Wesley Koolhof

Från Wikipedia
Wesley Koolhof
Koolhof US16 (17) (29827725516).jpg
Wesley Koolhof, 2016.
NationalitetNederländerna Nederländerna
Födelsedatum17 april 1989 (35 år)
FödelseortNederländerna Zevenaar, Gelderland, Nederländerna
BorNederländerna Duiven, Gelderland, Nederländerna
Längd183 cm
Karriär
Professionell sedan2008
SpelarHögerhänt (dubbelfattad backhand)
Prispengar1 826 613 dollar
Singel
Karriärfacit0–0
Singeltitlar0
Högsta singelranking462 (5 augusti 2013)
Dubbel
Karriärfacit265–173
Dubbeltitlar10
Högsta dubbelranking5 (23 november 2020)
Grand Slam-dubbelresultat
Australiska öppnaKvartsfinal (2022)
Franska öppna mästerskapenSemifinal (2020)
WimbledonKvartsfinal (2019)
US OpenFinal (2020)
Grand Slam-mixed dubbelresultat
Australiska öppnaOmgång 2 (2022)
Franska öppna mästerskapenSemifinal (2021)
WimbledonSemifinal (2019)
US OpenKvartsfinal (2018, 2019)
Senast uppdaterad: 2 mars 2022.

Wesley Koolhof, född 17 april 1989 i Zevenaar, Gelderland, är en nederländsk tennisspelare. Han är son till fotbollsspelaren Jurrie Koolhof.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

2020[redigera | redigera wikitext]

I januari 2020 vann han tillsammans med Rohan Bopanna titeln i dubbel vid Qatar ExxonMobil Open 2020.[1] I februari 2020 blev det en andraplats för Koolhof och Nikola Mektić vid Open 13 efter en finalförlust mot Nicolas Mahut och Vasek Pospisil.[2] I september 2020 nådde Koolhof och Nikola Mektić sin första Grand Slam-final vid US Open.[3] Det blev en andraplats efter en finalförlust mot Mate Pavić och Bruno Soares.[4]

2022[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 2022 bildade Koolhof ett nytt dubbelpar med Neal Skupski. De vann sin första tävling tillsammans, Melbourne Summer Set 1, efter att ha besegrat Aleksandr Nedovyesov och Aisam-ul-Haq Qureshi i finalen.[5] En vecka senare vann de även Adelaide International 2 efter att ha besegrat Ariel Behar och Gonzalo Escobar i finalen.[6] I årets första grand slam, Australiska öppna 2022, tog sig Koolhof och Skupski till kvartsfinal, där det blev en förlust mot Matthew Ebden och Max Purcell.[7] I februari 2022 tog de årets tredje titel vid Qatar ExxonMobil Open efter att ha besegrat Rohan Bopanna och Denis Shapovalov i finalen.[8]

Titlar och finaler[redigera | redigera wikitext]

Grand Slam[redigera | redigera wikitext]

Dubbel: 1 (1 andraplats)[redigera | redigera wikitext]

Resultat År Turnering Underlag Medspelare Motståndare Resultat
Tvåa 2020 USA US Open Hard court Kroatien Nikola Mektić Kroatien Mate Pavić
Brasilien Bruno Soares
5–7, 3–6

ATP Finals[redigera | redigera wikitext]

Dubbel: 1 (1 titel)[redigera | redigera wikitext]

Resultat År Turnering Underlag Medspelare Motståndare Resultat
Vinnare 2020 Storbritannien ATP Finals, London Hard court (i) Kroatien Nikola Mektić Österrike Jürgen Melzer
Frankrike Édouard Roger-Vasselin
2–6, 6–3, [10–5]

Masters 1000[redigera | redigera wikitext]

Dubbel: 3 (3 andraplatser)[redigera | redigera wikitext]

Resultat År Turnering Underlag Medspelare Motståndare Resultat
Tvåa 2019 USA Miami Open Hard court Grekland Stefanos Tsitsipas USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
5–7, 6–7(8–10)
Tvåa 2019 Monaco Monte Carlo Masters Grus Nederländerna Robin Haase Kroatien Nikola Mektić
Kroatien Franko Škugor
7–6(7–3), 6–7(3–7), [9–11]
Tvåa 2019 Kanada Canadian Open Hard court Nederländerna Robin Haase Spanien Marcel Granollers
Argentina Horacio Zeballos
5–7, 5–7

ATP-finaler[redigera | redigera wikitext]

