Åmänningen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åmänningen
Insjö
Södra Åmänningen från Mellanängen, strax norr om Virsbo. Ön som syns i bild är Karboholmen.
Södra Åmänningen från Mellanängen, strax norr om Virsbo. Ön som syns i bild är Karboholmen.
Geografiskt läge
Land Sverige Sverige
Län Västmanlands län
Kommun Fagersta kommun
Surahammars kommun
Landskap Västmanland
Socken Ramnäs socken
Koordinater  
  WGS 84 59°55′57″N 15°58′20″E / 59.93238°N 15.97218°Ö / 59.93238; 15.97218 (Åmänningen)
  SWEREF 99 TM 6644279, 554335
Sweden Västmanland relief location map.png
Red pog.svg
Åmänningen
Mått
Areal 24,7 km² [1]
Höjd 76 m ö.h. [2]
Strandlinje 64,2 km [2]
Flöden
Tillflöden Kolbäcksån, Snytsboån
Huvudavrinnings­område Norrströms huvudavrinningsområde (61000)
VattendragsID­ (VDRID) 664272-151183
Status[1]
Ekologisk status Solid green (80B682).svg God
Kemisk status (exkl. kvicksilver) Solid blue (52B4D0).svg God
   Miljöproblem[2]
Försurning Solid green (80B682).svg Nej
Övergödning Solid green (80B682).svg Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Solid red (F2716D).svg Ja
Främmande arter Solid red (F2716D).svg Ja
Källa VISS (SE663863-151351)
Övrigt
Kuststäder Ängelsberg, Virsbo
SjöID 663863-151351
ID vattenförekomst SE663863-151351
Vattenytans ID (VYID) 664592-150934
Limnisk ekoregion Norrlands kustland, under högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID) 664582-150962
Namn Utloppet av Åmänningen
Areal 96,2 km²
Vattenytor 25,55 km²
Sjöprocent 26,56 %
Ackumulerad areal uppströms 2 680,19 km²
Biflödesordning 3
Utflöde Kolbäcksån
VattendragsID (VDRID) 659972-152660
Avstånd till havet 187 km
Medelhöjd 101 m ö.h.
Område nedströms 663856-151352
Källor [3][4][5]

Åmänningen är en sjö i Fagersta kommun och Surahammars kommun i Västmanland och ingår i Norrströms huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 24,7 kvadratkilometer och ligger 76 meter över havet. Vid provfiske har bland annat abborre, björkna, gers och gädda fångats i sjön.[6]

Åmänningen är landskapet Västmanlands största sjö efter Mälaren och Hjälmaren. Åmänningen ligger till skillnad från Mälaren och Hjälmaren i sin helhet i Västmanland.

Djur och natur[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste fåglarna som häckar på Åmänningens öar och omgivningar är till exempel fisktärna, skrattmås, fiskmås, gräsand, kanadagås, skäggdopping, storlom, fiskljuse, drillsnäppa och häger. I sjön finns abborre, gädda och gös. Det finns även signalkräftor. Det finns även bäver, utter och mink i Åmänningen och dess omgivande vattendrag och sjöar.

Fritidsaktiviteter[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen runt Åmänningen består till stor del av fritidshus. Det finns flera mindre byar som delvis är fritidsbebyggelse, men också områden med enbart fritidshus. Åmänningen är populär för paddling sommartid. Det finns små lokala badplatser. Sportfisket är omfattande i Åmänningen med fångst av abborre, gädda, och gös. Fiskekort finns att köpa lokalt. Sjön Åmänningen fryser tidigt på vintern på grund av nivån över havet (ca 75 m ö.h.). Vintertid när isen har fått tillräcklig tjocklek men ännu inte är snötäckt är sjön ett populärt mål för skridskoåkning.

