Hoppa till innehållet

Åtvidabergs kommun

Åtvidabergs kommun
Kommun
Verksgatan Åtvidaberg
SloganÅtvidaberg – kommunen med framåtanda och Åtvidaberg – läge för lycka[1]
Kommunens vapen.
Åtvidabergs kommunvapen
LandSverige
LandskapÖstergötland
Småland
LänÖstergötlands län
CentralortÅtvidaberg
Inrättad1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd11 422 ()[3]
Areal780,24 kvadratkilometer ()[4]
- därav land686,54 kvadratkilometer[4]
- därav vatten93,7 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet16,64 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°12′06″N 15°59′53″Ö / 58.201666666667°N 15.998055555556°Ö / 58.201666666667; 15.998055555556
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLinköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0415[5]
Anställda1 175 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0561[7]
GeoNames2724320
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Åtvidabergs kommun är en kommun i Östergötlands län, ingående i landskapen Östergötland och Småland. Centralort är Åtvidaberg i Östergötland.

Kommunen är rik på sjöar och är välkänd för sina eklandskap. Kommunen är en gammal bruksort som senare omvandlats till industrikommun.

Socialdemokraterna har varit största parti sedan 1970-talet och har varit del av styrande koalitioner sedan åtminstone 1994, med undantag för åren 2002 till 2006 då en koalition mellan sex partier, varav två saknade mandat i riksdagen, styrde. Befolkningsstorleken har varit relativt stabil sedan 1970-talet.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Björsäter, Grebo, Värna, Yxnerum och Åtvid i Östergötland samt Gärdserum och Hannäs i Småland. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn

Åtvidabergs municipalsamhälle inrättades i Åtvids landskommun 30 maj 1902 och upplöstes 1946 när Åtvidabergs köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Björsäter (av de tidigare kommunerna Björsäter, Grebo, Värna och Yxnerum) och Uknadalen (av Gärdserum, Hannäs och Ukna) medan Åtvidabergs köping förblev opåverkad.

Åtvidabergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Åtvidabergs köping och Björsäters landskommun samt delar ur Uknadalens landskommun (Gärdserums och Hannäs församlingar) som samtidigt övergick från Kalmar län till Östergötlands län.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings domsaga.[9]

Kommunens område ligger med en större del i landskapet Östergötland, medan den sydöstra delen (distrikten Gärdserum och Hannäs) tillhör Småland. Kommunen gränsar i väster till Kinda och Linköpings kommuner, i norr till Söderköpings kommun, i öster till Valdemarsviks kommun samt i söder till Västerviks kommun.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Åtvidabergs kommun är en kommun rik på sjöar, det finns totalt mer än 200.[10] Berggrunden domineras av granit och gnejsgranit samt, kring centralorten, omvandlade vulkaniska bergarter där det tidigare har brutits kopparmalm. Landskapet genomkorsas av sprickdalar med nordväst–sydöstlig utsträckning. Höjderna utgörs av hällmarker eller skogklädd morän, medan dalgångarna intas av uppodlade eller ädellövskogsklädda sedimentjordar eller av långsträckta sjöar som Yxningen, Risten och Vin. Flera större isälvsavlagringar finns, exempelvis i ett stråk som genomtvärar centralorten och sjön Ören från nordväst mot sydöst. I kommunens södra del ligger Uknadalen omgiven av branta bergsidor. I dalbotten har Storån ett meandrande lopp mellan hagmarker, uppodlade områden och rullstensåsar.[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]

Åtvidabergs kommun Hela riket






  Bebyggelse (3,7 %)
  Skog (76,5 %)
  Öppen myrmark (1,1 %)
  Jordbruksmark (13,0 %)
  Övrig mark (5,7 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Växt- och djurliv

[redigera | redigera wikitext]

Ekmiljöerna i Åtvidaberg är väl kända. I Eklandskapet växer gamla ekar där en mångfald av djur och växter trivs, så som insekter, lavar, svampar, fladdermöss och kattugglor. I kommunen finns också gammelskogar med tall och gran.[10]

I kommunen finns 24 stycken naturreservat.[13] I Grävsätters naturreservat finns urskog bestående av barrträd[14] och lundartade äldre lövskogar finns i Kulla Ängar bredvid sjön Bjän.[15] Vildmarkskänsla och svårframkomlig terräng finns i Odensgöl,[16] medan kulturhistoriska marker finns i reservatet Åsen.[17]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Åtvids församling.

Distrikt (socknar) inom Åtvidabergs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[18]Björsäter, Grebo, Gärdserum, Hannäs, Värna, Yxnerum och Åtvid.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]
År Partier
1994–1998 S
1998–2002 S M C
2002–2006 KOP M C KD L ROT
2006–2010 S M
2010–2014 S M
2014–2018 S M
2018– S C L V

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDKOPÅPROTCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970269424
269424
4591,3
40
19732511324
2511324
4592,8
387
19762510325
2510325
4593,5
378
1979259326
259326
4592,1
3213
19822466126
246626
4592,4
3213
19852386215
238625
4591,1
2916
198824176214
247624
4588,5
3213
1991120176235
2076235
4588,1
3015
19941251425115
254255
4588,9
2718
19981191635136
1963536
4583,36
2619
20022158216236
215826236
4582,43
2817
20062191461210
21946210
4583,22
3015
20101161123119
16239
3584,65
2312
2014114253118
142538
3586,29
1916
2018211174217
2117427
3587,92
2213
2022112183127
128327
3585,71
2114
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Åtvidabergs kommun utgörs av 15 ordinarie ledamöter.[19] Kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande bär titlarna kommunalråd medan kommunstyrelsens 2:e vice ordförande bär titeln oppositionsråd.[20] Kommunstyrelsen har fem utskott:[21]

