Arméflyg (Sverige)
Arméflyg refererar till flygförband som är knutet till en nations markstridskrafter och kan bestå av helikoptrar och flygplan.
I Sverige var användandet av luftfartyg en del av Armén i 100 år.
Arméns ballongverksamhet (1898–1936)
Flygverksamhet inom armén går tillbaka till 1898, då Vaxholms artillerikår som första förband i dåvarande Krigsmakten organiserade en ballongenhet. Sedermera skulle ytterligare arméförband runt om i Sverige operera ballonger, vilka var fast förankrade och används främst till spaning och eldledning. Den snabba tekniska utvecklingen av flygplan i seklets början gjorde dock ballongen allt mer omodern, 1936 skedde så den allra sista militära ballonguppstigningen i Sverige.
Förbandets ballonger
| Militär beteckning | I tjänst åren | Användes av | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Sfärisk fästningsballong | 1898 - 1908 | Vaxholms artillerikår/KA1 | Vid försvaret av Vaxholms- samt Oskar-Fredriksborg fästning |
| Kulballong m/09 | 1909 - 1922 | KA1 | |
| Drakballong m/09 | 1914 - 19xx | Bodens ingenjörkår | |
| Fältballong m/23 | 1930 - 1936 | Bodens artilleriregemente | |
| Kulballong m/30 | 1930 - 1936 | Bodens artilleriregemente | |
| Fältballong m/32 | 1932 - 1936 | Smålands artilleriregemente |
Fälttelegrafkårens flyg- och ballongkompanier (1912–26)
Förhållandevis tidigt i den tekniska utvecklingen anammar den svenska armén användandet av flygplan och 1912 organiserade Fälttelegrafkåren ett flygenhet. Den första tiden bedrevs flygningarna från Axevalla hed men 1913 flyttades verksamheten till Malmen, som vid den tiden var exercisfält för de militära förbanden i Linköping. Under de efterföljande åren kom flygverksamheten att spridas till en rad olika platser runt om i landet. 1926 slår man så ihop Fälttelegrafkårens flygkompanier (armén) med Marinens Flygväsende och bildar den tredje försvarsgrenen Flygvapnet (Fälttelegrafkårens övriga flygverksamhet, ballongkompanierna, överförs till artilleriet).[1]
Förbandets ballonger och flygplan
| Militär beteckning | I tjänst åren | Kommentar |
|---|---|---|
| Kulballong m/09 | 1912 - 1923 | |
| Drakballong m/09 | 1912 - 1926 | |
| Kulballong m/23 | 1922 - 192x | |
| Fältballong m/23 | 1923 - 192x | |
| Breguet III | 1912 - 1916 | |
| Nieuport IV.G | 1912 - 1919 | |
| Farman HF.22 | 1913 - 1917 | |
| Blériot XI | 1914 - 1916 | Även den licensbyggda varianten (Thulin Typ A) användes |
| Albatros B.II | 1914 - 1926 |
Artilleriflyget (1954–79)
Föregångaren till det moderna arméflyget bildades i och med att armén 1954 upprättande ett självständigt artilleriflyg. Det var ingen tillfällighet att det var just artilleriet som fick stå som värd åt arméns flygverksamhet, då artilleriet hade ett stort behov av att kunna målspana samt leda indirekt eld. Inledningsvis var verksamheten provisorisk och saknade permanent basering. Under den senare delen av 1950-talet inleddes försök med helikopter och inledningsvis ville man hålla isär artilleriflyg- och helikopterorganisationen.
