Google

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Don't be evil)
Hoppa till: navigering, sök
För söktjänsten med samma namn, se Google (sökmotor). För talet 10100, se Googol. För andra betydelser, se Google (olika betydelser).
Google, Inc.
Dotterbolag till Alphabet Inc.

Google 2015 logo.svg

Googleplexsouthside.jpg
Typ Privat aktiebolag
Huvudkontor Googleplex
USA Mountain View, Kalifornien, USA
Nyckelpersoner Sundar Pichai
Vd
Bransch Informationsteknik
Tjänster Sökmotor
Se lista
Historia
Grundat 4 september 1998
Grundare Sergey Brin
Larry Page
Struktur
Moderbolag Alphabet Inc.
Dotterbolag AdMob
DoubleClick
On2 Technologies
Picnik
Zagat
YouTube
Avdelningar Gmail
Google Earth
Google Maps
Google Search
Android
Övrigt
Slogan "Don't be Evil."[1]
Webbplats Google.com
Fotnoter Siffror från 2014 års bokslut.[2]

Google, Inc [ˈguːgɛl][3] (Nasdaq: GOOG) är ett amerikanskt internetföretag grundat 4 september 1998 av Larry Page och Sergey Brin.[4] Företaget är känt för söktjänsten med samma namn.

Googles söktjänst är världens mest använda. Företaget tillhandahåller även andra tjänster, till exempel Google Bilder, Google Nyheter, Google Adwords, Google Grupper, Google Bloggsök, Gmail, Google Earth, Google Analytics och Google Translate.

Google inledde sin storhetstid i slutet av 1990-talet. Sedan dess har antalet användare av söktjänsten ökat i förhållande till konkurrenterna.[5]) exempelvis Yahoo och Bing. I oktober 2006 förvärvade Google webbplatsen Youtube för cirka 12 miljarder svenska kronor, 1,3 miljarder euro. Den 15 augusti lade Google ett bud på Motorola Mobility (mobiltelefoner och digital-TV-mottagare) värt cirka 12,5 miljarder dollar (cirka 81 miljarder svenska kronor).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Google var inledningsvis uteslutande en söktjänst för Internet. Den startades 1998 av Larry Page och Sergey Brin. Namnet Google kommer av den matematiska termengoogol” som betecknar talet 10100. Söktjänsten, vilken utvecklades vid Stanford, kallades i en tidig fas Backrub.

I Sverige har söktjänsten Google en stark ställning. Över 90 procent av internetsökningarna sker via Google. Motsvarande andel låg i USA (2000) på mellan 65 och 70 procent.[6] 2003 upptog svenska Språkrådet verbet googla i sin nyordslista[7] och år 2013 ordet ogooglebar. Att googla innebär enligt Språkrådet att söka på Internet specifikt med hjälp av söktjänsten Google, men det förekommer att begreppet avser informationssökning på internet i allmänhet.[8].

Söktjänstens logotyp hade 1996 ett grönt G, varefter bokstavens färg ändrades till mörkblå. Söktjänstens namn skrevs ett tag med ett avslutande utropstecken: Google!. Detta ändrades därefter till Google, utan utropstecken.

När ord indexeras, använder sig Google av algoritmen Pagerank, vilken uppkallats efter Larry Page, en av företagets grundare. Systemet analyserar hur sidor på internet är sammanlänkade och skapar utifrån det en hierarki. Vid en sökning genomsöks nära nog Googles hela index.

Före Googles genombrott, dominerade andra söktjänster, till exempel WebCrawler och Altavista, vars visning av webbsidor tog lång tid att ladda. Till stor del bestod det presenterade innehållet av reklam. Även Google visar betalda textannonser. Dessa är dock avskilda från sökresultaten. Annonserna utformas utifrån regler om korrekt språk och vedertagen användning av skiljetecken.

Några av Googles funktioner var unika, exempelvis förmåga till rättstavning och möjligheten att söka i Usenetarkivet. Sedan dess erbjuder flera söktjänster stavningskorrigering. Kvaliteten varierar beroende på söktjänst. Däremot finns det ingen annan sökmotor idag som klarar av att söka i Usenetarkivet. Härvidlag är alltså Google unikt. Indexeringen av Usenetarkivet påbörjades redan 1998, då Google ännu inte var marknadsledande.

Google är känt för att specialanpassa sin logotyp i samband med olika evenemang och bemärkelsedagar till så kallade Google Doodle.

