Charles de Champs

Från Wikipedia
Charles de Champs
Född10 oktober 1873[1][2]
Stockholm[2]
Död17 februari 1959 (85 år)
Stockholm
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidKungliga Sjökrigsskolan
Kungliga Tekniska högskolan
Palmgrenska samskolan
SysselsättningSjöofficer[4]
Befattning
Militärattaché (1908–1910)
Militärattaché (1914–1917)
Ordförande, Sjöofficerssällskapet i Stockholm (1933–1936)
Chef för marinstaben (1936–1937)
Marinchef (1937–1939)
FöräldrarCharles Eugène de Champs
SläktingarHenri de Champs (syskon)
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Svärdsorden
Kommendör av Isabella den katolskas orden
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden
Riddare av Hederslegionen
Uppgående solens orden, fjärde klass
Storofficer av Oranien-Nassauorden
Storkors av Dannebrogorden
Storkorset av Marinförtjänstorden
Riddare av Nordstjärneorden
Riddare av Vasaorden
Medlem av Victoriaorden
Redigera Wikidata

Charles Léon de Champs, född den 10 oktober 1873 i Stockholm, död där den 17 februari 1959, var en svensk sjöofficer (viceamiral) och marinchef 1937–1939.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

de Champs genomgick Kungliga Sjökrigsskolan 1887–1893. Han blev underlöjtnant vid flottan 1893, löjtnant 1896, kapten 1902, kommendörkapten av andra graden 1915, av första graden 1917, kommendör 1923, konteramiral i marinen 1927, konteramiral vid flottan och befälhavare amiral och stationsbefälhavare i Karlskrona 1928–1933, stationsbefälhavare i Stockholm 1933–1936, viceamiral 1934, i reserven 1939 och chef för marinen 1936–1939.[5] de Champs blev den förste chef för marinen vid en för marinen mycket brydsam tid. Frågorna om ersättning av föråldrade fartyg och om flottstationens förflyttning från Skeppsholmen var ännu olösta och pockade på snara åtgärder.[6]

Han genomgick Kungliga Tekniska högskolans (KTH) fackskola för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi 1896-1899, tjänstgjorde i marinförvaltningen 1899–1908, kontrollofficer vid Stockholms Vapenfabrik 1900, sakkunnig vid internationella gnisttelegrafkonferensen i Berlin 1906, tjänstgörande officer hos hertigen av Södermanland 1905–1908, tjänstgöring i marinstaben 1908–1915, marinattaché vid beskickningen i Tokyo och Peking 1908–1910 och i London 1914–1917, avdelningschef för marinstabens kommunikationsavdelning 1916–1919, stabschef i befälhavande amiralens i Karlskronas kommendantstab 1919–1923, flaggkapten i högste befälhavare vid kustflottans stab 1923–1925, inspektör för ubåtsvapnet 1926–1928, ordförande i direktionen över flottans pensionskassa 1928–1933 och militär ledamot av Högsta domstolen 1933–1937.[5]

de Champs blev 1913 ledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet (hedersledamot 1927) och 1919 ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han var ordförande i Sjöofficerssällskapet i Stockholm 1933–1936. Vidare var de Champs medlem av Riksföreningen Sverige–Tyskland.[7]

de Champs var son till kommendörkapten Charles Eugène de Champs och Eva Skytte af Sätra samt bror till Henri de Champs. Han gifte sig den 26 november 1919 med Ida Elisabeth Uggla (född 20 januari 1897 i Göteborg), dotter till kontorschefen där Karl Vilhelm Valfrid Uggla och Julia Amelie Nordwall.[8]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

de Champs utmärkelser:[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Charles L. de Champs, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 2 C—F, vol. 2, Albert Bonniers Förlag, 1944, s. 219, de Champs, Charles Léon, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ De Champs, CHARLES, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles L. de Champs, läst: 28 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Harnesk, Paul, red (1945). Vem är vem?. D. 1, Stockholmsdelen. Stockholm: Vem är vem bokförlag. sid. 159. Libris 8198269. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm45/0175.html 
  6. ^ Ericson, Stig H:son (1968). Kuling längs kusten: minnen från åtta år som chef för marinen. Stockholm: Bonnier. sid. 18. Libris 23078. http://books.google.com.au/books?id=GKwNAQAAIAAJ&q=%22Charles+de+Champs%22&dq=%22Charles+de+Champs%22&hl=en&sa=X&ei=9IGSUf2uCKahigf3pIC4Cw&redir_esc=y 
  7. ^ Riksföreningen Sverige-Tysklands medlemslista
  8. ^ Unger, G.. ”Charles L. de Champs”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17331. Läst 15 maj 2013. 
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Sveriges marinchef
1937–1939
Efterträdare:
Fabian Tamm