Dubbel: 26 (10 titlar, 16 andraplatser)[redigera | redigera wikitext]

Teckenförklaring
Grand Slam (0–1)
ATP Finals (1–0)
ATP Masters 1000 (0–3)
ATP 500 Series (0–2)
ATP 250 Series (9–10)
Finaler efter underlag
Hard court (8–10)
Grus (2–5)
Gräs (0–1)
Resultat V–F    Datum    Turnering Kategori Underlag Medspelare Motståndare Resultat
Vinnare 1–0 Februari 2016 Bulgarien Sofia Open, Bulgarien 250 Series Hard court (i) Nederländerna Matwé Middelkoop Österrike Philipp Oswald
Kanada Adil Shamasdin
5–7, 7–6(11–9), [10–6]
Vinnare 2–0 Juli 2016 Österrike Austrian Open, Österrike 250 Series Grus Nederländerna Matwé Middelkoop Österrike Dennis Novak
Österrike Dominic Thiem
2–6, 6–3, [11–9]
Vinnare 3–0 Januari 2017 Australien Sydney International, Australien 250 Series Hard court Nederländerna Matwé Middelkoop Storbritannien Jamie Murray
Brasilien Bruno Soares
6–3, 7–5
Tvåa 3–1 Februari 2017 Nederländerna Rotterdam Open, Nederländerna 500 Series Hard court (i) Nederländerna Matwé Middelkoop Kroatien Ivan Dodig
Spanien Marcel Granollers
6–7(5–7), 3–6
Tvåa 3–2 Juli 2017 USA Atlanta Open, USA 250 Series Hard court Nya Zeeland Artem Sitak USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
3–6, 4–6
Tvåa 3–3 September 2017 Frankrike Moselle Open, Frankrike 250 Series Hard court (i) Nya Zeeland Artem Sitak Frankrike Julien Benneteau
Frankrike Édouard Roger-Vasselin
5–7, 3–6
Tvåa 3–4 Februari 2018 USA New York Open, USA 250 Series Hard court (i) Nya Zeeland Artem Sitak Belarus Max Mirnyi
Österrike Philipp Oswald
4–6, 6–4, [6–10]
Tvåa 3–5 Mars 2018 Brasilien Brasil Open, Brasilien 250 Series Grus (i) Nya Zeeland Artem Sitak Argentina Federico Delbonis
Argentina Máximo González
4–6, 2–6
Tvåa 3–6 Maj 2018 Portugal Estoril Open, Portugal 250 Series Grus Nya Zeeland Artem Sitak Storbritannien Kyle Edmund
Storbritannien Cameron Norrie
4–6, 2–6
Tvåa 3–7 Oktober 2018 Sverige Stockholm Open, Sverige 250 Series Hard court (i) Nya Zeeland Marcus Daniell Storbritannien Luke Bambridge
Storbritannien Jonny O'Mara
5–7, 6–7(8–10)
Vinnare 4–7 Januari 2019 Australien Brisbane International, Australien 250 Series Hard court Nya Zeeland Marcus Daniell USA Rajeev Ram
Storbritannien Joe Salisbury
6–4, 7–6(8–6)
Tvåa 4–8 Mars 2019 USA Miami Open, USA Masters 1000 Hard court Grekland Stefanos Tsitsipas USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
5–7, 6–7(8–10)
Tvåa 4–9 April 2019 Monaco Monte Carlo Masters, Monaco Masters 1000 Grus Nederländerna Robin Haase Kroatien Nikola Mektić
Kroatien Franko Škugor
7–6(7–3), 6–7(3–7), [9–11]
Tvåa 4–10 April 2019 Ungern Hungarian Open, Ungern 250 Series Grus Nya Zeeland Marcus Daniell Storbritannien Ken Skupski
Storbritannien Neal Skupski
3–6, 4–6
Tvåa 4–11 Maj 2019 Nederländerna Rosmalen Championships, Nederländerna 250 Series Gräs Nya Zeeland Marcus Daniell Storbritannien Dominic Inglot
USA Austin Krajicek
4–6, 6–4, [4–10]
Tvåa 4–12 Juli 2019 Tyskland German Open, Tyskland 500 Series Grus Nederländerna Robin Haase Österrike Oliver Marach
Österrike Jürgen Melzer
2–6, 6–7(3–7)
Tvåa 4–13 Augusti 2019 Kanada Canadian Open, Kanada Masters 1000 Hard court Nederländerna Robin Haase Spanien Marcel Granollers
Argentina Horacio Zeballos
5–7, 5–7
Vinnare 5–13 Januari 2020 Qatar Qatar Open, Qatar 250 Series Hard court Indien Rohan Bopanna Storbritannien Luke Bambridge
Mexiko Santiago González
3–6, 6–2, [10–6]
Tvåa 5–14 Februari 2020 Frankrike Open 13, Frankrike 250 Series Hard court (i) Kroatien Nikola Mektić Frankrike Nicolas Mahut
Kanada Vasek Pospisil
3–6, 4–6
Tvåa 5–15 September 2020 USA US Open, USA Grand Slam Hard court Kroatien Nikola Mektić Kroatien Mate Pavić
Brasilien Bruno Soares
5–7, 3–6
Vinnare 6–15 November 2020 Storbritannien ATP Finals, Storbritannien ATP Finals Hard court (i) Kroatien Nikola Mektić Österrike Jürgen Melzer
Frankrike Édouard Roger-Vasselin
2–6, 6–3, [10–5]
Vinnare 7–15 Maj 2021 Tyskland Bavarian Championships, Tyskland 250 Series Grus Tyskland Kevin Krawietz Belgien Sander Gillé
Belgien Joran Vliegen
4–6, 6–4, [10–5]
Tvåa 7–16 Oktober 2021 Belgien European Open, Belgien 250 Series Hard court (i) Nederländerna Jean-Julien Rojer Frankrike Nicolas Mahut
Frankrike Fabrice Martin
0–6, 1–6
Vinnare 8–16 Januari 2022 Australien Melbourne Summer Set 1, Australien 250 Series Hard court Storbritannien Neal Skupski Kazakstan Aleksandr Nedovyesov
Pakistan Aisam-ul-Haq Qureshi
6–4, 6–4
Vinnare 9–16 Januari 2022 Australien Adelaide International 2, Australien 250 Series Hard court Storbritannien Neal Skupski Uruguay Ariel Behar
Ecuador Gonzalo Escobar
7–6(7–5), 6–4
Vinnare 10–16 Februari 2022 Qatar Qatar Open, Qatar 250 Series Hard court Storbritannien Neal Skupski Indien Rohan Bopanna
Kanada Denis Shapovalov
7–6(7–4), 6–1

