Automatkarbin 5

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Automatkarbin 5 (ak 5)
Carl Gustaf Automatkarbin 5 (CGA 5)[1]
160608-N-PF515- 003 (26946532423) (cropped).jpg
Automatkarbin 5 Cesar (Ak 5C)
Typ Automatkarbin
Ursprungsplats Belgien Belgien (grundkonstruktion)
Sverige Sverige (avsedd användare)
Tjänstehistoria
I tjänst 1987[2] – idag (2021)
Använts av Sverige
Svenska polisen
Norska polisen
Krig Fredsuppdrag:
Afghanistan, Bosnien, Cypern, Libanon, Nordmakedonien, Kosovo, Mali, Tchad, Liberia
Produktionshistoria
Designer FN Herstal (grundkonstruktion)
Försvarets materielverk (anpassning)
Designad 1980-talet
Tillverkare FN Herstal
Försvarets Fabriksverk
Bofors Carl Gustaf AB)
Enhetskostnad cirka 4 000 kr ("AFSE" prislista)
Producerad 1986 –
Antal tillverkade Ak 5: ~190 000 (totalt, 2006)[3]
Ak 5B: ~5 400[2]
Ak 5C: ~40 000[2]
Ak 5D: ~10 000[2]
Varianter Ak 5A, Ak 5B, Ak 5C, Ak 5D, CGA 5 P
Specifikationer
Vikt (fulladdad vikt i parentes)
Ak 5A: 4,0 kg (4,6 kg)
Ak 5B: 4,8 kg (5,4 kg)
Ak 5C: 4,5 kg (5,1 kg)
Ak 5D: 3,9 kg (4,5 kg)
Längd (utfällt axelstöd i parentes)
Ak 5A/B: 750 mm (1010 mm med flamdämpare)
Ak 5C: 667 mm (852–914 mm)
Ak 5D: 560 mm (820 mm)

Patron 5,56 × 45 mm patron 5
Kaliber 5,56 mm
Eldrör 450 mm (Ak 5A/B)
350 mm (Ak 5C)
259 mm (Ak 5D)
Mekanism Gaslås med roterande slutstycke
Eldhastighet 650 skott/min (gasläge 1)
700 skott/min (gasläge 2)
Utgångshastighet 930 m/s (Ak 5A/B)
850 m/s (Ak 5C)
775 m/s (Ak 5D)
Effektiv räckvidd 400 meter
Maximal räckvidd 3 000 meter
Frammatning Magasin om 30 patroner
Automatkarbin 5A med infällt axelstöd.

Automatkarbin 5, kort ak 5, är en svensk-belgisk automatkarbin i kaliber 5,56 mm som för närvarande (2021) står som enhetsvapen inom Sveriges försvarsmakt. Vapnet är utvecklat från den belgiska automatkarbinen FNC 80[4] (Fabrique Nationale Carabine 1980) från FN Herstal och är kamrad för patronen 5,56 × 45 mm NATO. Ak 5 har anpassats och modifierats av Försvarets Materielverk för svenska behov och skiljer sig från grundkonstruktionen på flera punkter.

Ak 5 utvecklades i början av 1980-talet och antogs av Försvarsmakten 1986. Vapnet tillverkades ursprungligen av FN Herstal men har sedan 1987 licenstillverkats av Bofors Carl Gustaf AB (innan 1990 benämnd FFV-Carl Gustaf AB). Vapnet går därför ibland under namnet CG5[4] eller CGA5,[5] vilket står för Carl Gustaf Automatkarbin 5.[1]

Anskaffning[redigera | redigera wikitext]

Utprovning[redigera | redigera wikitext]

Under början av 1970-talet studerades ett antal olika vapen som ersättare för gevär m/38, som fortfarande utgjorde 60 procent av antalet tillgängliga vapen inom krigsmakten, och samtidigt utrangera kpist m/45. Detta resulterade i att prov med nya automatkarbiner utfördes vintern 1975/1976.

De vapen som testades var Colt M16A1, Steyr AUG, Sig 540, Heckler & Koch HK33, Beretta AR70/90, Fabrique National CAL (föregångare till FNC 80) och FFV 890C (en svensk version av israeliska Galil utvecklad av Carl Gustafs stads gevärsfaktori).

Av dessa togs FFV 890 C och FNC 80 (ersättare för FN CAL) ut till slutprov 1979–1982, där även Sig 540 deltog genom samarbetsavtal med Schweiz.

