Venedig

Den här artikeln handlar om staden. För provinsen, se Venedig (provins).
Venedig
Kommun
Vy över Venedig
Vy över Venedig
Flagga
Vapen
Land Italien Italien
Region Veneto
Provins Venedig (VE)
Angränsande
kommuner
Campagna Lupia, Cavallino-Treporti, Chioggia, Jesolo, Marcon, Martellago, Mira, Mogliano Veneto, Musile di Piave, Quarto d’Altino, Scorzè, Spinea
Geografiskt läge 45°26′N 12°19′Ö / 45.433°N 12.317°Ö / 45.433; 12.317
 - höjdläge m ö.h.
Yta 414,5 km²[1]
Folkmängd 270 589 (2009)
Befolkningstäthet 653 invånare/km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 30100
Riktnummer 041
ISTAT-kod 027042
Beskattningskod L736
Geonames 6542284
Skyddspatron San Marco Evangelista
Festdag 21 november
Folknamn veneziani
Webbplats: comune.venezia.it
Satellitbild av Venedig och lagunen.
Gondoler i Venedig
Karta över Venedig på 1920-talet (ur Nordisk familjebok)
Ponte dei Sospiri, Suckarnas bro
Video om Venedig från ett skepps synvinkel (2002)

Venedig (på venetianska Venesia, på italienska Venezia) är en stad i nordöstra Italien, belägen i och omkring en lagun vid Adriatiska havets norra del. Staden är huvudstad i regionen Veneto och huvudort i provinsen Venedig. 1987 fick staden och dess lagun status som världsarv. Invånarna kallas venetianare och vissa talar ett romanskt språk kallat venetianska, men italienska är det vanligaste språket.

Läge och administrativ indelning

Stadens historiska centrum ligger på några öar i mitten av Venetianska lagunen några mil norr om floden Pos mynning i Adriatiska havet. Viktigast är den av Canal Grande tudelade huvudön och ön Giudecca, som skiljs från huvudön av Canale della Giudecca. På fastlandet ligger tätorterna Mestre och Marghera som administrativt tillhör kommunen Venedig (men inte staden) liksom Lido samt öarna Torcello, Murano, Burano, Sant'Erasmo och Vignole. Runt lagunen finns andra städer, till exempel fiskestaden Chioggia som är en egen kommun och har binamnet ”det mindre Venedig”.

Venedig är en stad byggd på vattnet, byggd på miljontals träpålar av ek och alm som slagits ned i den sandiga och leriga jorden.

Venedig består av sex stadsdelar samt öarna utanför. Det är dessa som symboliseras i gondolens förstäv - tillsammans med Dogens huvudbonad. De sex stadsdelarna, kallade sestieri, är:

  • Canaregio: Den nordvästra stadsdelen.
  • Castello: Den mest östra stadsdelen av Venedig, (Venedigs Östermalm) där man finner fotbollsplanen, basketarenan samt Bienalen. Fick sitt namn av fortiljen som skyddade österut mot havet.
  • San Marco: Den centrala delen av Venedig, där bland annat domkyrkan är belägen med skyddshelgonet Sankt Markus reliker.
  • San Polo: Är mitt i Venedig - på "andra" sidan av Rialtobron, vilket sedan Venedigs ursprung har varit stadens/republikens handelscentrum.
  • Santa Croce: Är centralt beläget och innefattar även järnvägsstationen St:a Lucia och bussplatsen Piazzale Roma.
  • Dorsoduro: Den hårda ryggraden av Venedigs 118 öar - dorso duro.

Historia

För republiken Venedigs historia, se Republiken Venedig.

Det som i dag är Venedig utvecklades redan under den senare antiken i form av utspridda orter som låg på öarna i lagunen. Namnet Venedig har anknytning till folket veneter, som levde i området.

Staden befolkades av flyktingar från övre Italien som här sökte skydd från hunnernas invasion år 452 och senare från langobarderna 568. En annan (mindre trolig) berättelse om ursprunget till stadens namn är att de flyktingar som tog skydd från hunnerna hälsade med Veni etiam ("även jag har kommit hit"). Venedig blev politisk efterföljare till staden Torcello, en betydande biskopsstad som av okända anledningar blev övergiven av invånarna, som flyttade till Venedig.

Som utpost av det bysantinska riket bevarade venetianerna sin självständighet mot det frankiska riket och det heliga romerska riket, i motsats till alla övriga städer i övre Italien. Det bysantinska inflytandet i staden ser man även på många byggnader, till exempel Basilica di San Marco. De gynnades även av att Bysans inte fick behärska sin utpost på grund av invasionerna av langobarder, franker, slaver, avarer, perser och araber. Istället fick Venedig möjlighet att spela ut kejsarrikena mot varandra så att de fick bra handelsuppdrag som gav staden en monopolställning i handeln mellan västra Europa och Bysans under många århundraden. Tidigt i historien fick Venedigs stadsadel en ledande ställning tack vare handelsprivilegier. På detta sätt bildades republiken Venedig som under 1300-talet utvidgades till fastlandet. Som följd av korstågen och av handelsprivilegierna, vilka märktes även i den bysantinska huvudstaden, ökade fientligheter mellan venetianer och bysantiner.

