Bankekinds härad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bankekinds härad
Härad
Fillinge tingshus
Fillinge tingshus
Bankekind vapen.svg
Bankekinds häradsvapen
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Socknar Askeby
Bankekind
Vårdsberg
Örtomta
Björsäter
Grebo
Värna
Åtvids
Bankekinds härads läge i Östergötland.
Bankekinds härads läge i Östergötland.
Den ursprungliga rundkyrkan vid Vårdsbergs kyrka
Askeby kyrka
Utsikt över FACIT-fabriken i Åtvidaberg

Bankekinds härad var ett härad i Östergötland. Häradet omfattade delar av nuvarande Linköpings och Åtvidabergs kommuner, vilka är en del av Östergötlands län. Den totala arealen mätte 563 km² varav land 508 och befolkningen uppgick 1920 till 12 164 invånare.[1] Tingsställe var sedan 1597 Svinstad, där från 1680 till 1753 även Strömsbro, Lerboga, Eriksstad och Fillinge användes. Från 1776 till 1782 var tingsstället i gästgiveriet i Fillinge, för att därefter flytta till Åtvidaberg för att 1789 åter flytta till Fillinge och sedan 1889 flytta till Linköping.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Bankekinds härad var beläget sydost om staden Linköping och sträckte sig söderut mot gränsen till Småland. Häradsområdets norra del är huvudsakligen en del av bördiga Östgötaslätten, vilken sträcker sig över större delen av landskapet. Längre söderut blir landskapet mer kuperat med långsträckta åsar och sjöar såsom Ärlången, Svinstadsjön och Värnässjön för att längst i söder övergå till höglänt bergsland vilket övergår i Sydsvenska höglandet med höjder över 100 m ö.h. I söder avrinner vattnen åt sydost till Gärdserumsån. Sjön Risten i öster avrinner till sjön Yxningen vilken avvattnas via Gusumsån. I övrigt rinner områdets vattendrag mot norr där Vårdsbergsån samt Örtomtaån utmynnar i sjön Roxen i norr. Bankekinds härad gränsade i öster mot Skärkinds härad, i norr mot Åkerbo härad, i väster mot Hanekinds härad och i sydväst mot Kinda härad. I sydost låg Norra Tjusts härad i Kalmar län.

Häradet hade en köping - Åtvidaberg - belägen c:a 35 km sydost om Linköping som numera också är dess största tätort.

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Bankekinds härad omfattade åtta socknar.

I nuvarande Linköpings kommun:

I nuvarande Åtvidabergs kommun:

(Lands)kommuner[redigera | redigera wikitext]

I samband med 1862 års kommunalförordningar delades häradet in i landskommuner, vilka år 1952 inkorporerades i storkommuner. Askeby, Bankekinds, Vårdsbergs och Örtomta kommuner kom då att ingå i Askeby landskommun, vilken år 1963 slogs samman med Åkerbo landskommun som år 1971 inkorporerades med Linköpings kommun. Björsäters, Grebo och Värna kommuner kom istället att hamna i Björsäters landskommun, vilken år 1971 förenades med Åtvidabergs köping till Åtvidabergs kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Landskapet Östergötland har varit befolkat sedan urminnes tider och dess invånare omtalas för första gången under folkvandringstiden. Redan tidigt utgjorde landskapet en av de tre centralbygder som under medeltiden skulle komma att forma konungariket Sverige. Slättbygderna i landskapets centrala delar genomkorsades under stenåldern av en fjärd som förband sjön Vättern med havet, och vartefter landet höjdes bildades den bördiga Östgötaslätten på vilken delar av Bankekinds härad var beläget. Namnet Bankekind kommer av fornsvenskans Bankakinda och har ett efterled -kind som är vanligt bland häradsnamnen i Östergötland och kommer av ett isländskt ord för släkt eller ätt. Förledet Banke- kommer av ett personnamn och ska alltså tolkas som av Bankes släkt. Häradets ursprungliga tingsplats uppges under 1300-talet ligga vid Risla, vilket sedermera byter namn till Slätamo. År 1792 färdigställs ett nytt tingshus i Fillinge söder om Bankekinds kyrka, vilket används fram till år 1889. Lokaler kvarstår i närmast oförändrat skick och används idag av den lokala hembygdsföreningen. Ytterligare en tingsplats förefaller ha funnits i Göthult i Åtvids socken vilken i det närmaste torde ha använts av det omkringliggande bergslaget som tidigt bildades i trakten.

