Änkekejsarinnan Cixi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För staden, se Cixi, Ningbo.
Målning av Änkekejsarinnan Cixi
Foto av Änkekejsarinnan
Cixi

Änkekejsarinnan Cixi (kinesiska: 慈禧太后; pinyin: Cíxǐ tàihòu; Wade-Giles: Tz'u-hsi t'ai-hou), personnamn Yehonala Xingzhen, född 29 november 1835, död 15 november 1908, var en kejserlig konkubin, hovintrigör och regent.

I Kina populärt känd som Västra änkekejsarinnan (西太后) och av hovet kallad Den gamla buddan (vilket inte var ett öknamn utan ett ärevördigt tillnamn), hennes begravningsnamn var Kejsarinnan Xiao Qin Xian (孝欽顯皇后), var hon en mäktig och karismatisk person, den faktiska regenten över Kina under slutet av Qingdynastin. Hon regerade Kina under större delen av perioden mellan 1861 och sin död 1908. Hon var även formellt regent för sin omyndige son 1861-1873, för nästa omyndige kejsare 1875-1888, och för den omyndigförklarade kejsaren 1898-1908.

Dagens historiker anser att hon förmodligen gjorde sitt bästa för att klara av erans svårigheter, men att hennes konservativa åsikter gjorde att västmakterna kunde ta fördel av landets relativt låga teknologiska utveckling.

Barndom och ungdomsår[redigera | redigera wikitext]

Hon tillhörde en gammal förnäm men inte så rik Manchusläkt, Yehonala. Som 17-åring (1852) blev hon utvald som en av kejsar Xianfengs konkubiner och födde dennes ende son 1856 och upphöjdes därmed till from moder (Cixi) och andra kejsarinna, s.k. "kejserlig gemål"; dock fick hon ej titeln kejsarinna. Efter sin makes död fick hon titeln änkekejsarinna, som i Kina var en titel separat från titeln kejsarinna.

Första och andra regering[redigera | redigera wikitext]

Kort efter att kejsaren avled 1861 i efterdyningarna efter det andra Opiumkriget blev Cixi tillsammans med kejsarens huvudgemål Cian förmyndarregenter för kejsarens minderåriga son. De båda höll denna position tillsammans med den döde kejsarens bror (Prins Gong), fram till 1873 då kejsar Tongzhi blev myndig.

Två år senare dog Tongzhi, varefter Cixi bröt mot den vanliga tronföljdsordningen (enligt vilken en ny kejsare måste komma från en senare generation än den förre) genom att utse sitt treåriga syskonbarn till tronarvinge, vilken besteg tronen som kejsar Guangxu. De två änkekejsarinnorna fortsatte samregera till Ci'ans död 1881, då Cixi blev Kinas ensamma härskare.

Tredje regering[redigera | redigera wikitext]

När kejsar Guangxu blev myndig drog sig Cixi tillbaka till Sommarpalatset, men kejsaren förväntades förankra alla viktiga beslut hos henne. Efter att Kina förlorat första sino-japanska kriget började Guangxu arbeta på många reformer, i vad som skulle kallas "Hundradagarsreformen". Som reaktion på detta arbetade Cixi med militära och konservativa krafter för att arrangera en statskupp och ta tillbaka makten som aktiv regent. Kejsar Guangxu förklarades omyndig 1898 och låstes in p g a "dålig hälsa". För att ytterligare sätta sig i respekt lät Cixi döda hans älsklingskonkubin för sedeslöst uppträdande.

År 1900 gav Cixi sitt stöd till boxarupproret och belägringen av diplomatkvarteret i Peking och mördandet av många diplomater och andra utlänningar. Efter detta gick utländska trupper in i Förbjudna staden och tog makten över Peking (och därmed Kina) och Cixi och kejsarhovet flydde till Xi'an. När nederlaget var ett faktum godkände Cixi västmakternas hårda villkor för fred. För att blidka dem implementerade Cixi slutligen reformerna som hon hindrat sitt syskonbarn från att införa. Hon fortsatte att regera fram till sin död 1908, men med betydligt mindre makt.

I ett underligt sammanträffande avled kejsar Guangxu en eller två dagar före Cixi. Det är möjligt att han förgiftades för att inte kunna återta sin makt efter Cixis död. På hennes uttryckliga vilja utsågs ytterligare en släkting till henne som Guangxus efterträdare, Kinas absolut siste kejsare Xuantong, personnamn Aisin-Gioro Puyi.

Cixis faktiska makt överträffade Storbritanniens drottning Viktoria, som var hennes samtida, men hennes konservativa inställning och ödesdigra intriger gjorde landet sårbart och ledde till kejsarmaktens avskaffande.

Förutom sina gärningar i hovet är hon hågkommen för sitt beskydd av konsten (själv var hon en ypperlig kalligrafiker) och kinesisk opera samt för att hon grundade Pekings zoologiska trädgård 1906.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Xiaojing
Änkekejsarinna av Kina
1861-1908
Tillsammans med Cian
Efterträdare:
Longyu