Bianca
| Bianca | |
 | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckare | Bradford A. Smith Voyager 2 |
| Upptäcktsdatum | 23 januari 1986 |
| Beteckningar | |
| Alternativnamn | Uranus VIII |
| Uppkallad efter | Bianca Minola |
| Omloppsbana | |
| Banmedelradie | 59165,550 ± 0,045 km[1] |
| Excentricitet | 0,00092 ± 0,000118[1] |
| Siderisk omloppstid | 0,434578986 ± 0,000000022 d[1] |
| Inklination | 0,19308 ± 0,054° (till Uranus ekvator)[1] |
| Måne till | Uranus |
| Fysikaliska data | |
| Dimensioner | 64 × 46 × 46 km[2] |
| Medelradie | 25,7 ± 2 km[2] [2] [3][4] |
| Area | ≈ 8300 km2[a] |
| Volym | ≈ 71000 km3[a] |
| Massa | ≈ 9,2 × 1016 kg[a] |
| Medeldensitet | ≈ 1,3 g/cm3 (förutsagt)[3] |
| Ytgravitation (ekvatorn) | ≈ 0,0086 m/s2[a] |
| Flykthastighet | ≈ 0,022 km/s[a] |
| Rotationsperiod | Synkron[2] |
| Axellutning | Noll[2] |
| Albedo | 0,08 ± 0,01[5] 0,07[3][4] |
| Temperatur | ≈ 64 K[a] |
Bianca är en inre måne till Uranus. Den upptäcktes från bilder tagna av Voyager 2 den 23 januari 1986 och fick den tillfälliga beteckningen S/1986 U 9.[6] Den namngavs efter systern till Katherine i Shakespeares pjäs Så tuktas en argbigga. Den är också betecknad Uranus VIII.[7]
Månen tillhör Portiagruppen, vilken också inkluderar Cressida, Desdemona, Juliet, Portia, Rosalind, Cupid, Belinda och Perdita.[8] Dessa månar har liknande banor och fotometriska egenskaper.[8]
Få saker är kända om Bianca utöver dess radie på 27 km,[2] bana[1] och geometriska albedo på cirka 0,08.[8]
På Voyager 2:s bilder ser Bianca ut som ett långsträckt föremål, och bilderna antyder att Biancas storaxel pekar mot Uranus. Förhållandet mellan axlarna i Bianca utbredda sfäroid är 0,7 ± 0,2.[2] Dess yta är gråfärgad.[2]
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 Jacobson, R. A. (1998-03-01). ”The Orbits of the Inner Uranian Satellites from Hubble Space Telescope and Voyager 2 Observations” (på engelska). The Astronomical Journal 115 (3): sid. 1195. doi:. ISSN 1538-3881. https://iopscience.iop.org/article/10.1086/300263/meta. Läst 31 augusti 2022.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 Karkoschka, Erich (2001-05-01). ”Voyager's Eleventh Discovery of a Satellite of Uranus and Photometry and the First Size Measurements of Nine Satellites” (på engelska). Icarus 151 (1): sid. 69–77. doi:. ISSN 0019-1035. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019103501965972. Läst 31 augusti 2022.
- 1 2 3 ”Planetary Satellite Physical Parameters”. JPL (Solar System Dynamics). 24 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 17 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090117082950/https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. Läst 12 december 2008.
- 1 2 Williams, Dr. David R. (23 november 2007). ”Uranian Satellite Fact Sheet”. NASA (National Space Science Data Center). Arkiverad från originalet den 18 januari 2010. https://www.webcitation.org/5msK7jx96?url=http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/uraniansatfact.html. Läst 12 december 2008.
- ↑ Karkoschka, Erich (2001-05-01). ”Comprehensive Photometry of the Rings and 16 Satellites of Uranus with the Hubble Space Telescope” (på engelska). Icarus 151 (1): sid. 51–68. doi:. ISSN 0019-1035. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019103501965960. Läst 31 augusti 2022.
- ↑ Smith, B. A. (27 januari 1986). ”Satellites and Rings of Uranus”. IAU Circular 4168. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/04100/04168.html#Item1. Läst 31 oktober 2011.
- ↑ ”Planet and Satellite Names and Discoverers”. Gazetteer of Planetary Nomenclature. USGS Astrogeology. 21 juli 2006. http://planetarynames.wr.usgs.gov/Page/Planets. Läst 6 augusti 2006.
- 1 2 3 Karkoschka, Erich (2001-05-01). ”Comprehensive Photometry of the Rings and 16 Satellites of Uranus with the Hubble Space Telescope” (på engelska). Icarus 151 (1): sid. 51–68. doi:. ISSN 0019-1035. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019103501965960. Läst 31 augusti 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Bianca Profile by NASA's Solar System Exploration (engelska)
- Uranus kända månar (av Scott S. Sheppard) (engelska)
| ||||||||