  • Planerings- och ekonomiutskottet
  • Barn- och utbildningsutskottet
  • Vård- och omsorgsutskottet
  • Samhällsbyggnadsutskottet
  • Tekniska utskottet

Förutom kommunstyrelsen finns fyra nämnder i kommunen. De obligatoriska valnämnden och krisledningsnämnden samt bygg- och miljönämnden och sociala myndighetsnämnden.[22]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har industrisektorn varit stark i kommunen och centralorten Åtvidaberg är traditionellt en bruksort, en bit i på 1900-talet bröts där kopparmalm. Tillverkaren av kontorsmaskiner Facit AB, tidigare kontorsmöbeltillverkaren AB Åtvidabergs förenade industrier, var dock det mest kända företaget i kommunen under 1900-talet. Företaget dominerade näringslivet under 1950- och 1960-talen men 1990 ombildades företaget till elektronikföretaget Scanfil Åtvidaberg AB. Omkring 19 procent av de förvärvsarbetande invånarna är sysselsätta av industrisektorn.[23]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av järnvägen Linköping–Västervik. Genom kommunen går även riksväg 35 och länsväg 134.[11]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 11 422 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 199:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Åtvidabergs kommun 1970–2020[24]
ÅrFolkmängd
1970
  
13 046
1975
  
12 976
1980
  
12 927
1985
  
12 707
1990
  
12 732
1995
  
12 574
2000
  
11 946
2005
  
11 723
2010
  
11 504
2015
  
11 545
2020
  
11 427

Det så kallade Sveriges sista slott, Adelsnäs Herrgård, är beläget vid Bysjön. Theodor Adelswärd lät bygga herrgården 1916 och den färdigställdes fyra år senare.[25] I närheten finns också världens enda fungerande solkanon.[26]

Långserums by ligger längs Östgötaleden. Den äldsta byggnaden är från 1500-talet och det finns cirka 25 timmerhus byggda mellan 1750 och 1850.[27]

Blasonering: I fält av guld ett rönt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och däröver en med en hyvel av guld belagd grön ginstam.

Detta vapen fastställde för den dåvarande köpingen år 1947. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet i PRV för den nya enheten enligt de nya reglerna år 1974. Ingen sammanläggningsenhet utöver den tidigare köpingen hade något vapen.

  1. ^ Kommunslogans – Kommunerna med bäst och sämst slogans, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ [a b] ”Naturområden - Åtvidabergs kommun”. www.atvidaberg.se. https://www.atvidaberg.se/bygga-bo-och-miljo/natur-och-djurliv/naturomraden. Läst 4 juni 2022. 
  11. ^ [a b] ”Åtvidaberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5tvidaberg. Läst 5 maj 2024. 
  12. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  13. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 4 juni 2022. 
  14. ^ ”Grävsätter naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/gravsatter-naturreservat.html. Läst 4 juni 2022. 
  15. ^ ”Kulla ängar naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/kulla-angar-naturreservat.html. Läst 4 juni 2022. 
  16. ^ ”Odensgöl naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/odensgol-naturreservat.html. Läst 4 juni 2022. 
  17. ^ ”Åsen naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/asen-naturreservat.html. Läst 4 juni 2022. 
  18. ^
  19. ^ ”Kommunstyrelsen | Åtvidabergs kommun”. www.netpublicator.com. https://www.netpublicator.com/elected/registry/6188c42d5b1749c08494d982a76bf6f0/board/2c088ebc-3146-4308-9e58-f81274c81fc2. Läst 9 juni 2024. 
  20. ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd - Åtvidabergs kommun”. www.atvidaberg.se. 6 september 2023. https://www.atvidaberg.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad. Läst 9 juni 2024. 
  21. ^ ”Kommunstyrelsen - Åtvidabergs kommun”. www.atvidaberg.se. 6 september 2023. https://www.atvidaberg.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen. Läst 9 juni 2024. 
  22. ^ ”Nämnder - Åtvidabergs kommun”. www.atvidaberg.se. 6 september 2023. https://www.atvidaberg.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder. Läst 9 juni 2024. 
  23. ^ ”Åtvidaberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5tvidaberg. Läst 4 juni 2022. 
  24. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  25. ^ ”Adelsnäs - Visitatvidaberg”. www.visitatvidaberg.se. Arkiverad från originalet den 4 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220604161954/https://www.visitatvidaberg.se/se-och-gora/kulturarv/adelsnas. Läst 4 juni 2022. 
  26. ^ ”Solkanonen - Visitatvidaberg”. www.visitatvidaberg.se. Arkiverad från originalet den 4 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220604161935/https://www.visitatvidaberg.se/se-och-gora/kulturarv/solkanonen. Läst 4 juni 2022. 
  27. ^ ”Långserums by - Visitatvidaberg”. www.visitatvidaberg.se. Arkiverad från originalet den 4 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220604161934/https://www.visitatvidaberg.se/se-och-gora/kulturarv/langserums-by. Läst 4 juni 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]