Belägringen av Fredrikstens fästning

Från Wikipedia
Version från den 10 juli 2017 kl. 09.12 av 87.241.99.180 (Diskussion) (→‎Belägringen: Rättade grammatik)
Belägringen av Fredrikstens fästning
Del av Stora nordiska kriget

Utsikt över staden och fästningen samt det omgivande landskapet med svenska batterier och marscherande trupper. Till vänster i förgrunden bärs Karl XII:s döda kropp, lagd på korslagda pikar, fram till ett tält, vid vilket en grupp högre officerare församlat sig.
Ägde rum 20 november - 14 december 1718
Plats Fredrikshald, Østfold fylke, Norge
Resultat Norsk seger
Stridande
Sverige Sverige Danmark Danmark-Norge
Befälhavare och ledare
Sverige Karl XII Danmark Överstelöjtnant Barthold Nicolai von Landsberg
Styrka
12 600 man
8 400 ryttare
18 kanoner
20 mörsare[1]
1 800 man
Förluster
Utöver Karl XII dog cirka 200 man 9 dog, 10 sårades och 19 fångades under strid. 22 dog av sjukdom, 41 rymde och 478 drabbades av sjukdom.

Belägringen av Fredrikstens fästning i Fredrikshald påbörjades den 20 november 1718, varvid fästningen tillsammans med hamnstaden Fredrikshald (nuvarande Halden) belägrades av den svenska armén. Belägring fortsatte till den 14 december[ifrågasatt uppgift] samma år då de krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att Karl XII hade stupat.[2]

Belägringen

Karta över Karl XII:s dödsplats vid Fredriksten (ur Nordisk familjebok).

1718 anlände Karl XII och den svenska armén, med cirka 35000 man[3] till Fredrikshald. Med sig hade Karl XII den franska belägringsexperten Philippe Maigret. Senare kom även Carl Gustaf Rehnskiöld, frigiven efter rysk fångenskap. Fästningen hade en styrka på 1400-1800 man[4][5], som visste att vägen stod öppen till Oslo, om fästningen skulle falla.[3]

Den 30 november gick Karl XII som vanligt ut i skyttegravarna och kikade. Den här natten var han allra längst fram i skyttegraven. Mellan klockan nio och tio fick han en kula i vänster tinning och avled ögonblickligen. I och med hans död försvann all kampvilja hos de redan krigströtta svenskarna, och de begav sig senare tillbaka till Sverige. Karl XII:s fälttåg mot Norge slutade på nästan samma plats där det börjat. Prosten Magnus Abraham Sahlstedt som tjänstgjorde som kyrkoherde i Stora Tuna socken 1725 till sin död 1752, var tidigare fältpräst hos Karl XII och skall ha predikat för kungen samma dag som det dödande skottet avlossades mot kungen.

Se även

Referenser

  1. ^ Lundblad (1835), s. 558
  2. ^ Gustaf Jonasson. ”Fredriksten”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fredriksten. Läst 1 augusti 2015. 
  3. ^ [a b] ”Här stoppades Sverige av en kula”. Världens historia (8): sid. 74-75. 2008. http://varldenshistoria.se/kultur/historiska-guider/har-stoppades-sverige-av-en-kula. Läst 1 augusti 2015. 
  4. ^ ”Herre Jesus! Kungen är skjuten!”. Johan Henrik Frisenheim – Karolinen som aldrig gav upp. http://www.frisenheim.se/allt-om-frisenheims-tid/karl-xii-s-d%C3%B6d-9233915. Läst 1 augusti 2015. 
  5. ^ ”Här dog Karl XII”. Fornguidens hemsida. http://www.fornguiden.se/download/fredriksten.pdf. Läst 1 augusti 2015. 

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från Bokmålsnorska Wikipedia.