Efter slutprov föll valet på FNC 80 som formellt antogs av Sveriges försvarsmakt 1985 som automatkarbin 5.[5]

Modifiering[redigera | redigera wikitext]

 
Pindad-ss1 (cropped).jpg
FNC 80[a]
Automatkarbin 5 mod noBG.png
Automatkarbin 5
 

Efter utprovningarna 1979-1982 var det nödvändigt att modifiera ursprungsvapnet FNC 80 för att fungera i svenska förhållanden,[2] specifikt för funktion under vinterförhållanden.

Modifikationer från FNC 80 till ak 5
  • Ny ytbehandling
  • Större varbygel för skjutning med vinterhandskar
  • Nytt handskydd
  • Ny rem och rembyglar
  • Nya riktmedel
  • Nytt manöverhandtag
  • Ny större säkringsomställare/skottomställare
  • Ny magasinspärr
  • Ny hylsutdragare
  • Modifierad gasregulator resulterande i lägre eldhastighet, samt möjlighet för omställning till högre gastryck för skjutning under smutsiga förhållanden och stark kyla
  • Möjligheten att avge treskottseld borttagen

Dessa modifikationer var dock inte tillräckliga då truppförsök med belgiska provserievapen åren 1980-1985[2] avslöjade en del barnsjukdomar som behövde korrigeras. Som följd av detta modifierades vapnen ytterligare inför slutförvärv:

  • Ny hane på grund av sprickbildning i den ursprungliga
  • Ny ytbehandling i "Blacknite" för magasinen
  • Ny vinkel på patronföraren i magasinen
Ak 5 tand/mynningsskydd monterad under mynningen för eldställning.

Väl i tjänst kom ytterligare åtgärder att införas på ak 5. Eftersom ak 5 till skillnad från tidigare g m/38 och ak 4 bärs på bröstet uppstod ett stort antal tandskador bland värnpliktiga då flamdämparen slog in i munnen vid fall, utgång från fordon och liknande. Därför infördes ett kombinerat tand- och mynningsskydd av mjukt gummi som satt fast monterat bakom flamdämparen och monterades på och av mynningen mellan eldgivning.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

De första ak 5 producerades av FN Herstal i Liege Belgien[4] för en provserie innan 1986 men redan 1987 tog FFV-Carl Gustaf AB (1990 omdöpt Bofors Carl Gustaf AB[6]) över tillverkningen.

Cirka 190 000 ak 5 hade producerats för det svenska försvaret år 2006,[3] varav cirka 50 000 har uppdaterats till Cesar- och Davidstandard för användning i dagens försvar.[2] Resterande har magasinerats eller skrotats.

Versioner[redigera | redigera wikitext]

Sedan vapnet introducerades i Försvarsmakten 1987 har det vidareutvecklats i diverse olika versioner. Formellt har 4 versioner fått ordentliga typbeteckningar: Adam, Bertil, Cesar och David. Idag nyttjas enbart två av dessa inom den svenska försvarsmakten: Ak 5 Cesar och Ak 5 David.[7]

Ak 5 A (Automatkarbin 5 Adam)[redigera | redigera wikitext]

Ak 5A – även kallad enbart ak 5 (automatkarbin 5) – ursprungsvariant av automatkarbin 5.

Ak 5 Adam
Svenska soldater med ak 5A
Teknisk beskrivning

Ak 5 Adam saknar picatinnyskena och justerbar kolv. Handskyddet är gjord i plast och har ett inåtbuktande rutmönster längs basen för bättre grepp. Siktet är ett hålsikte med två valbara avstånd: 250 eller 400 meter, vilket var de avstånd man förväntades strida inom då vapnet inhandlades. Kolven är fällbar, vilket gör det lättare att till exempel bära vapnet i fordon. Ak 5:an har även två gaslägen för att kunna användas effektivt vid strid både i minus- och plusgrader.

