Arméflyg (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Arméflyg refererar till flygförband som är knutet till en nations markstridskrafter och kan bestå av helikoptrar och flygplan.

I Sverige var användandet av luftfartyg en del av Armén i 100 år.

Arméns ballongverksamhet (1898–1936)[redigera | redigera wikitext]

Flygverksamhet inom armén går tillbaka till 1898, då Vaxholms artillerikår som första förband i dåvarande Krigsmakten organiserade en ballongenhet. Sedermera skulle ytterligare arméförband runt om i Sverige operera ballonger, vilka var fast förankrade och används främst till spaning och eldledning. Den snabba tekniska utvecklingen av flygplan i seklets början gjorde dock ballongen allt mer omodern, 1936 skedde så den allra sista militära ballonguppstigningen i Sverige.

Förbandets ballonger[redigera | redigera wikitext]

Militär beteckning I tjänst åren Användes av Kommentar
Sfärisk fästningsballong 1898 - 1908 Vaxholms artillerikår/KA1 Vid försvaret av Vaxholms- samt Oskar-Fredriksborg fästning
Kulballong m/09 1909 - 1922 KA1
Drakballong m/09 1914 - 19xx Bodens ingenjörkår
Fältballong m/23 1930 - 1936 Bodens artilleriregemente
Kulballong m/30 1930 - 1936 Bodens artilleriregemente
Fältballong m/32 1932 - 1936 Smålands artilleriregemente


Fälttelegrafkårens flyg- och ballongkompanier (1912–26)[redigera | redigera wikitext]

Förhållandevis tidigt i den tekniska utvecklingen anammar den svenska armén användandet av flygplan och 1912 organiserade Fälttelegrafkåren ett flygenhet. Den första tiden bedrevs flygningarna från Axevalla hed men 1913 flyttades verksamheten till Malmen, som vid den tiden var exercisfält för de militära förbanden i Linköping. Under de efterföljande åren kom flygverksamheten att spridas till en rad olika platser runt om i landet. 1926 slår man så ihop Fälttelegrafkårens flygkompanier (armén) med Marinens Flygväsende och bildar den tredje försvarsgrenen Flygvapnet (Fälttelegrafkårens övriga flygverksamhet, ballongkompanierna, överförs till artilleriet).[1]

Förbandets ballonger och flygplan[redigera | redigera wikitext]

Militär beteckning I tjänst åren Kommentar
Kulballong m/09 1912 - 1923
Drakballong m/09 1912 - 1926
Kulballong m/23 1922 - 192x
Fältballong m/23 1923 - 192x
Breguet III 1912 - 1916
Nieuport IV.G 1912 - 1919
Farman HF.22 1913 - 1917
Blériot XI 1914 - 1916 Även den licensbyggda varianten (Thulin Typ A) användes
Albatros B.II 1914 - 1926


Artilleriflyget (1954–79)[redigera | redigera wikitext]

Föregångaren till det moderna arméflyget bildades i och med att armén 1954 upprättande ett självständigt artilleriflyg. Det var ingen tillfällighet att det var just artilleriet som fick stå som värd åt arméns flygverksamhet, då artilleriet hade ett stort behov av att kunna målspana samt leda indirekt eld. Inledningsvis var verksamheten provisorisk och saknade permanent basering. Under den senare delen av 1950-talet inleddes försök med helikopter och inledningsvis ville man hålla isär artilleriflyg- och helikopterorganisationen.

