.
- ^ [a b] http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-ser-brollopsslupen-ut_4874933.svd
- ^ Leonardz, Jenny (16 juni 2010). ”Slupen redo för kunglig rodd”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/slupen-redo-for-kunglig-rodd_4872987.svd. Läst 25 januari 2012.
Tryckta källor
- Kungsslupen Vasaorden i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
Vidare läsning
- Halláng, Bror; Nyman, Bo (1996). Vasaorden: en historik om den svenska kungliga slupen - en riksklenod : a historical account of the royal barge of Sweden - a national heirloom (2., omarb. och kompl. utg.). Falkenberg: Marinlitteratur. Libris 8383504. ISBN 91-970700-3-3 (inb.)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vasaorden (kungaslup).- Stockholmskällan har media som rör Vasaorden
- Vasaorden på Royalcourt.se
- Vägen över vattnet, SFV