Affärskultur[redigera | redigera wikitext]

Don't be evil lyder Googles informella slogan som handlar om förhållningssättet till söktjänstens användare. Man vill ge dem opartisk tillgång till information och behandla dem med respekt. agera ärligt och hederligt.[9] Googles företrädare, har uttryckt att företaget på längre sikt tjänar på att göra goda saker för världen, trots att det på kort sikt kostar pengar.[10]

Googles högkvarter, Googleplex, har utsmyckats med bland annat piano och lavalampor.

Google har som tradition att sprida aprilskämt såsom Google MentalPlex och Google Lunar. I samband med att Gmail introducerades offentligt 1 april 2004, utlovades två gigabyte utrymme för e-brev. Detta uppfattades felaktigt som ett aprilskämt. Erbjudandet stod vid lag.

Kritik mot Google[redigera | redigera wikitext]

Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Criticism of Google

Google och censur[redigera | redigera wikitext]

Vid Googles etablering i Kina accepterade företaget en viss grad av censur. Spärrar och filter byggdes in för att hindra information som inte godkänts av den kommunistiska regimen från att nå allmänheten i Kina. En sökning på ordet tiananmen, Himmelska fridens torg, platsen för 1989 års massaker, gav olika resultat i den kinesiska versionen av Google jämfört med exempelvis den svenska. Google.cn var censurerad samtidigt som Googletjänster i andra länder inte var tillgängliga från Kina. Den 22 mars 2010 valde Google att avveckla sin verksamhet i Kina, efter tidigare påstådda attacker och intrång mot bland annat e-postkonton tillhörande kinesiska oppositionella.[11] Samtidigt omdirigerades Google.cn till den icke-censurerande versionen Google.hk i Hongkong.

Även i andra länder är Google censurerad. Google anpassar sig till respektive lands lagar genom att sålla bort sökträffar. Eftersom förnekelse av förintelsen är förbjuden i Tyskland, tar google.de bort vissa sökträffar på sådana sidor. Google upplyser dock om att de tagits bort och, till skillnad från i Kina, är google.com tillgänglig.

I syfte att skydda sitt varumärke påverkade Google under 2013 framgångsrikt svenska språkrådet att ta bort ordet "ogooglebar" (definierat som något "som inte går att hitta på webben med en sökmotor") ur rådets nyordslista.[12][13][14] Google menade att Språkrådet skulle förtydliga att det handlade om just deras sökmotor och inte någon annan. [15] Ordet fick åtminstone tillfälligt stor uppmärksamhet efter censureringsförsöket.[16]

Support och kontaktmöjligheter[redigera | redigera wikitext]

Googles support rankas mycket lågt och det verkar vara omöjligt till och med för företags webbansvariga att komma i kontakt med dem.[17][18][19]

Manipulation av PageRank[redigera | redigera wikitext]

Daniel Brandt skapade webbsidan Google Watch och har kritiserat Googles PageRank-algoritmer. Brandt hävdade att Google diskriminerade nya webbsidor samtidigt som det gynnade väletablerade webbsidor. [20] Chris Beasley, som skapade webbsidan Google Watch Watch, förnekar detta. Beasley menar att Brandt överskattar graden av diskriminering samt att nya webbsidor kommer att rankas lägre när PageRank baseras på en webbsidas "rykte", något som Google definierar utifrån hur många och vilka andra sidor som länkar till webbsidan, I sammanhanget väger länkar till webbsidan från sidor med bättre "rykte" tyngre. Nya webbsidor har ofta färre tillänkningar jämfört med etablerade webbsidor, eftersom de är mindre kända, inte har mycket till rykte och därför uppnår en lägre PageRank. [21]

Integritetsskydd[redigera | redigera wikitext]

Google tilldelades 2011 Finlands Big Brother Award i businesskategorin.[22]

Tjänster och produkter[redigera | redigera wikitext]

Googles målsättning är att "ordna världens samlade information och göra den tillgänglig [och användbar] för alla" [23][24] och har tagit sig an uppgiften med en hel familj söktjänster.

Söktjänster[redigera | redigera wikitext]

Andra produkter och tjänster[redigera | redigera wikitext]

Google tillhandahåller flera andra tjänster och produkter utöver söktjänsterna. Ett exempel är Google Talk som konkurrerar med ICQ. Ett annat exempel är Google Desktop som konkurrerar med Windows inbyggda sökfunktion och gör det möjligt att söka både i datorns filer och på internet från samma sökruta.

