Rosalind

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rosalind
Rosalind1.jpg
Rosalind fotograferad av Hubbleteleskopet 1997.
Upptäckt
UpptäckareStephen P. Synnott / Voyager 2
Upptäcktsdatum13 januari 1986
Beteckningar
AlternativnamnUranus XIII (13)
Uppkallad efterRosalind
Omloppsbana
Banmedelradie69 926,8 ± 0,06[1]
Excentricitet0,00011 ± 0,0001[1]
Siderisk omloppstid0,558 d
Inklination0,27876 ± 0,045° (till Uranus ekvator)[1]
Måne tillNaturlig satellit till Uranus
Fysikaliska data
Dimensioner72 × 72 × 72 km[2]
Medelradie36 ± 6 km[2][3][4]
Area~16000 km²
Volym~200 000 km³
Massa~2,5 x 1017kg
Medeldensitet~1,3 g/cm³[3]
Ytgravitation (ekvatorn)~0,012 m/s2
Flykthastighet~0,031 km/s
RotationsperiodSynkron
Albedo0,08 ± 0,01[5]
Yttemperatur
Medel: ~64
Atmosfär
Yttryck0 kPa
Hitta fler artiklar om astronomi med

Rosalind är en av Uranus månar. Den upptäcktes på fotografier tagna den 13 januari 1986[6] av den amerikanska rymdsonden Voyager 2. Satelliten fick den tillfälliga beteckningen S/1986 U 4[7] och också numreringen Uranus XIII.

Rosalind är en av de minsta och den åttonde inifrån av Uranus månar. Den har en diameter på omkring 72 km. Man känner till mycket litet om den utöver dess bana runt planeten och dess mycket låga albedo.[1][2]

Rosalind är uppkallad efter dottern till den landsförvisade hertigen i William Shakespeares pjäs Som ni behagar.[8]

Rosalind tillhör gruppen Portia-satelliter, tillsammans med Bianca, Cressida, Desdemona, Portia, Juliet, Cupid, Belinda och Perdita.[5] Satelliterna i denna grupp har liknande banor och fotometriska egenskaper.[5] Rosalind är nära en banresonans av 3:5 med Cordelia.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rosalind (moon), 1 maj 2015.
  1. ^ [a b c d] R. A. Jacobson (1998). ”The Orbits of the Inner Uranian Satellites From Hubble Space Telescope and Voyager 2 Observations” (på engelska). The Astronomical Journal 115 (3): sid. 1195–1199. doi:10.1086/300263. 
  2. ^ [a b c] Erich Karkoschka (2001). ”Voyager's Eleventh Discovery of a Satellite of Uranus and Photometry and the First Size Measurements of Nine Satellites” (på engelska). Icarus 151 (1): sid. 69–77. doi:10.1006/icar.2001.6597. 
  3. ^ [a b] ”Planetary Satellite Physical Parameters” (på engelska). JPL (Solar System Dynamics). 24 oktober 2008. http://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. Läst 17 maj 2015. 
  4. ^ David R. Williams (23 november 2007). ”Uranian Satellite Fact Sheet” (på engelska). NASA (National Space Science Data Center). http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/uraniansatfact.html. Läst 17 maj 2015. 
  5. ^ [a b c] Erich Karkoschka (2001). ”Comprehensive Photometry of the Rings and 16 Satellites of Uranus with the Hubble Space Telescope” (på engelska). Icarus 151 (1): sid. 51–68. doi:10.1006/icar.2001.6596. 
  6. ^ Hans Rickman och Hans Helander. ”Uranus – ringar och månar”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uranus#ringar-och-m%C3%A5nar. Läst 9 maj 2015. 
  7. ^ B. A. Smith. ”Satellites of Uranus” (på engelska). IAU Circular 4164. ISSN 0081-0304. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/04100/04164.html#Item1. Läst 17 maj 2015. 
  8. ^ ”Planet and Satellite Names and Discoverers” (på engelska). Gazetteer of Planetary Nomenclature. USGS Astrogeology. 21 juli 2006. http://planetarynames.wr.usgs.gov/Page/Planets. Läst 9 maj 2015. 
  9. ^ Carl D. Murray, Robert P. Thompson. ”Orbits of shepherd satellites deduced from the structure of the rings of Uranus” (på engelska). Nature 348 (6301): sid. 499–502. doi:10.1038/348499a0. ISSN 0028-0836.