Farleden genom Åmänningen och till Ängelsberg är märkt med utprickning. Åmänningens botten är försedd med stenblock och det finns risk för grundstötning, ibland även en bra bit från land. Fritidsbåthamnar finns i Virsbo och Ängelsberg. Norrut kommer man via sjön Lilla Aspen till sjön Stora Aspen och vidare till Västanfors. Ytterligare färd norrut sker via slussar. Söderut kommer man med båt till slussarna i Virsbo. Strömsholms kanal med slussar är öppen för fritidsbåtstrafik under sommaren.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Staionssamhället Ängelsberg ligger i en sluttning ner mot Åmänningen. Här uppstod i slutet av 1800-talet en konstnärskoloni som kallades Engelsbergsmålarna [7]. Här ingick Olof Arborelius, Mauritz Lindström, Ernst Lundström, Axel Fahlcrantz med flera. Samhället växte när järnvägsförbindelse med Stockholm skapades. I Ängelsberg finns tre hus som ritats av den berömde arkitekten Isak Gustaf Clason, nämligen (Ulvaklev, Hvilan och Odensnäs). Ängelsbergs festdagar[8] bjuder varje sommar på flera dagars musikevenemang. I anslutning till samhället finns Ängelsbergs skulpturpark[9].

Strömsholms kanal löper genom Åmänningen. Föreningen Barkens Ångbåtar bedriver passagerartrafik på Strömsholms kanal med Ångfartyget Runn. Det är en nostalgitur mellan Smedjebacken och Engelsberg, vidare med tåg till Kärrgruvan och buss åter till Smedjebacken.[10]

Järnhanteringen[redigera | redigera wikitext]

Åmänningen var som en del av Strömsholms kanal en viktig transportled för järnmalm och järn. Transporter gick söderut med färdiga produkter. Transport gick även med järnmalm från Norbergs bergslag via Ängelsberg till hyttan i Trummelsberg. Kanalen utkonkurrerades av järnvägen när den byggdes under 1800-talets andra hälft. I dag löper riksväg 66 längs Åmänningens västra sida och järnvägen längs den östra.

Vid Engelsbergs bruk bedrevs järnframställning från slutet av 1600-talet fram till 1919. Bruket är nu ett av Sveriges världsarv (med på Unescos världsarvslista), och ingår i Ekomuseum Bergslagen. Vid bruket finns herrgård, park, brukskontor, arbetarbostäder och industribyggnader. Ängelsberg är det enda bruk i Sverige som har kvar såväl byggnader som det mesta av den tekniska utrustningen.

Blästerugnarna i Dunshammar, två km söder om Ängelsberg, är den äldsta länken i en 1500-årig tradition av järnframställning i trakten. Ugnarna är välbevarade och platsen är en av de få där man kan se blästerugnar från järnåldern i deras rätta miljö.

Oljeön[redigera | redigera wikitext]

År 1876 grundades ett oljeraffinaderi på ön Barrön numera kallad Oljeön[11] i sjön Åmänningen. Fabriken användes under 26 år. Oljeraffinaderiet är världens äldsta bevarade. Raffinaderiet på ön är öppet för besökare under sommaren. Oljeön är en miljö i Ekomuseum Bergslagen och ägs av Preem. Ön är tillgänglig från Ängelsbergs stationshus via en kort båttur med båten ”Petrolia”.

Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Åmänningen ingår i delavrinningsområde (664582-150962) som SMHI kallar för Utloppet av Åmänningen. Medelhöjden är 101 meter över havet och ytan är 96,2 kvadratkilometer. Räknas de 128 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 2 680,19 kvadratkilometer. Kolbäcksån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 187 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (58 %). Avrinningsområdet har 25,55 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 26,5 %. Bebyggelsen i området täcker en yta av 0,93 kvadratkilometer eller 1 % av avrinningsområdet.[4]

Fisk[redigera | redigera wikitext]

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 
  7. ^ Larsson, Karin E.: En Socken och en sjö / Konstnärskolonin i Engelsberg Förlag Västervåla Hembygdsförening sid 146 -169
  8. ^ 'Ängelsbergs festdagar'
  9. ^ 'Ängelsbergs skulpturpark'
  10. ^ Föreningen Barkens Ångbåtar bedriver passagerartrafik på Strömsholms kanal
  11. ^ 'Oljeön'

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]