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bopanna/Koolhof Capture Team Debut Title In Doha”. atptour.com. 10 januari 2020. https://www.atptour.com/en/news/bopanna-koolhof-doha-2020-doubles-final. Läst 16 februari 2020. 
  2. ^ ”Mahut/Pospisil Capture Marseille Trophy”. atptour.com. 23 februari 2020. https://www.atptour.com/en/news/mahut-pospisil-marseille-2020-doubles-final. Läst 27 februari 2020. 
  3. ^ ”Koolhof/Mektic Clinch First Grand Slam Final At US Open”. atptour.com. 8 september 2020. https://www.atptour.com/en/news/koolhof-mektic-pavic-soares-us-open-2020-doubles-sf. Läst 15 oktober 2020. 
  4. ^ ”Wesley Koolhof loses US Open doubles final”. newsabc.net. 11 september 2020. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201016204500/https://newsabc.net/wesley-koolhof-loses-us-open-doubles-final-tennis/. Läst 15 oktober 2020. 
  5. ^ ”ATP Doubles: Wesley Koolhof, Neal Skupski kick off team debut with title”. tennisworldusa.org. 9 januari 2022. https://www.tennisworldusa.org/tennis/news/On_the_ATP_results_with/107393/atp-doubles-wesley-koolhof-neal-skupski-kick-off-team-debut-with-title/. Läst 2 mars 2022. 
  6. ^ ”Koolhof & Skupski Claim Adelaide Title As Hot Streak Continues”. atptour.com. 15 januari 2022. https://www.atptour.com/en/news/adelaide-2022-doubles-final. Läst 2 mars 2022. 
  7. ^ ”Ebden and Purcell earn Australian Open 2022 semifinal spot”. tennis.com.au. 26 januari 2022. https://www.tennis.com.au/news/2022/01/26/ebden-and-purcell-earn-australian-open-2022-semifinal-spot. Läst 2 mars 2022. 
  8. ^ ”Koolhof/Skuspki Clinch Doha Crown”. atptour.com. 18 februari 2022. https://www.atptour.com/en/news/doubles-doha-2022-final-friday. Läst 2 mars 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]