Ak 5 med sina 4,5 kg är för sin kaliber en tung automatkarbin, detta gör det ansträngande att stå med vapnet i samma position under en längre stund; fördelen är dock att den extra tyngden minskar rekylen. Tillförlitligheten är hög, med i snitt ett eldavbrott per 25 000 skott. Precisionen varierar något, de bästa vapnen har vid skjutning av 10 skott i skottstol på 50 m avstånd en spridning på 20 mm, de sämsta 80 mm, medan flertalet ligger i intervallet 50–70 mm.[8]

Ak 5A var även kapabel att montera Colts granattillsats M203, i Sverige betecknad 40 mm Granattillsats Ak.[5] Montering av denna krävde att hela handskyddet byttes ut mot ett nytt dedikerat sådant. En annan typ av handskydd som kunde monteras var Vapenlampa ak 5 MP. Detta var en vapenlampa från Surefire som fanns integrerad i en specialbyggd högerhalva av handskyddet till ak 5A. Lampan användes framförallt av stadsskyttesoldater och vakter/insatsplutoner. Lampan gav ett mycket kraftig sken och kunde blända, överraska och belysa fiender.[5][9]

Ak 5A apterad med lösskjutningsanordning på mynningen.

För övning kunde även lösskjutningsanordning för träkulor monteras på mynningen.

Ak 5A fick aldrig en ordentlig bajonett för strid. För högvakten och vid statsceremoniell verksamhet användes istället en särskild adapter för att kunna fästa samma bajonett som för ak 4. Denna var inte avsedd att användas för strid eller IMF-situationer (Insats Mot Folkmassa) utan enbart för ceremoniella syften.[10]

Historia

Leverans av ak 5 i sin ursprungliga utformning påbörjades 1987 och slutfördes år 2000.[2] Idag används inte ak 5A i försvarsmakten.

Ak 5 B (Automatkarbin 5 Bertil)[redigera | redigera wikitext]

Ak 5Bskarpskyttevariant av ak 5.

Ak 5 Bertil
Teknisk beskrivning

Öppna riktmedel av stål som på ak 5A är ersatta av ett kikarsikte med fyra gångers förstoring och tritiumbelysning monterad på ett högt fäste.[11] Kikarsiktet är ett SUSAT-sikte[2] (Sight Unit Small Arms, Trilux) och betecknades Kikarsikte ak 5B i Sverige.[9]

Vapenkolven, även benämnd axelstöd, är nästintill identisk med den på Adamvarianten,[9] men skiljer sig i att vara försedd med ett kindstöd, även benämnd kindkamsförhöjare.[2] Kindstödet är fast monterat på axelstödet och ser till att skytten har något att luta kinden emot för att hamna i rätt ögonhöjd för att få klar siktbild i kikarsiktet.[9]

Ovanpå kikarsiktet kunde även en bildförstärkare monteras, betecknad Bildförstärkare Ak 5 B. Detta var ett passivt ljusförstärkande instrument endast avsett för bruk i mörker. Principen för funktionen var att befintligt omgivningsljus som månljus, stjärnljus och återreflekterande elektriskt ljus, bland flera, förstärktes på elektronisk väg till en ljusstark grönaktig bild av synfältet.[9]

Historia

De första ak 5B levererades till förband 1991 och totalt kom cirka 5 400 vapen att levereras under åren.[2] Vapnet blev aldrig populärt bland dess användare, speciellt bland de soldater som använt både ak 5A och ak 5B under sin tjänstgöring.[2] Med kindstöd och kikarsikte blev vapnet för tungt för komfort. Brukning av SUSAT-siktet var krånglig och det var heller inte helt skottfast. Riktmedlet (den visuella riktpunkten i siktet) var en enkel stolpe och vid rörlig strid var den svår att använda praktiskt. I helhet ansågs vapnet onödigt klumpigt och ak 5B kom under 2000-talets andra halvdel att tas ur tjänst och skrotas.[2]

Ak 5 C (Automatkarbin 5 Cesar)[redigera | redigera wikitext]

Ak 5C – renoverad och modifierad version av ak 5.

Ak 5 Cesar
Svensk amfibiesoldat med en ak 5C under BALTOPS 2016.[b]
Teknisk beskrivning

Cesarversionen av ak 5 har försetts med diverse moderniseringar över dess föregångare. Utöver öppna riktmedel har Cesarvarianten försetts med picatinnyskenor (kl 12, 3, 6 och 9) för montering av externa riktmedel och tillbehör. Vapnet har även försetts med ett axelstöd som utöver fällbart, även är justerbar i längd.

