Angela Davis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Angela Davis vid universitetet i Alberta 2006.
Angela Davis (5:a f. v.) är en av personerna i Pye Engströms skulptur Efter badet utanför Västertorpsbadet, Stockholm. Övriga avbildade är Elise Ottesen-Jensen, Paolo Freire, Sara Lidman, Mao Zedong, Georg Borgström och Pablo Neruda.

Angela Yvonne Davis, född 26 januari 1944 i Birmingham, Alabama, är en amerikansk feminist, universitetslärare, författare och aktivist för medborgerliga rättigheter.

Angela Davis var som mest känd under 1960-talet då hon var aktivist för medborgerliga rättigheter. Hon var då medlem i USA:s kommunistiska parti[1] och i Svarta pantrarna[1]. Davis är bland annat starkt kritisk mot fångvården i USA.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Angela Davis föddes i delstaten Alabama i den segregerade amerikanska södern. Hennes föräldrar introducerade henne för vänstertankegångar. Mellan 1961 och 1965 studerade Davis vid Brandeisuniversitetet. Som förstaårsstudent var Davis en av tre svarta studenter. 1963 förhördes Davis av FBI med hänvisning till att Davis deltagit vid "kommunistiska festivaler".[2] Under 1960-talet reste Davis bland annat till Frankfurt, Paris, Massachusetts och Kalifornien där hon träffade och påverkades av bland andra Theodor Adorno och Herbert Marcuse.

1968 gick Davis med i det amerikanska kommunistpartiet. Hon anslöt sig också till Svarta pantrarna och engagerade sig i Soledad Brothers Defense committee, en rättighetsorganisation till förmån för interner vid Soledadfängelset. [3] Under en tid hölls hon under uppsikt av FBI. Om denna period har hon skrivit att "kommunistpartiet insåg nödvändigheten för de vita, främst vita arbetare, att acceptera de svartas viktiga roll." (från Angela Davis parle). Davis var en tid anställd lärare vid University of California, men avskedades 1969 med hänvisning till sitt medlemskap i kommunistpartiet.[4]

Efter ett gisslandrama i Marin County den 7 augusti där fyra människor miste livet, misstänktes Angela Davis för inblandning. Där hade 17-åringen Jonathan Jackson försökt frita tre fångar vilka stod åtalade för mordet på en fängelsevakt. Davis utgick från att en rättvis rättslig prövning skulle bli omöjlig och i stället för att inställa sig hos polisen, gick hon under jorden och höll sig undan i två månader, till den 13 oktober 1970. Då greps hon på hotellet Howard Johnson Motor Lodge i New York och delgavs misstanke om inblandning.[2] Misstankarna grundades bland annat på att gisslantagaren hade använt skjutvapen registrerade i Angela Davis namn. Davis åtalades först dels för mord, dels för kidnappning. Senare tillkom en åtalspunkt: sammansvärjning. Efter 16 månader i häkte, meddelade rätten att Angela Davis kunde släppas mot en borgenssumma om 102 500 dollar. En stor del garanterades av Rodger McAfee, en mjölkbonde från Fresno. [5] Rättegången, som leddes av domaren Richard Arnason, inleddes 5 januari 1971. Den 4 juni 1972 frikändes Davis på alla punkter i en rättegång i San José.[6]

På senare år har hon befäst sin ställning som en av de viktigare [källa behövs] feministerna och har också starkt kritiserat den amerikanska fångvården. 2008[2] pensionerades Davis från sin tjänst som professor i History of Consciousness vid University of California, Santa Cruz.[7] och före detta chef för universitetets avdelning för feministstudier. Efter att ha gått ur USA:s kommunistparti 1991, grundade Davis Committees of Correspondence for Democracy and socialism. [2] 2000 deltog Angela Davis i grundandet av den feministiska rörelsen African American Agenda.

Böcker (urval)[redigera | redigera wikitext]

Kulturella referenser[redigera | redigera wikitext]

Rolling Stones låt "Sweet Black Angel" på albumet Exile on Main St. från 1972 (låten är också med som B-sida till singeln Tumbling Dice från samma album), är skriven om och till Angela Davis.

John Lennons dubbel-LP Some Time in New York City från 1972 finns låten "Angela" om Angela Davis.

I Randys låt "If We Unite", från albumet The Human Atombombs, omnämns Angela i sista versen.

Angela Davis omnämns i Turids låt Visa om imperialismens taktik i första textraden som lyder "Åh, Angela Davis, det var natt när dom hämtade dej..."

1973 släppte skivbolaget Golden Triangle en välgörenhetsskiva kallad "Free Angela" för att samla in medel till Davis under tiden hon var fängslad.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://video.google.com/videoplay?docid=-5311625903124176509
  2. ^ [a b c d] Vesterbro (2015). ”Magnus”. Allt om historia (5): sid. 40-43. 
  3. ^ James, Joy. ”Davis, Angela Yvonne”. http://worldbookonline.com/academic/printarticle?=ar726533. Läst 23 mars 2016. 
  4. ^ ”Angela Davis. Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/angela-davis. Läst 23 mars 2016. 
  5. ^ ”Trials: Freed Angela”. Time (06 March). 1972. 
  6. ^ Angela Davis Acquitted on All Charges New York Times 5 juni 1972
  7. ^ ”WGS.syr.edu”. WGS.syr.edu. http://wgs.syr.edu/FacultyStaff.htm. Läst 21 oktober 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]