Webbläsarbaserade tjänster[redigera | redigera wikitext]

Mjukvara[redigera | redigera wikitext]

Operativsystem[redigera | redigera wikitext]

Android[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Android (operativsystem)

Android är ett operativsystem och mjukvaruplattform för mobiltelefoner som till en början utvecklades av Android inc., som senare blev uppköpt av Google.

Google Chrome OS[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Google Chrome OS

Google Chrome OS är ett operativsystem utvecklat av Google, som används på chromebooks (bärbara datorer). Chromebooks byggs av flera företag t.ex. Samsung, Acer, HP.

Nedlagda tjänster[redigera | redigera wikitext]

Öppen källkod[redigera | redigera wikitext]

Google har släppt vissa program helt eller delvis som öppen källkod. Operativsystemet Android är ett exempel, ett annat är Chromium. Dessutom har enskilda anställda publicerat programvara med öppna licenser som en del av sitt dagliga arbete. Google sponsrar även öppen källkod genom Google Summer of Code.

Internt används mycket programvara baserad på öppen källkod, så som GNU/Linux och webbservern Apache. Goobuntu är ett operativsystem som används internt av anställda på Google. Det är en specialversion av Linuxdistributionen Ubuntu som anpassats för att integrera med Googles interna nätverk.

Google förespråkar även öppna standarder, så som de från W3C och protokollet Jabber som används i Google Talk.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Google (8 april 2009). ”Google Code of Conduct” (på engelska). Google. https://investor.google.com/corporate/code-of-conduct.html. Läst 28 oktober 2009. 
  2. ^ ”Financial Statements for Google, Inc.”. Google Finance. https://www.google.com/finance?q=NASDAQ:GOOG&fstype=ii. 
  3. ^ ”Hur uttalas "Google"?”. Google. https://www.google.com/intl/sv_se/faq.html#pronounce. Läst 5 januari 2010. 
  4. ^ Marie Alpman (5 september 2008). ”Google fyller tio”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article248952.ece. Läst 13 september 2013. 
  5. ^ ”Bing Powers Yahoo”. http://mashable.com/2010/08/24/bing-powers-yahoo-search/. , Mashable
  6. ^ Ekström, Andreas (2010). Google-koden. Enskede gård: Weyler. Sid. 151. ISBN 91-85849-37-5 
  7. ^ Nyordlistan 2003
  8. ^ [1]
  9. ^ ”Code of conduct - Investor relations”. Google. https://investor.google.com/corporate/code-of-conduct.html. Läst 7 november 2012. 
  10. ^ ”Ten things we know to be true”. Google. https://www.google.com/about/company/philosophy/. Läst 7 november 2012. 
  11. ^ ”Google stoppar Kina-censur”. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/google-stoppar-kina-censur_4463039.svd. , Svenska Dagbladet 22 mars 2010
  12. ^ Svenska dagbladet
  13. ^ Sveriges radio
  14. ^ metro
  15. ^ [2]
  16. ^ Lodin, Sara. ”Till Googles förtret – ”ogooglebart” sprids”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16496486.ab. Läst 27 mars 2013. 
  17. ^ ”Google Customer Service”. Customerservice Scoreboard. 27 april 2012. http://www.customerservicescoreboard.com/Google. Läst 27 april 2012. 
  18. ^ ”ContactHelp”. ContactHelp. 27 april 2012. http://contacthelp.com/comment_list.php?listing=142. Läst 27 april 2012. 
  19. ^ ”How does the spam filter work?”. Google forum. 16 januari 2012. https://productforums.google.com/forum/#!category-topic/gmail/reading-and-receiving-messages/aLr6itHarlE. Läst 27 april 2012. 
  20. ^ Manjoo, Farhad (30 augusti 2002). ”Conspiracy Researcher Says Google's No Good”. AlterNet. http://www.alternet.org/rights/14001/. Läst 29 september 2014. 
  21. ^ Beasley,Chris. ”Why Daniel Brandt doesn't like Google PageRank”. http://www.google-watch-watch.org/pagerank.php. Läst 29 september 2014. 
  22. ^ Finnish Big Brother Awards 2011, läst 19.2.2016
  23. ^ ”Företagsinformation”. Google. http://www.google.se/corporate/. 
  24. ^ ”Company overview” (på engelska). Google. http://www.google.si/intl/en/corporate/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]