Internt har vapnet försetts men en sistaskottspärr (engelska: Bolt Catch). Denna hakar fast vapenmekanismen i öppet läge när den sista patronen avfyrats. Detta låter användaren att föra in ett nytt magasin i vapnet, följt av intryckning av spärren, vilket frigör mekanismen och matar patronläget med en patron. Utan sistaskottspärr behöver vapnet hakas om efter omladdning, vilket tar tid och kräver att soldaten gör en större rörelse. För att sistaskottspärren skall fungera krävs nya magasin med en klack som trycker in spärren när sista patronen avfyrats. Sistaskottsspärren fanns som tillval redan till ak 5A för 150:- per vapen, men det stora antalet vapen som skulle köpas in gjorde att totalkostnaden skulle överskrida budgeten varför funktionen fick strykas.[8]

Tillbehörspåse, vapenmagasin i plast och diverse annat tillbehör till ak 5C.

Nya magasin i plast införskaffades även i och med Cesaruppgraderingen. Dessa är bland annat till för vinterstrid då plast inte påverkas lika hårt av kyla. De är även försedda med ett våffelmönster för bättre grepp med vantar och handskar. Bortom vinterförhållanden är de även transparenta och tillåter användaren att se hur många patroner som finns laddade i magasinet.

Modifikationer från Adam till Cesar
  • Tillbehörsskena (picatinnyskena) ovanpå manteln
  • Ny effektivare flamdämpare
  • Nerkortad pipa från 450 mm till 350 mm
  • Justerbart axelstöd
  • Nytt handskydd med tillbehörsskenor (picatinnyskenor) och uttag för tryckplattor för manövrering av eventuella vapentillbehör
  • Fast gasläge (gasläge 1 avspärrat)
  • Dubbelsidig säkringsomställare (tillåter säkring av vapnet för vänsterskyttar)
  • Smalare pistolgrepp
  • Sistaskottsspärr (tillåter snabbare matning vid laddning utan hakning)
  • Uppfällbart stolpkorn
  • Transparenta plastmagasin

Bortom uppgraderingarna kan Cesarvarianten även montera samma granattillsats som ak 5A: 40 mm Granattillsats Automatkarbin, kort 40 mm GrT Ak, en Amerikansk granattillsats av modellen Colt M203 som kommer integrerad i ett eget handskydd som ersätter ordinarie handskydd.[10]

Högvakten utanför Stockholms slott beväpnade med ak 5C försedda med ak 4-bajonetter.

För högvakten och vid statsceremoniell verksamhet används, genom en särskild adapter, samma ak 4-bajonett som på ak 5A. Precis som för ak 5A är dessa inte avsedda att användas för strid eller IMF-situationer (Insats Mot Folkmassa) utan enbart för ceremoniella syften.[10] På senare år har ak 5C till skillnad mot tidigare dock fått en riktig bajonett för strid. Erfarenheter från moderna konflikter har visat att bajonetter är användbara i strid än idag.[10]

Historia

Under 1990-talets ansåg FMV att en förbättring och uppgradering av ak 5 var nödvändig. Bland annat ansåg man att vapnet behövde modifieras för tillåta möjligheterna att montera på tillbehör som rödpunktsikten, etc.[2] Man ville även förbättra ergonomin för användaren. Detta resulterade i att 300 ak 5 byggdes om till en ny försöksstandard. I ombyggnaden försågs vapnen med en picatinnyskena på lådryggen, ett nytt rödpunktssikte från Aimpoint, en ny ställbar och vikbar kolv, nytt pistolgrepp, sistaskottsspärr och ett nytt handskydd med en picatinnyskena på undersidan.[2] Dessa kom att kallas för ak 5CF under utprovningen, där "F" stod för "försök".[11]

De första truppförsöken genomfördes 2003 och resulterade i att soldaterna till stor del var mycket nöjda med vapnet. Dock ansåg de att vapnet var för tungt och för långt och man önskade även tillbehörsskenor på sidan av handskyddet också. Vapnen modifierades efter önskemål och fler truppförsök genomfördes.[2] Efter ytterligare modifieringar fastslogs vapnets utformning och utseende varav typen fastställdes som ak 5 C.

I oktober 2005 gjordes en beställning till Bofors för uppgraderingen av 40 000 ak 5 till slutgiltig Cesarstandard för ett värde av 260 000 000 kronor.[3] Dessa började levereras cirka 2006/2007.[2]

Ak 5 D (Automatkarbin 5 David)[redigera | redigera wikitext]

Ak 5D – nerkortad version av ak 5 i regi med ett självförsvarsvapen (engelska: PDW – Personal Defense Weapon) för fordonsbesättningar och liknande.

