Överkalix
| Överkalix | |
| Tätort Centralort Kyrkby | |
 Överkalix kyrka den 2 september 2014
| |
| Slogan: I hjärtat av Norrbotten | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Överkalix kommun |
| Distrikt | Överkalix distrikt |
| Koordinater | 66°19′35.3″N 22°50′33.5″Ö / 66.326472°N 22.842639°Ö |
| Area | 124 hektar |
| Folkmängd | 1 036 (2015)[1] |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0926 |
| Tätortskod | T8940 |
| Geonames | 603823 |
  Överkalix läge i Norrbottens län
| |
 | |
| Wikimedia Commons: Överkalix | |
Överkalix (finska Ylikainus eller Ylikainuu) är en tätort och centralort i Överkalix kommun i Norrbottens län i Sverige som omfattar Bränna (finska: Pränni)[2], kyrkbyn i Överkalix socken, Grelsbyn och Brännaberget.[3]
Överkalix är belägen cirka tio mil nordost om Luleå och utmed Kalixälven som gör en Z-sväng förbli centralorten, där också Ängesån mynnar i älven. Strax sydost om centralorten ligger de två sjöarna Grundträsket och Djupträsk. Norr om Överkalix ligger tätorten Tallvik, som förbinds med centralorten via en bro. Söder om Överkalix ligger Svartbyn och sydost om Överkalix ligger bostadsområdet Sandudden med färjeförbindelse till småorten Boheden.[3]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Överkalix 1940–2015[4][5][6][7][8][9][10][11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1940 | 850 | ## | ||
| 1945 | 827 | ## | ||
| 1950 | 640 | ## | ||
| 1960 | 559 | 39 | ||
| 1965 | 688 | 37 | ||
| 1970 | 700 | 38 | ||
| 1975 | 1 098 | 90 | ||
| 1980 | 1 045 | 88 | ||
| 1990 | 1 188 | 101 | ||
| 1995 | 1 072 | 102 | ||
| 2000 | 1 003 | 102 | ||
| 2005 | 946 | 101 | ||
| 2010 | 975 | 106 | ||
| 2015 | 1 036 | 124 | ||
Anm.: Grelsbyn ingår sedan 1975.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
I samband med tätortsavgränsningen 1975 avgränsades tätorten på den nya ekonomiska kartan.[9]
Samhället
Kommuncentrum, där Överkalix kyrka, kommunledning och grund- och gymnasieskola är belägna, kallas Bränna. Till centralorten får även räknas Grelsbyn, som ligger cirka en kilometer söder om Bränna, samt Brännaberget, 500 meter sydost om Bränna, och Tallvik på andra sidan älven, cirka en kilometer norr om Bränna.
Sevärdheter
Bland sevärdheter finns en intakt fullt möblerad nybyggargård från 1800-talet, traktormuseum, en rysk-ortodox kupolkyrka, hembygdsgårdar/byastugor, 6 000-åriga stenåldersboplatser, älgfarm och samebyar.[källa behövs]
Evenemang
Under tre dagar den tredje helgen i juli hålls varje år Överkalix marknad.[13] Orten har en tradition av marknader sedan mitten av 1700-talet men då anordnades de flesta som vintermarknader i januari och februari, fastställt av Länsstyrelsen. I 1900-talets början bestod försäljningen av främst hemkokta karameller, saltad fisk och kött av olika slag. Efter nära ett halvt sekels uppehåll anordnade Överkalix IF den första sommarmarknaden i modern tid i juli 1986.[13] Dagens marknad omfattar förutom marknadsstånd och utställningar ett tivoli, dans, musik och tävlingar.
Höstmarknaden i Överkalix har alltid kallats Mikaelimarknaden, då den anordnas första helgen (lördag-söndag) efter Mikaelidagen, alltså sista veckan i september eller första veckan i oktober. Första Mikaelimarknaden i modern tid anordnades 1992. Man ville återuppliva gamla tiders Mikaelimarknad, som under lång tid varit en stor händelse för bygdens folk. Från början var marknaden tänkt som en hantverksmässa och än i dag är inriktningen hantverk, kultur och närproducerat.
Media
Tidningar
Dessa två dagstidningar bevakar Överkalix:
Överkalix på film
Filmerna Frostbiten, Järngänget, Så som i himmelen och Jägarna 2 är delvis inspelade i Överkalix.
Se även
Källor
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Registerkort: Pränni by”. Institutet för språk och folkminnen. http://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU/bilder/_s2bd001/821405a5/p7/0000021a.pdf. Läst 31 oktober 2016.
- ^ [a b] ”Min Karta (tidigare: Kartsök och ortnamn)”. Lantmäteriet. https://minkarta.lantmateriet.se/?e=850931&n=7378239&z=10&background=3&boundaries=false. Läst 30 oktober 2016.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 83
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 78
- ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 30 oktober 2016.
- ^ [a b] ”Överkalix marknad”. Överkalix kommun. http://www.overkalix.se/kommun/kultur-fritid/overkalix-marknad/. Läst 27 september 2015.
| ||||||||||||||||
