Omar Khayyam: Skillnad mellan sidversioner
Alternativt dödsår 1131 |
|||
| Rad 41: | Rad 41: | ||
== Externa länkar == |
== Externa länkar == |
||
*[http://omerkhayyam.us/ Omar Khayyam Rubaiyats] |
|||
* [http://www.skarv.se/ij/omar.html Ett urval ur Rubaiyat i Eric Hermelins översättning från 1928, hos bokförlaget Skarv] |
* [http://www.skarv.se/ij/omar.html Ett urval ur Rubaiyat i Eric Hermelins översättning från 1928, hos bokförlaget Skarv] |
||
* [http://www.gutenberg.org/dirs/etext95/rubai10.txt Hos Project Gutenberg finns Fitzgeralds engelska översättning av Rubaiyat.] |
* [http://www.gutenberg.org/dirs/etext95/rubai10.txt Hos Project Gutenberg finns Fitzgeralds engelska översättning av Rubaiyat.] |
||
Versionen från 5 september 2011 kl. 14.26
| Omar Khayyam | |
| Fil:Omar Chayyam.jpg | |
| Född | 18 maj, 1048 Nishapur, Persien |
|---|---|
| Död | 4 december 1122 (74 år) |
| Yrke/uppdrag | poet, matematiker, filosof och astronom. |
Ghiyās od-Dīn Abol-Fath Omār ibn Ebrāhīm Khayyām Neyshābūri (persiska: غیاث الدین ابو الفتح عمر بن ابراهیم خیام نیشابوری), född i Nishapur den 18 maj 1048, död den 4 december 1122, var en persisk[1] poet, matematiker, filosof och astronom som levde i Persien. Hans namn ges också som Omar al-Khayyami.[2]
Dödsår oftare angivet som 1131. (Exempelvis khayyam.info/french)
Han är mest känd för sin poesi, och utanför Iran, för sina klassiska fyraradingar (robâiyât), populariserade genom Edward FitzGeralds översättning. Denna har i sin tur legat till grund för tre översättningar till svenska: av A. G. Damm 1912, Sten Selander 1919 samt Ole Torvalds 1948. Svenska tolkningar av Rubaiyat direkt från persiskan har getts ut av Eric Hermelin 1928 (återutgiven i faksimilutgåva 1993), samt av Akbar Golrang och Sven Christer Swahn 1996 (i en fjärde illustrerad upplaga 2007).
Khayyams substantiella matematiska bidrag inkluderar hans Avhandling om demonstration av problem inom Algebra, som ger en geometrisk metod för att lösa kubiska ekvationer genom att korsa en hyperbel med en cirkel.[3] Khayyam arbetade som astronom åt sultanen i Samarkand. Som astronom bidrog Khayyam till den persiska kalendern, som även kallas för Jalalikalendern. Som matematiker löste Khayyam tredjegradsekvationer genom att studera skärningen mellan en hyperbel och en parabel.
En månkrater döptes till Omar Khayyam år 1970.
Biografi
Khayyam föddes i Nishapur i Iran, då en seldjukisk huvudstad i provinsen Khorasan (nutida nordöstra Iran), rivaliserande med Kairo eller Bagdad. Han tros ha fötts i en familj av tältmakare (al-khayyami betyder bokstavligt "tältmakare"); senare i livet gjorde han detta till en ordlek:
- Khayyam, som sydde vetenskapens tält,
- Har fallit i sorgens ugn och blivit plötsligt bränd,
- Ödets saxar har skurit hans livs tältrep,
- Och hoppets mäklare har sålt honom för intet![3]
Han tillbringade delar av sin barndom i staden Balkh (nutida norra Afghanistan), som student under den välkände sheikh Muhammad Mansuri. Efter detta studerade han under imam Mowaffaq Nishapuri, som ansågs vara en av de största lärarna i Khorasan-regionen.
Enligt den välkända legenden kallad tre skolkamrater studerade två andra exceptionella studenter under Imam Mowaffaq runt samma tid: Nizam al-Mulk (född 1018) och Hassan-i Sabbah (född 1034). Det sades att dessa studenter blev vänner, och efter att Nizam al-Mulk blev vesir gick Hassan-i Sabbah och Omar Khayyam till honom och bad honom dela i hans stora lycka. Hassan-i Sabbah krävde och fick en plats i regeringen, men han var ambitiös, och avlägsnades från makten efter att han deltagit i en misslyckad kupp för att störta vesiren. Omar Khayyam var mer blygsam och bad endast om en plats att leva, studera och be på. Han gavs en årlig pension på 1200 mithkals guld från Nishapurs tillgångar. Han levde på denna pension under resten av sitt liv.
Äktheten i denna legend är inte helt oproblematisk och erkänns inte av många (till exempel Mohammad-Ali Foroughi och Farzaneh Aghaeipour),[4] delvis på grund av åldersskillnaden på 30 år mellan Khayyam och Nizam al-Mulk, vilket gör det osannolikt att de två hade gått i skolan tillsammans, dessutom växte de tre männen upp i olika delar av landet. Populariteten av legenden är dock stor och kan kanske förklaras med att de tre männen var de mest framstående figurerna under sin tid och representerade de tre dominerande sätten att se på förbättring av samhället; den vetenskapliga upptäckten, personifierad av Khayyam, beväpnat uppror, representerat av Hassan-i Sabbah, och att stärka etablissemanget, lagen och ordningen representerat av Nizam al-Mulk.
Externa länkar
- Omar Khayyam Rubaiyats
- Ett urval ur Rubaiyat i Eric Hermelins översättning från 1928, hos bokförlaget Skarv
- Hos Project Gutenberg finns Fitzgeralds engelska översättning av Rubaiyat.
- SvD m.fl. recenserar Golrang och Swahns översättning
- Utdrag ur Golrang och Swahns översättning (1994-1997) i en ny upplaga
Källor
- ^ Omar Khayyam. (2008). In Encyclopædia Britannica. Retrieved September 17, 2008, from Encyclopædia Britannica Online: http://www.britannica.com/EBchecked/topic/428267/Omar-Khayyam
- ^ Omar Khayyam, Encyclopædia Britannica 2007 http://www.britannica.com/eb/article-9057079/Omar-Khayyam accessdate =2007-06-09 Gives his name as Ghiyath al-Din Abu al-Fath 'Umar ibn Ibrahim al-Nisaburi al-Khayyami (the last two differ from the version here), and lists mathematician before poet in his identity.
- ^ [a b] ”Omar Khayyam”. The MacTutor History of Mathematics archive. http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/~history/Mathematicians/Khayyam.html.
- ^ ”Omar Khayam (in Persian)” (PDF). http://www.afarzaneh.com/khayam.pdf. Läst 20 januari 2008.