Ak 5 David efter Cesaruppgradering
Ak 5 David innan Cesaruppgradering
Teknisk beskrivning

Ak 5 David är en nerkortad version av ak 5 där pipan har kortats ner till cirka 259 mm från 450 mm på Adamvarianten och även försetts med en ny typ av flamdämpare. Vapnet saknar även fasta riktmedel och har istället en fästskena (picatinnyskena) ovanpå vapnets låda för montering av optiskt riktmedel.

Vapnet var ursprungligen försett med ett handskydd som påminde om det på Adamvarianten, fast i mycket kortare regi, och använde även samma axelstöd som Adamvarianten. Dessa kom dock att ersättas i och med att ak 5D modifierades till Cesarstandard i samma veva som Cesarvarianten togs i bruk. Detta ledde till att vapnet uppdaterades med en nerkortad variant av Cesarvariantens handskydd och försågs med samma typ av axelstöd.[2][10] Även sistaskottsspärr integrerades likt Cesarvarianten.

Historia
Ak 5 David prototyp

När ak 5A hade slutlevererats år 2000 ville Försvarsmakten ha en kortare variant av vapnet för fordonsbesättningar etc.[2] Försvaret hade vid denna tidpunkt alla ak 5 de behövde och beslut fattades att bygga om cirka 20 000 oanvända ak 5 till 10 000 förkortade vapen. I förkortningen kortades pipan ner till 259 mm från 450 mm på Adamvarianten. I samband med att ak 5C levererades i sin slutliga konfiguration runt 2005, justerades även samtliga förkortade ak 5 med liknande modifieringar som ak 5C genomgått och benämndes ak 5D.[2] Vapnet började användas under 2005[11] och cirka 10 000 vapen kom att levereras.[2]

Under början av sitt tjänsteliv visade sig Davidversionen av ak 5 lida av prestandaproblem, då eldhastigheten vid automateld ökade allteftersom vapnen slets.[2] Enligt FMV var anledningen till detta att avståndet mellan gasuttagsporten i pipan och patronläget var för kort. Detta skapade extra slitage på alla delar och resulterade i viktminskning följt av mindre friktion och därav högre eldhastighet. Högre eldhastighet leder i sig till större slitage och riskerar att delar slits ut i förtid och gör vapnet obrukbart. Detta ledde till att vapnen justerades och förbättrades, varav problemet löstes.[2]

Ak 5 E (Automatkarbin 5 Erik)[redigera | redigera wikitext]

Ak 5E – förslagen skarpskytteversion av ak 5C och ersättare för ak 5B[12]

Teknisk beskrivning

Förslagen version av ak 5C med tyngre och längre pipa, fästskena för optiskt riktmedel, samt benstöd.[12]

Historia

Runt 2004 i samma veva som planeringen av ak 5C och D så efterfrågade Sveriges försvarsmakt en ak 5 variant som skulle ha kallats ak 5E. Denna var en planerad skarpskyttevariant av ak 5C med en längre och tyngre pipa, kikarsikte och benstöd som tänktes ersätta ak 5B. Vapnet skulle ha haft en effektiv räckvidd på 600 m.[12]

På grund av ak 5:ans konstruktion var detta dock inte en praktisk ide. Att byta ut pipan på vapnet mot en tyngre sådan skulle krävt en uppstyvning av lådan vilket skulle kosta för mycket. FMV rekommenderade Försvarsmakten att inte gå vidare med idén, utan istället köpa in kikarsikte och benstöd till ak 5C. På grund av detta skrotades idén och inga vapen anskaffades.[12]

CGA 5 P (Polis)[redigera | redigera wikitext]

CGA 5 P – (Carl Gustaf Automatkarbin 5 Polis)[1] – Specialversion anpassad för polisiär användning med kortare pipa (10,2", motsvarande ak 5 David). Vapnet är svartlackerat och säkringsomställarens automatläge är i fredstid spärrat med en insexskruv, vilket gör att vapnet endast kan användas för patronvis eld trots att det till sin konstruktion är ett helautomatiskt vapen. Skruven var avsedd att tas bort i krigstid, och vapnet blir då helautomatiskt.