1959 bildas så Arméns helikopterskola (HkpS) på Bodens flygplats och 1963 bildas Artilleriflygskolan (ArtflygS) på Brandholmens flygplats.[2][3] 1979 blir Arméns helikopterskola (HkpS) i Boden ett förband.[4]

Artilleriflyget ombildades 1980-01-01 till Arméflyget, vid tidpunkten fanns två artilleriflygförband:

Förbandets flygplan och helikoptrar[redigera | redigera wikitext]

Militär
beteckning
Version Anskaffade Havererade I tjänst åren Kommentar
Flygplan 51 A
B
6
23


5
1958 - 1963
1959 - 1974



Helikopter 2 12 4 1959 - 1969
Flygplan 53 5 2 1962 - 1979 3 stycken överförda till Arméflyget (1979)
Helikopter 3 A
B
C
6
6
3





1962 - 1967/69
1964 - 1967/69
1969 - 1979
Ombyggd 1967/69 till Hkp 3C
Ombyggd 1967/69 till Hkp 3C
15 stycken överförda till Arméflyget (1979)
Helikopter 5 A 2 2 1964 - 1971
Helikopter 6 A 22 2 1968 - 1979 20 stycken överförda till Arméflyget (1979)
Flygplan 61 C 20 4 1972 - 1979 16 stycken överförda till Arméflyget (1979)

Arméflyget (1980–97)[redigera | redigera wikitext]

Det bevingade svärdet - Arméflygets symbol

Efter omorganisationen till Arméflyget var förbandet fortfarande inordnad under artilleriet. 1983 skedde nästa organisationsförändring då ny befälsordning (NBO) infördes. För personalen vid Arméflyget fick detta bl.a. följden att de, som tidigare fortsatt hade tillhört det arméförband de ursprungligen rekryterats ifrån när de tjänstgjorde vid Arméflyget, nu istället tillhörde Arméflyget. Förändringen markerades med att all arméflygpersonal började bära blå baskern med arméflygemblemet – det bevingade svärdet.

1984 flyttar Arméflygskolan (ArméflygS) från Brandholmen till närbelägna Skavsta flygplats. Men redan året därpå (1985) flyttar förbandet igen, denna gång till dess slutgiltiga plats; Malmens flygplats. I samband med flytten blir Arméflygskolan ett förband och byter namn till Östgöta Arméflygbataljon (AF 2).[5]

1991 blir Arméflyget, som tidigare tillhört artilleriet, ett eget truppslag inom armén.[6] Vid samma tidpunkt upprättades ett funktionscentrum: Arméflygcentrum (AFC).

Arméflyget avvecklas 1997-12-31 då den slås samman med Marinflyget samt Flygvapnets flygräddningsgrupper till ett nytt militärt förband; Försvarsmaktens Helikopterflottilj.

Vid tidpunkten för omorganisation till Helikopterflottiljen fanns två arméflygförband:

Förbandets flygplan och helikoptrar[redigera | redigera wikitext]

Militär
beteckning
Version Anskaffade
[överförda]
Havererade I tjänst åren Kommentar
Flygplan 53 [3] 1 1980 - 1991 3 stycken överförda från Artilleriflyget (1980)
Flygplan 61 C [16] 1 1980 - 1989 16 stycken överförda från Artilleriflyget (1980)
Helikopter 3 C [15] + 1 1 1980 - 1997 15 stycken överförda från Artilleriflyget (1980)
En HKP 3C kompletteringsanskaffades 1991 p.g.a. ett haveri
9 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997)
Helikopter 5 B 26 1 1980 - 1997 25 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997)
Helikopter 6 A [20] 1 1980 - 1997 20 stycken överförda från Artilleriflyget (1980)
19 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997)
Helikopter 9 A 20 1 1987 - 1997 19 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997)
Helikopter 11 5 1994 - 1997 5 stycken överförda till Helikopterflottiljen (1997)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (PDF) Museivännen. 2012. sid. 5-6. http://www.teleseum.se/Templates/Museivannen/Museiv%C3%A4nnen%202012_1_hemsida.pdf. 
  2. ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1950-1959” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119171608/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1950_1959.pdf. 
  3. ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1960-1969” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 22 november 2015. https://web.archive.org/web/20151122101808/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1960_1969.pdf. 
  4. ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1970-1979” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006085728/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1970_1979.pdf. 
  5. ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1980-1989” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821101244/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1980_1989.pdf. 
  6. ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1990-1999” (PDF). Svensk flyghistorisk förening. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821135959/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1990_1999.pdf. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]