Tomas Tranströmer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tomas Tranströmer Nobelpristagare
Tomas Tranströmer, 2008.
Tomas Tranströmer, 2008.
Född Tomas Gösta Tranströmer
15 april 1931 (83 år)
Stockholm, Sverige
Yrke Psykolog, poet
Nationalitet Svensk
Verksam 1954–
Framstående priser Neustadtpriset 1990
Nobelpriset i litteratur 2011

Tomas Gösta Tranströmer, född 15 april 1931 i Stockholm, är en svensk poet, översättare och psykolog, bosatt i Stockholm. Tranströmer tilldelades Nobelpriset i litteratur 2011 efter att i många år ha varit ett återkommande namn i förhandsdiskussionerna till priset. Tranströmers litteratur är översatt till ett 60-tal språk.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tomas Tranströmer är son till redaktör Gösta Tranströmer (1901-77) och Helmy, född Westerberg (1898-1969). Föräldrarna skildes när han var barn, och därefter träffade han inte sin far så ofta. Modern, som var dotter till en lots, försörjde familjen som lärarinna på Östermalm i Stockholm. De bodde i en tvårumslägenhet på Folkungagatan 57 på Södermalm. Somrarna tillbringade de ute i skärgården, på Runmarö, som Tranströmer återkommer till i sin diktning. Hans intresse för vetenskap och konstnärligt utövande vaknade tidigt och påverkades av hans vistelser i skärgården, där han bland annat samlade insekter.[2][3]

Efter studentexamen vid Södra Latinläroverket inskrevs Tranströmer vid Stockholms högskola, där han läste litteraturhistoria med poetik, och blev filosofie kandidat 1956. Dessutom tog han yrkesexamen som psykolog. Året efter examen (1957) anställdes han vid Psykotekniska institutet vid Stockholms högskola, och 1960–1966[4] var Tranströmer fängelsepsykolog och kurator vid en anstalt för unga kriminella i Roxtuna i Linköpings kommun.[5] Därefter var han från 1980 psykolog vid Arbetsmarknadsinstitutet i Västerås. Under 35 år bodde han och verkade i Västerås, där det i centrum av staden finns sex haikudikter av honom i form av ”stenpoesi”.[6]

Tranströmer kom redan vid sin debut med 17 dikter 1954 att hyllas som ett ungt geni, och trots visst mothugg har han byggt upp ett anseende som en av Sveriges mest respekterade och översatta moderna poeter, med ett djupt egenartat bildspråk. Under 1970- och 1980-talen var han tidvis en flitig uppläsare av sina egna verk.

Tranströmer gifte sig 1958 med Monica Bladh,[5] och makarna bor numera på Stigbergsgatan på Södermalm i Stockholm.[7] År 1961[8] föddes deras dotter Emma Tranströmer, som är konsertsångerska. Dottern Paula föddes 1964.[8]

Tomas Tranströmer drabbades i november 1990[9] av en stroke som ledde till afasi och förlamning av kroppens högra sida.[10] År 1997 instiftade Västerås kommun Tranströmerpriset, då han var bosatt i Västerås från 1965 till 2000. Priset skall ”belöna ett högtstående författarskap i Tomas Tranströmers anda”. Det utdelas vartannat år till en lyriker som utses av en jury.[11]

År 2012 blev Tranströmer utnämnd till hederslektor på sin gamla skola Södra Latin. [12]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Tomas Tranströmer räknas till de så kallade femtiotalspoeterna, med Lars Forssell och Östen Sjöstrand. Under 1950-talet blev lyriken åter på modet, och årtiondet räknas som ingången till senmodernismen. I sin debutsamling 17 dikter, som var 1950-talets mest omtalade författardebut, återinförde Tranströmer den bundna versen.