Huvudartikel: CGA5P

Tillbehör[redigera | redigera wikitext]

Magasin[redigera | redigera wikitext]

30-skott vapenmagasin i plast för ak 5C och ak 5D.
  • 30 skottsmagasin (metall, ak 5A) – Ursprunglig magasinmodell i metall som kan laddas med 30 skott. Bottenplattan ska ha en tendens att lossna vid maxladdning, varav laddning av enbart 29 skott rekommenderas.[5] Har äldre patronförare som inte kan haka sistaskottsspärren utan kräver omhakning.[10]
  • 30 skottsmagasin (plast, ak 5C) – Ny magasinmodell för ak 5C och ak 5D gjord i transparent plast med våffelmönster fär bättra grepp med handskar som kan laddas med 30 skott.[10] Har ny patronförare för att fungera med sistaskottsspärr.[10]
  • 90 skottsmagasin (Beta C-Mag) – Beta C-Mag 90-skottsmagasin från företaget Beta har använts på försök i Sverige[4][13]
  • 90 skottsmagasin (WMG 90) – WMG 90 90-skottsmagasin från företaget WMG har använts på försök i Sverige[5]

Ammunition[redigera | redigera wikitext]

Till ak 5 används 5 st olika patroner:

  • Skarp (5,56 mm NATO sk ptr 5B stkprj) – Skarp patron med helmantlad projektil utan bly och med stålkärna. Toppen av projektilen har en kärna av stål för ökad penetrationsförmåga. Projektilen är av miljöskäl tillverkad utan bly. Saknar färgmärkning och har ballistik som skarp patron 5. Har ersatt 5,56 mm NATO stkprj 5.
  • Spårljus (5,56 mm NATO sk ptr 5 slprj) – Spårljusprojektil med lyssats av fosfor. Man kan följa dess bana då det blir som ett rött lysande streck efter den. Projektilbanan stämmer väl överens med normalprojektilens. Spårljusprojektilen märkt med en röd markering på spetsen istället för den vita markeringen i tidigare versioner av spårljus (bland annat vissa typer av kalibern 7.62).
  • Irspårljus (5,56 mm) – Lyssatsen avger endast infrarött ljus, som kan ses i bildförstärkare men ej av blotta ögat. Patronens projektil är lilafärgad.
  • Pansarbrytande – En pansarbrytande projektil med en kärna av wolframkarbid mot mål som har kroppsskydd, tunnare pansar eller befinner sig bakom betong. Projektilen har svartmålad spets.
  • Lös (5,56 mm NATO lös ptr 5) – Den lösa patronen används enbart i fredstid under övning. Patronen har en träplugg som projektil som pulveriseras vid skjutning inuti pipan. Vapnet förses med en lösskjutningsanordning som gör att träflisorna inte skjuts ut rakt fram och därmed skulle kunna skada personer. Patronens projektil är helt röd och i trä.

Riktmedel (ak 5C & ak 5D)[redigera | redigera wikitext]

  • Rödpunktsikte Eldhandvapen, kort RPS EHS (Aimpoint CS) – Rödpunktsikte från Svenska företaget Aimpoint. Fästs på tillbehörsskena (picatinnyskena) och används på ak 5C och ak 5D.
  • Mörkerriktmedel Ak 5,[14] kort MRM Ak 5 (AN/PEQ-15A DBAL-A2 (Dual Beam Aiming Laser - Advanced2)) – Mörkerriktmedel från det amerikanska företaget Steiner Defense. Möjliggör skjutning i mörker genom bland annat infraröd belysning och avståndberäkning med laser.[15] Kan monteras på diverse tillbehörsskenor. Mörkerriktmedel Ak 5 består av en laserpekare DBAL, en vapenlampa samt en avtryckarkabel vars tryckplatta används för att manövrera dem. Mörkerriktmedel Ak 5 är främst till för att komplettera vapnets ordinarie sikte i mörker. Med hjälp av laserpekaren och vapenlampan kan en gruppchef peka ut mål eller lysa upp något. Laserpekare DBAL har en visuell laser för inriktning i dagsljus eller skymning, en IR-laser för inriktning i mörker samt en IR-belysare för att kunna lysa upp exempelvis ett målområde i mörker. För att kunna använda IR-lasern och IR-belysaren krävs en bildförstärkare för användaren. Vapenlampan, med LED-dioder, används för visuell belysning, det vill säga när bildförstärkare inte används.[14] På grund av säkerhetsproblem med lasern används inte MRM Ak 5 längre.[14]
  • Mörkerriktmedel 13, kort MRM 13 – Modifierad version av Mörkerriktmedel Ak 5. Används enbart vid insats.[14]
  • Mörkerriktmedel 14, kort MRM 14 (AN/PEQ-15 ATPIAL (Advanced Target Pointer/Illuminator Aiming Laser)) – Mörkerriktmedel från det amerikanska företaget EoTech.[10] Används i liknande regi som tidigare Mörkerriktmedel Ak 5.