Under det fjärde korståget lyckades dogen Enrico Dandolo rikta krigsinsatsen mot Konstantinopel som erövrades och plundrades 1204. Det nybildade latinska riket blev dominerat av Venedig. Talrika plundrade konstskatter flyttades från Bysans till väst, till exempel en quadriga av brons som idag finns i Basilica di San Marco. Denna kupp var en huvudorsak till misstron hos de ortodoxa folkgrupperna i Östeuropa, speciellt ryssarna, mot Västeuropa, men den ledde även till en längre konflikt med Genua som slutade i fyra ödesdigra krig. I det sista av dessa krig erövrade genuesarna 1381 det på södra delen av lagunen belägna Chioggia, men kom inte vidare och måste återvända. Medan Genua tog över handeln till Svarta havet hade Venedig handeln med Levanten kvar. Genom vigsel mellan Caterina Cornaro och den sista kungen av Cypern, Jakob II, blev Cypern behärskat av Venedig efter det att kungen och hans tronföljare hade dött.

Transporter

I Venedig tillåts ingen biltrafik förutom på vändplanen vid Piazzale Roma. Man går eller tar egen båt, gondol eller båttaxi, traghetto eller vaporetto. Att promenera är relativt enkelt, men är man gammal eller sjuklig kan det vara besvärligt att ta sig fram, särskilt som ovan turist; gatorna är ojämna och det finns många trappbroar att ta sig över. Viss anpassning för funktionsnedsatta finns i centrala delarna av Venedig. Trappbroarna har på de centrala huvudstråken hiss avsedd för barnvagnar eller rullstolar. Gående varutransporter måste man också ta hänsyn till i de trånga gränderna. De extrema högvatten som ibland förekommer kan orsaka framkomlighetsproblem. Barnvagnar är också sällsynta i Venedig och är man rullstolsburen behöver man ofta en medhjälpare så att man lättare kan ta sig ombord på en vaporetto.

Båt

Det bästa sättet att ta sig någonstans i Venedig är att åka båt, särskilt längre sträckor. Det vanligaste färdmedlet är vaporetton, en sorts vattenbuss, som har flera linjer runt Venedig och genom Canal Grande, samt till öarna runt om. Vill man ha bilen med sig kan man åka bilfärja, tronchetto, till exempelvis Lido. Att åka gondol är annars ett klassiskt sätt att ta sig fram även på de mindre kanalerna som skär genom Venedig; det är dock väldigt dyrt och används mest av turister. Det finns dock en mindre och enklare variant av gondol, traghetto som på vissa platser i Canal Grande används för överresor där broar saknas. I traghetton står man upp under överfarten, vilket inte alltid är självklart för en turist - resan är dock mycket billig. Lite dyrare är taxibåtarna, men de är bäst när man har bråttom.

Den fasta befolkningen i Venedig har ofta egna båtar vilka påminner om en liten traghetto och de rors stående i aktern. Sedan finns båtar för transporter av varor av alla slag; kommunala båtar för sopor och underhåll, även polis, brandkår, ambulanser och andra italienska myndigheter tar sig fram med båt i staden. Stora passagerarfartyg kan också anlöpa Venedigs hamn, men alla snabbgående båtar måste dock ta sig långsamt fram för att inte orsaka vågor som kan ställa till stor skada på byggnader och omgivning.

Flyg

Venedigs flygplats, Venedig Marco Polos flygplats, ligger 8 kilometer nordost om staden. Flygplatsen trafikeras av ett stort antal flygbolag med flyglinjer till de flesta större europeiska städer, men även till USA och Asien. Mellan flygplatsen och staden kan man åka taxi, reguljärbuss, flygbuss eller båttaxi. Flygbussen går till Piazzale Roma. En annan flygplats som ligger nära Venedig är Trevisos flygplats, cirka 20 kilometer norr om staden. Dit flyger främst lågprisflygbolag såsom Ryanair. Från Trevisos flygplats finns direktbussar till Venedig.

Tåg

Venedigs järnvägsstation heter Santa Lucia och ligger alldeles intill Canal Grande. Vaporetti finns att tillgå rakt utanför huvudentrén. Härifrån går tåg till de flesta stora italienska städer.

En av Orientexpressens linjer går till Venedig.[2]

Bil

Det går att köra bil till Venedig. Bron som förbinder Venedig med fastlandet leder in till Piazzale Roma. Här finns parkering för korta stopp, men i närheten finns flera parkeringshus för längre stopp. De största hyrbilsfirmorna har sina kontor vid Piazzale Roma. Sedan kan man också ta bilen med bilfärjan till Lido från hamnen nära Piazzale Roma. Härifrån går för övrigt regionala bussar till andra orter i regionen.

Galleri


Kultur och arkitektur

Kyrkor


Museer


Palats


Torg


Broar


Övrigt


Venedigs omgivningar

Flygfoto över Venedig med bron Ponte della Libertà längst upp i bild

Runt Venedig ligger några öar, såsom Murano, Burano, Torcello, Isola di San Clemente, San Michele, Lido di Venezia och Pellestrina.

Kända personer från Venedig

Evenemang

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 21 februari 2006.

Noter

  1. ^ Compresi 257,7256 km² di acque - [1]
  2. ^ http://www.belmond.com/venice-simplon-orient-express/search_results?station=Venice
  3. ^ Porter, William V. ”Antonio Vivaldi”. Encyclopaedia Britannica. Encyclopaedia Britannica. http://global.britannica.com/EBchecked/topic/631387/Antonio-Vivaldi. Läst 20 april 2015. 

Externa länkar