Tranströmers poetiska stil beskrivs ofta som vardaglig, men med det mystiska ständigt närvarande förmedlat med ett komplicerad slag av naturlyrik. Detta det mystiska i tillvaron framträder främst i och med Tranströmers ”självlysande metaforer” vilka öppnar passager till ”en annan tillvaro”. Vad en annan tillvaro innebär i Tranströmers diktning finns det inget entydigt svar på, men de flesta uttolkare är överens om att där ytterst kan anas en religiös storhet, som till en viss grad kan jämföras med den religiösa vändningen hos författare i hans generation, som Majken Johansson, Bo Setterlind, Östen Sjöstrand och Birgitta Trotzig. Denna religiösa storhet träder hos Tranströmer fram genom närmanden i den mänskliga drömmen och den svenska naturen, och det är främst i dessa miljöer som poetens laddade metaforer slår ut i sin fulla styrka: ”själen / skavde mot landskapet så som en båt / skaver mot bryggan” (ur Ansikte mot ansikte i samlingen Den halvfärdiga himlen), ”Vaken i mörkret hör man / stjärnbilderna stampa i sina spiltor / högt över trädet” (ur Storm i samlingen 17 dikter). Samtidigt har det påpekats att det religiösa hos Tranströmer framför allt är ”en upplevelse av världen som sammanhang och närvaro” och inte finner uttryck i någon bekännelse till en konkret doktrin eller trossamfund som i Majken Johanssons, Setterlinds och Trotzigs fall. "[13] Tranströmer anses vara en stor stilist, känd för att kunna uttrycka en komplex stämning i endast några enkla meningar.

Tranströmer är nära vän med den amerikanske norskättade poeten Robert Bly. De bägge poeterna har inte bara översatt varandra till respektive modersmål, utan även under en lång period haft en intensiv brevkorrespondens. Den senare har givits ut i boken Air Mail, som även är titeln på en av Tranströmers dikter från diktsamlingen För levande och döda, från 1989. Tranströmer har introducerats på nederländska av den kände prosaförfattaren och diktaren Bernlef. Tranströmers samlade dikter har översatts till slovakiska och 2001 utgivits av Milan Richter, Slovakiens diktare och främsta översättare av nordisk och tysk lyrik.

Tranströmers skapande är sedan stroken förknippat med stora svårigheter, något han bearbetar i Sorgegondolen och Den stora gåtan. På grund av den ansträngning som krävs för att producera de långa dikter som annars brukar karakterisera Tranströmer har han alltmer gått över till haikuns korta form.

Tranströmer tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2011 ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”.[14] Tranströmer blev 2011 den fjärde författaren genom tiderna som har fått både Neustadtpriset (som han tilldelades år 1990) och Nobelpriset. De tre föregående mottagarna av både Sveriges och USA:s främsta internationella litteraturpriser är Czesław Miłosz, Gabriel García Márquez och Octavio Paz.[15]

Tranströmers dikter har översatts till finska av Caj Westerberg som fick Finlands Rundradions Översättarbjörnen 2012 för översättning av Tranströmers samlade verk.[16]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Tranströmer är även en begåvad pianist och hans dikter refererar ibland både till pianospel och till musik, såväl klassisk musik som jazz. Vid de få framträdanden Tranströmer gjort efter slaganfallet har han ofta spelat vänsterhandsstycken. Skådespelaren Krister Henriksson läser ibland Tranströmers dikter vid dessa tillfällen. Även Lena Endre har uppträtt tillsammans med Tranströmer. I december 2011 utsågs han till hedersledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. I motiveringen nämndes bland annat att "Få samtida poeter har lika övertygande betonat samhörigheten mellan poesi och musik".[17]

Många nutida tonsättare har inspirerats av Tranströmers poesi och tonsatt hans texter. Bland dessa finns Torbjörn Nilsson, Maurice Karkoff, Lennart Hedwall, Håkan Parkman, Fredrik Jakobsson, Gustav Alexandrie, Ulf Grahn, Stig Gustav Schönberg, Madeleine Isaksson, Per Gunnar Petersson, Margareta Hallin, Lars Edlund, Sven-David Sandström, Johan-Magnus Sjöberg, Jan Sandström, Andrea Tarrodi, Maria Löfberg, Anders Eliasson och Bo Hansson.[18]

Tomas Tranströmers dotter är konsertsångerska och gav, till faderns åttioårsdag 2011, ut fonogrammet Dagsmeja med tonsatta dikter av honom.[19]

På frimärken[redigera | redigera wikitext]

Tomas Tranströmer finns på svenska frimärken "Nobeldiplom Tomas Tranströmer" som utkom 2013-11-14.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Diktsamlingar[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Litteratur om Tomas Tranströmer[redigera | redigera wikitext]