Exportförsök[redigera | redigera wikitext]

År 1998 skickade Bofors en ansökan till Inspektionen för strategiska produkter (ISP) om att få sälja 180 000 ak 5 till Venezuela till ett värde av 1,1 miljarder Kronor.[3] ISP gav ett nej till ansökan vilket resulterade i att Bofors skickade ett brev till försvarsministern Björn von Sydow där man uttryckte större missnöje över beslutet.[3] Beslutet togs dock med beröm hos Svenska Freds vilka kom att skicka hundratals vykortsrosor till ISP som stöd.[3]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bilden visar egentligen en Pindad SS1-V1 (indonesisk version av FN FNC). Den är nästintill identisk till FNC 80 och används här som surrogatbild för FNC 80 på grund av dess fotovinkel.
  2. ^ Länk till full bild

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Här är polisens nya skjutvapen”. aftonbladet.se. 26 april 2001. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2001. https://web.archive.org/web/20010817201439/http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,51083,00.html. Läst 27 juni 2021. ”CGA 5 står för Carl Gustaf automatkarbin” 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] ”[https://www.forsvarsutbildarna.se/stockholm-sodermanland/wp-content/uploads/sites/26/2018/04/Nr-1-2017.pdf Världen rustar som aldrig förr]”. Slagfjädern (Försvarsutbildarna) (1): sid. 11–13. 2017. https://www.forsvarsutbildarna.se/stockholm-sodermanland/wp-content/uploads/sites/26/2018/04/Nr-1-2017.pdf. Läst 28 juni 2021. 
  3. ^ [a b c d e f] Lindahl, Rolf (2006). Lätta vapen från Sverige. Kristna Fredsrörelsen. sid. 20. ISBN 978-91-976078-2-7. https://www.yumpu.com/en/document/read/54397893/latta-vapen-fran-sverige 
  4. ^ [a b c d] ”Automatkarbin 5”. Arkiverad från originalet den 2 september 2001. https://web.archive.org/web/20010902231641/http://www.soldf.com/ak5.html. Läst 29 juni 2021. 
  5. ^ [a b c d e f] ”Automatkarbin 5”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090220135308/http://soldf.com/ak5.html. Läst 29 juni 2021. 
  6. ^ ”EM VY1052 - Gevärsfaktoriet, Eskilstuna”. https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/91648. Läst 23 oktober 2021. 
  7. ^ ”Automatkarbin 5 C/D”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/vapen/automatkarbin-5-cd/. Läst 29 november 2013. 
  8. ^ [a b] Urban Lindfors (1985). ”Ak 5 - ett litet vapen med stor verkan”. Arménytt (Försvarsmakten) (5). http://www.gotavapen.se/gota/ak/ak4_5/ak5.htm. Läst 21 januari 2017. 
  9. ^ [a b c d e] Sandqvist, Alf; Sivert Sahlström (2004). SoldR Mtrl Vapen, Automatkarbin 5 (ak 5). Stockholm: Försvarets materielverk 
  10. ^ [a b c d e f g h i] ”Automatkarbin 5C - Ak5 C”. https://www.soldf.com/vapen/automatkarbin-5c-ak5c/. Läst 30 juni 2021. 
  11. ^ [a b c] Rask, Ulf K., red (2005). ”Truppförsök med renoverad och modifierad ak 5”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (1): sid. 37. 1652-3571. 
  12. ^ [a b c d] ”Åskkäpp, bössa och dunderpåk”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:328464/FULLTEXT01.pdf. Läst 30 juni 2021. 
  13. ^ ”Sweden Created An Amazing Anti-Bullet Wall”. https://www.youtube.com/watch?v=Kr3MRexOFbE. Läst 30 juni 2021. 
  14. ^ [a b c d] ”Bakgrund Mörkerriktmedel AK 5”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1217306/FULLTEXT02. Läst 30 juni 2021. 
  15. ^ ”AN / PEQ-15A DBAL-A2”. https://www.steiner-defense.com/laser-devices/dbal-series/dbal-a2. Läst 30 juni 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]