1959 bildas så Arméns helikopterskola (HkpS) på Bodens flygplats och 1963 bildas Artilleriflygskolan (ArtflygS) på Brandholmens flygplats.[2][3] 1979 blir Arméns helikopterskola (HkpS) i Boden ett förband.[4]
Artilleriflyget ombildades 1980-01-01 till Arméflyget, vid tidpunkten fanns två artilleriflygförband:
- Arméns helikopterskola (HkpS) i Boden, som vid omorganisationen byte namn till Norrbottens arméflygbataljon (AF 1)
- Artilleriflygskolan (ArtflygS) i Nyköping, som vid omorganisationen byte namn till Arméflygskolan (ArméflygS)
Förbandets flygplan och helikoptrar
| Militär beteckning |
Version | Anskaffade | Havererade | I tjänst åren | Kommentar |
|---|---|---|---|---|---|
| Flygplan 51 | A B |
6 23 |
5 |
1958 - 1963 1959 - 1974 |
|
| Helikopter 2 | 12 | 4 | 1959 - 1969 | ||
| Flygplan 53 | 5 | 2 | 1962 - 1979 | 3 stycken överförda till Arméflyget (1979) | |
| Helikopter 3 | A B C |
6 6 3 |
1962 - 1967/69 1964 - 1967/69 1969 - 1979 |
Ombyggd 1967/69 till Hkp 3C Ombyggd 1967/69 till Hkp 3C 15 stycken överförda till Arméflyget (1979) | |
| Helikopter 5 | A | 2 | 2 | 1964 - 1971 | |
| Helikopter 6 | A | 22 | 2 | 1968 - 1979 | 20 stycken överförda till Arméflyget (1979) |
| Flygplan 61 | C | 20 | 4 | 1972 - 1979 | 16 stycken överförda till Arméflyget (1979) |
Arméflyget (1980–97)
Efter omorganisationen till Arméflyget var förbandet fortfarande inordnad under artilleriet. 1983 skedde nästa organisationsförändring då ny befälsordning (NBO) infördes. För personalen vid Arméflyget fick detta bl.a. följden att de, som tidigare fortsatt hade tillhört det arméförband de ursprungligen rekryterats ifrån när de tjänstgjorde vid Arméflyget, nu istället tillhörde Arméflyget. Förändringen markerades med att all arméflygpersonal började bära blå baskern med arméflygemblemet – det bevingade svärdet.
1984 flyttar Arméflygskolan (ArméflygS) från Brandholmen till närbelägna Skavsta flygplats. Men redan året därpå (1985) flyttar förbandet igen, denna gång till dess slutgiltiga plats; Malmens flygplats. I samband med flytten blir Arméflygskolan ett förband och byter namn till Östgöta Arméflygbataljon (AF 2).[5]
1991 blir Arméflyget, som tidigare tillhört artilleriet, ett eget truppslag inom armén.[6] Vid samma tidpunkt upprättades ett funktionscentrum: Arméflygcentrum (AFC).
Arméflyget avvecklas 1997-12-31 då den slås samman med Marinflyget samt Flygvapnets flygräddningsgrupper till ett nytt militärt förband; Försvarsmaktens Helikopterflottilj.
Vid tidpunkten för omorganisation till Helikopterflottiljen fanns två arméflygförband:
- Norrbottens arméflygbataljon (AF 1) i Boden
- Östgöta arméflygbataljon (AF 2) i Linköping
Förbandets flygplan och helikoptrar
| Militär beteckning |
Version | Anskaffade [överförda] |
Havererade | I tjänst åren | Kommentar |
|---|---|---|---|---|---|
| Flygplan 53 | [3] | 1 | 1980 - 1991 | 3 stycken överförda från Artilleriflyget (1980) | |
| Flygplan 61 | C | [16] | 1 | 1980 - 1989 | 16 stycken överförda från Artilleriflyget (1980) |
| Helikopter 3 | C | [15] + 1 | 1 | 1980 - 1997 | 15 stycken överförda från Artilleriflyget (1980) En HKP 3C kompletteringsanskaffades 1991 p.g.a. ett haveri 9 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997) |
| Helikopter 5 | B | 26 | 1 | 1980 - 1997 | 25 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997) |
| Helikopter 6 | A | [20] | 1 | 1980 - 1997 | 20 stycken överförda från Artilleriflyget (1980) 19 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997) |
| Helikopter 9 | A | 20 | 1 | 1987 - 1997 | 19 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997) |
| Helikopter 11 | 5 | 1994 - 1997 | 5 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997) |
Källor
Noter
- ^ (PDF) Museivännen. 2012. sid. 5-6. http://www.teleseum.se/Templates/Museivannen/Museiv%C3%A4nnen%202012_1_hemsida.pdf.
- ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1950-1959” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119171608/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1950_1959.pdf.
- ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1960-1969” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 22 november 2015. https://web.archive.org/web/20151122101808/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1960_1969.pdf.
- ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1970-1979” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006085728/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1970_1979.pdf.
- ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1980-1989” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821101244/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1980_1989.pdf.
- ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1990-1999” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821135959/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1990_1999.pdf.
Tryckta källor
- Per-Anders Lundström, red (1997). Arméflygets historia. ISBN 91-972209-2-2