  • Espmark, Kjell (1983). Resans formler: en studie i Tomas Tranströmers poesi. Stockholm: Norstedt. Libris 7153818. ISBN 91-1-833212-9 (inb.) 
  • Joanna Bankier, The Sense of Time in the Poetry of Tomas Tranströmer, 1985
  • Bergsten, Staffan (1989). Den trösterika gåtan: tio essäer om Tomas Tranströmers lyrik. FIB:s lyrikklubbs bibliotek, 0425-5232 ; 250FIB:s lyrikklubbs årsbok, 0348-0534 ; 1989. Stockholm: FIB:s lyrikklubb. Libris 7421557. ISBN 91-550-3424-1 (inb.) 
  • Karlström, Lennart (1990–2001). Tomas Tranströmer: en bibliografi. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060. Stockholm: Kungl. bibl. Libris 8239417 
  • Ringgren, Magnus (1997). Det är inte som det var att gå längs stranden: en guide till Tomas Tranströmers Östersjöar. Stockholm: Bokbandet. Libris 8381368. ISBN 91-88152-02-2 
  • Rönnerstrand, Torsten (2003). "Varje problem ropar på sitt eget språk". Om Tomas Tranströmer och språkdebatten. Karlstad: Karlstad University Press. Libris 9056274. ISBN 91-85019-35-6 
  • Schiöler, Niklas (1999). Koncentrationens konst: Tomas Tranströmers senare poesi. Stockholm: Bonnier. Libris 7150065. ISBN 91-0-056913-5 (inb.) 
  • Slyk, Magdalena (2010). "VEM är jag?": Det lyriska subjektet och dess förklädnader i Tomas Tranströmers författarskap. Uppsala. Libris 11896278. ISBN 978-91-506-2137-2 
  • Bergsten, Staffan (2011). Tomas Tranströmer: ett diktarporträtt. Stockholm: Bonnier. Libris 11957556. ISBN 978-91-0-012515-8 (inb.) 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Eponym[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tranströmer får Nobelpriset i litteratur 2011”. Dagens Nyheter. 6 oktober 2011. http://www.dn.se/kultur-noje/nobelpriset-i-litteratur-2011. 
  2. ^ [a b] Lunds universitet (21 april 2011). ”Tomas Tranströmer får skalbagge uppkallad efter sig”. Pressmeddelande.
  3. ^ Liukkonen, Petri. ”Tomas Tranströmer (1931–)” (på engelska). Authors’ Calendar. Kuusankoski stadsbibliotek. http://kirjasto.sci.fi/trastt.htm. 
  4. ^ ”Biobibliografisk notis”. Svenska Akademien. 2011. http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna/tomas_transtromer/bio_n11sv. 
  5. ^ [a b] Vem är det : Svensk biografisk handbok. 1969 
  6. ^ ”Tomas Tranströmer får Nobelpriset i litteratur”. www.vasteras.se. Västerås kommun. http://www.vasteras.se/kulturfritid/Sidor/tomastranstromerfarnobelpriset.aspx. Läst 7 oktober 2011. 
  7. ^ Beckman, Åsa (9 april 2011). ”Tranströmer – förvandlingens store mästare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/transtromer--forvandlingens-store-mastare. Läst 7 oktober 2011. 
  8. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  9. ^ Dagens Nyheter: s. 8. 14 mars 2004. 
  10. ^ Lundin, Anders (2004). ”Afasin och döden – två motiv i Tomas Tranströmers diktning” (PDF). Läkartidningen 101 (37): sid. 2 838–2 839. http://www.lakartidningen.se/old/content_0437/pdf/2838_2839.pdf. 
  11. ^ ”Tranströmerpriset”. www.vasteras.se. Västerås kommun. http://www.vasteras.se/kulturfritid/stipendierfonder/Sidor/transtromerpriset.aspx. Läst 7 oktober 2011. 
  12. ^ ”Tranströmer blev hederslektor på sin gamla skola”. www.svd.se. Anders Q Björkman. http://blog.svd.se/kultur/2012/06/01/transtromer-blev-hederslektor-pa-sin-gamla-skola/. Läst 1 juni 2012. 
  13. ^ Ringgren, Magnus. Ett Nobelpris till Tomas Tranströmer är en självklarhet. Aftonbladet
  14. ^ Svenska Akademien (6 oktober 2011). ”Nobelpriset i litteratur år 2011”. Pressmeddelande. Läst 7 oktober 2011.
  15. ^ Neustadt-Nobel Prize Convergences. University of Oklahoma. Läst 3 januari 2012.
  16. ^ Nya Åland
  17. ^ http://www.musakad.se/
  18. ^ Svensk musiks databas
  19. ^ ”Tomas Tranströmer : från vaggan till priset”. Dagens Nyheter: s. 66–67. 7 oktober 2011. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Litteraturhandboken: Författarlexikon och litteraturöversikter. Stockholm: Forum. 1984 
  • Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar (1991). Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedt 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikinews logotyp
Wikinews har nyheter relaterade till artikeln Tomas Tranströmer.