Ariel (måne)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ariel
Ariel (moon).jpg
Upptäckt[1]
Upptäckare William Lassell
Upptäcktsdatum 24 oktober 1851
Beteckningar
Alternativnamn Uranus I
Omloppsbana
Halv storaxel 191020 km
Banmedelradie 190900 km
Excentricitet 0,0012
Siderisk omloppstid 2,52 d
Medelomloppshastighet 5,51 km/s[a]
Inklination 0,26° (till Uranus ekvator)
Måne till Uranus
Fysikaliska data
Dimensioner 1162,2 × 1155,8 × 1155,4 km[2]
Medelradie 578,9 ± 0,6 km (0,0908 R)[2]
Area 4211300 km2[b]
Volym 812600000 km3[c]
Massa (1,353 ± 0,12) × 1021 kg (2,26 × 10−4 M)[3]
Medeldensitet 1,592 ± 0,15 g/cm3[4]
Ytgravitation (ekvatorn) 0,27 m/s2[d]
Flykthastighet 0,558 km/s[e]
Rotationsperiod Synkron
Albedo 0,53 (geometrisk)
0,23 (bunden)[5]
Yttemperatur Min: ?
Medel: ≈ 60 K
Max: 84 ± 1 K
Skenbar magnitud 14,4 (R-band)[8]
Hitta fler artiklar om astronomi med

Ariel är en av Uranus månar. Den upptäcktes 1851 av William Lassell. Ariel är uppkallad efter luftanden Ariel i William Shakespeares pjäs Stormen.

Ariel är den fjärde av Uranus månar. Den är nästan lika stor som Umbriel och den har en diameter som är ungefär en tredjedel av månens. Den består till cirka 50 % av is (fruset vatten), 30 % silikater och 20 % organiskt material, huvudsakligen metanföreningar.

Omloppsbana och rotation[redigera | redigera wikitext]

Ariel kretsar kring Uranus på 191 020 km avstånd på 2,520 dygn. Omloppsbanan har en excentricitet på 0,0012 med en inklination på 0,260° i förhållande till Uranus ekvator. Dess rotation är synkroniserad.

Fysiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Närbild på kanjoner nära Ariels terminator.

De hittills enda närbilderna av Ariel togs av Voyager 2 då den passerade förbi månen under sin förbiflygning av Uranus den 24 januari 1986 på ett avstånd av 127 000 km. Vid tidpunkten för förbiflygningen var den södra hemisfären riktad mot solen, så endast den blev studerad.

Ariels sammansättning är ungefär 70 % is (koldioxidis och möjligen metanis) och 30 % silikater, och månen ser ut att ha färsk frost på vissa platser, speciellt det som kastats ut från bildning av nya kratrar. Ariels yta innehåller en blandning av bekratrad terräng och ett system av förenade dalar som är hundratals kilometer långa och mer än 10 km djupa. De liknar de som finns på Titania, fast de är mycket större och mer vidsträckta. Några av kratrarna verkar vara halvt under vatten och vissa bergskammar i mitten av dalarna tolkas som uppvällningar av is.

Det äldsta och mest vidsträckta geologiska området på Ariel är ett väldigt område kraterslättland nära Ariels sydpol. Analyser av kratrar sedda på Ariels kraterslättländer visar att de mesta av kratrarna är yngre än de som observerats på Titania, Oberon och Umbriel.

Den största kratern observerad på Ariel, Yangoor, är endast 78 km i diameter och visar spår av deformering sedan den bildades. Vid passagen av Voyager 2 observerades längs Ariels södra latituder ett nätverk av förkastningar, kanjoner och isiga utflöden, som bryter upp de kraterfyllda slätterna. Jämna slätter och fåror ses ofta fortlöpa längs Ariels dalregioner, vilket antyder att vissa kanjonbottnar är täckta med varm is som kommit upp från Ariels inre.

För länge sedan kan Ariel ha haft ett hett inre, men det har nu svalnat. Kanske är dalarna sprickor som har bildats när Ariel svalnade.

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Värdet är beräknat från andra parametrar.
  2. ^ Arean är härledd från radien r : 4\pi r^2.
  3. ^ Volymen v är härledd från radien r : 4\pi r^3/3.
  4. ^ Ytgravitationen är härledd från massan m, gravitationskonstanten G och radien r : Gm/r^2.
  5. ^ Flykthastigheten är härledd från massan m, gravitationskonstanten G och radien r : 2Gm/r.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Planetary Satellite Mean Orbital Parameters”. Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology. http://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_elem. 
  2. ^ [a b] doi: 10.1016/0019-1035(88)90054-1
    Den här DOI-referensen kommer automatiskt att kompletteras under de närmaste minuterna. Du kan gå före i kön eller expandera för hand
  3. ^ doi: 10.1086/116211
    Den här DOI-referensen kommer automatiskt att kompletteras under de närmaste minuterna. Du kan gå före i kön eller expandera för hand
  4. ^ ”Ariel: Facts and Figures”. NASA Solar System Exploration. 2014. http://solarsystem.nasa.gov/planets/profile.cfm?Object=Ura_Ariel&Display=Facts. 
  5. ^ doi: 10.1006/icar.2001.6596
    Den här DOI-referensen kommer automatiskt att kompletteras under de närmaste minuterna. Du kan gå före i kön eller expandera för hand
  6. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Grundy_Young_et_al._2006
  7. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Hanel_Conrath_et_al._1986
  8. ^ doi: 10.1016/j.pss.2008.02.034
    Den här DOI-referensen kommer automatiskt att kompletteras under de närmaste minuterna. Du kan gå före i kön eller expandera för hand


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]