Bankekinds härad genomkorsades tidigt av den medeltida ridvägen Eriksgatan. Den tidigaste sträckningen passerade via Söderköping och löpte därefter mot Linköping via Askeby kyrka där en kungsgård fanns. Redan under 1000-talet byggdes en bro över vadet nära kyrkan som i sin tur lär ha uppförts under kung Knut Erikssons regeringstid. Någon gång före år 1185 har både kungsgård och kyrka skänkts till Cisterciensorden och Askeby kloster grundades som ett dotterkloster till Vreta kloster som grundats c:a 100 år tidigare. Trots att klostret fungerade som gästgiveri längs den viktiga vägen fick det aldrig den betydelse som andra större kloster åtnjöt, och efter upprepade bränder och förfall stängdes det helt efter reformationen år 1529. Närmare Linköping väster om Askeby ligger Vårdsbergs kyrka som uppfördes under 1100-talet som en rundkyrka med försvarsfunktioner. Kyrkan var belägen vid den viktiga bron över Vårdsbergsån och utgör den enda bevarade kyrkan i sitt slag i hela Östergötland.

Staden Linköping uppstod i gränslandet mellan Bankekinds, Åkerbo och Hanekinds härader. Platsen var tidigt tingsplats för det östgötska landstinget Lionga ting och redan tidigt uppfördes en kungsgård vid bron över Stångån. Gravfält, storhögar och runstenar pekar på platsens uråldriga historia och redan under 1000-talet uppfördes här den första kyrkan som under 1100-talet kom att byggas ut till Linköpings domkyrka. Gården som sedermera kom att bli Linköpings slott började uppföras under det tidiga 1100-talet, vilket gör det till en av landets äldsta bevarade profana byggnader. Linköping var inte det medeltida Östergötlands största stad - både Skänninge och Söderköping var betydligt större - men det kom onekligen att utvecklas till den absolut viktigaste, och flera viktiga möten av såväl kyrklig som världslig natur kom att hållas i staden liksom flera kröningar. Som industristad kom Linköping att växa stort under tiden efter Andra världskriget då försvarsindustrin med SAAB i spetsen ledde utvecklingen, och den är numera större än den traditionella industristaden Norrköping som dock endast ligger 40 km nordost om Linköping.

I Bankekinds härad sydligaste delar hittades under medeltiden stora kopparfyndigheter och en bergslag kom att uppstå kring nuvarande Åtvidaberg. Brytningen vid Bersbo koppargruvor i Värna socken inleddes under 1500-talet, och samhället kom att växa till en större bruksort där det som mest bodde 1 200 invånare, och mellan gruvorna och Åtvidaberg löpte Östergötlands första järnväg. Under 1850- och 60-talen var gruvan faktiskt Sveriges största kopparproducent. Åtvidaberg växte fram som industriort och kom framförallt att utvecklas under den första halvan av 1900-talet när industrikoncernen AB Åtvidabergs industrier blev världsledande inom utvecklingen av kontorsräknemaskiner. Företaget bytte under 1960-talet namn till Facit AB och hade som mest 14 000 anställda i 140 länder med Åtvidaberg som koncerncentrum. Orten blev municipalsamhälle och fick år 1947 köpingsrättigheter. Här passerade dessutom Östra centralbanan som förbinder Linköping med Västervik.

Bland Bankekinds härads många herresäten märks Ekenäs slott som anlades år 1562 på en klippa vid sjön Teden i Örtomta socken. Sitt nuvarande utseende fick slottet under mitten av 1600-talet, och varje år hålls här traditionella riddarspel. Vidare märks säteriet Adelsnäs i Åtvids socken vars huvudbyggnad uppfördes i början av 1900-talet och då inhyste Adelsnäs trädgårdsskola. Idag är byggnaden hotell.

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

Häradshövdingar[redigera | redigera wikitext]

Ämbetstid Namn Levandstid
1680-1681 Johan Gripenwaldt
1681-1682 Germund Palmstedt
1682-1684 Mauritz Ludvig Holst
1684-1699 Germund Palmstedt
1699-1718 Johan Lundius
1718-1719 Axel Palmfelt
1719-1733 Johan Haumbler
1733-1736 Georg Monthan
1736-1747 Jonas Bergenstråhle
1747-1780 Lars Låstbom
1781-1804 Christian Brandt
1805-1852 Gustaf von Röök
1853-1869 Claes Peter Bursie
1869-1888 Clas Gustaf Nikanor Livijn
1888-1908 Frithiof Oscar F Gustafson
1909-1936 Carl Wilhelm Åstrand
1936-1957 Helge Arvid Sjögren
1957-1970 Elis Herman Dahlin

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]