Jullan Kindahl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jullan Kindahl
Jullan Kindahl med Edvard Persson i Orfeus i underjorden på Hippodromen 1926
Jullan Kindahl med Edvard Persson i Orfeus i underjordenHippodromen 1926
Född Julia Carolina Carlsson
12 april 1885
Lovö socken, Uppland, Sverige
Död 18 april 1979 (94 år)
Malmö, Sverige
Aktiva år 1909–1960
Make Arvid Kindahl
(1903–1927)
IMDb

Julia "Jullan" Carolina Kindahl, född Carlsson 12 april 1885 i Lovö socken, Uppland, död 18 april 1979 i Malmö,[1] var en svensk skådespelare och sångare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kindahl scendebuterade 1909 som Bronislawa i Tiggarstudenten vid Axel Lindblads lyriska sällskap som hon tillhörde 1906–1907. Hon turnerade därefter med olika teatersällskap till början av 1920-talet, då hon engagerades 1922 av Oscar Winge vid Hippodromen i Malmö.[2] Hon var mångsidig och blev där en av de ledande skådespelarna i talpjäser, revyer och operetter. Hon stannade i Malmö förutom en period på Stora Teatern i Göteborg 1941–1943, varefter hon återvände till Malmö och den nya Malmö Stadsteater. Där blev hon kvar till 1968.[källa behövs]

Hon filmdebuterade 1923 i Bror Abellis film Janne Modig. I Malmö fick hon kontakt med Edvard Persson och var med i hans första filmer och sjöng även på grammofoninspelningar med honom. Hon medverkade under åren 1926–1960 i 28 filmer, bland annat Ingmar Bergmans Sommarnattens leende och Smultronstället och i några tidiga TV-teaterföreställningar.[källa behövs]

Hon var från gift med skådespelaren Arvid Kindahl 1903 till hans död 1927.[3]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

TV-teater[redigera | redigera wikitext]

  • 1959 - Romeo och Julia i Östberlin
  • 1957 - Herr Sleeman kommer
  • 1962 - Valborgsafton i Fagervik
  • 1962 - Arvtagerskan

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1940 Cirkusprinsessan
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán
Håkan von Eichwald Vasateatern[4]
Fröken Mårtensson Puzzlespel
Kaj Munk
Oscar Winge Vasateatern[5]
1942 Kokerskan Natten till den 17 januari
Ayn Rand
Per-Axel Branner Nya teatern[6]
1944 Mans kvinna
Vilhelm Moberg
Knut Hergel Malmö stadsteater
Vår unge
Jean de Létraz
Anders Frithiof Malmö stadsteater
1945 Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Vi äro ga-skåningar alla/Lysistrate
Aristofanes och Karl Gerhard
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Pygmalion
George Bernard Shaw
Knut Hergel Malmö stadsteater
Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Vår ofödde son
Vilhelm Moberg
Arne Lydén Malmö stadsteater
Margret Pelikanen
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[7]
1946 En månad på landet
Ivan Turgenjev
Sam Besekow Malmö stadsteater
Blodsbröllop
Federico Garcia Lorca
Sam Besekow Malmö stadsteater
Petra Rakel och biografvaktmästaren
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[8]
Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Arne Lydén Malmö stadsteater
1947 Ett drömspel
August Strindberg
Olof Molander Malmö stadsteater
Cirkus Sanger
Margaret Kennedy och Basil Dean
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Tjuvarnas bal
Jean Anouilh
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
1948 Antigone
Jean Anouilh
Stig Torsslow Malmö stadsteater
Vår lilla stad
Thornton Wilder
Gösta Folke Malmö stadsteater
Streber
Stig Dagerman
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
1949 I pingstens brus
Sigvard Mårtensson
Georg Årlin Malmö stadsteater
Doktor Knock eller Läkarkonstens triumf
Jules Romains
Georg Årlin Malmö stadsteater
Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Stig Torsslow Malmö stadsteater
Marius
Marcel Pagnol
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
1950 Fabian öppnar portarna
Walentin Chorell
Gösta Folke Malmö stadsteater
En handelsresandes död
Arthur Miller
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
Lunchrasten
Herbert Grevenius
Gösta Folke Malmö stadsteater
Huckleberry Finns äventyr
Gösta Terserus efter Mark Twains roman
Nils Leijon Malmö stadsteater
Clérambard
Marcel Aymé
Gösta Folke Malmö stadsteater
Arvtagerskan
Ruth och Augustus Goetz efter Henry James’ roman
Georg Årlin Malmö stadsteater
1951 Till Damaskus, första delen
August Strindberg
Gösta Folke Malmö stadsteater
"Patrasket"
Hjalmar Bergman
Mats Johansson Malmö stadsteater
Rosen
Tennessee Williams
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1952 Hederligt folk
Paul Vincent Carroll
Mats Johansson Malmö stadsteater
Mordet i Barjärna
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater
Kärlekens narrar
Leck Fischer
Gunnar Ekström Malmö stadsteater
Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Mats Johansson Malmö stadsteater
Modren Kronbruden
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[9]
1953 Bernardas hus
Federico García Lorca
Karin Kavli Malmö stadsteater
Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow
Gunnar Ekström Malmö stadsteater
Jeppe på Berget
Ludvig Holberg
Ebbe Linde Malmö stadsteater
Flickan och gudarna
Bertolt Brecht och Paul Dessau
Hans Dahlin Malmö stadsteater
Värdshusvärdinnan Slottet
Max Brod efter en roman av Franz Kafka
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[10]
1954 Smältdegeln
Arthur Miller
Mats Johansson Malmö stadsteater
Intermezzo
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Dårskapens timme
Anna Bonacci
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Juno och påfågeln
Sean O'Casey
Mats Johansson Malmö stadsteater
1955 Higa Jiga Tehuset Augustimånen
John Patrick
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[11][12]
Trasiga änglar eller Änglaköket
Albert Husson
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Drömflickan
Elmer Rice
Mats Johansson Malmö stadsteater
Revisorn
Nikolaj Gogol
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1956 Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Fruar på vift
Georges Feydeau
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Gigi
Vicki Baum efter en novell av Colette
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Snaran
Werner Aspenström
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Trojanska kriget blir inte av
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Jöran Perssons mor Erik XIV
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[13]
1957 Karin Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[14]
Underbara människor
William Saroyan
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Fröken Rosita eller Blommornas språk
Federico Garcia Lorca
Frank Sundström Malmö stadsteater
1958 Månfåglarna
Marcel Aymé
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Lyckodagen
Cesare Meano
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1959 Isak Juntti hade många söner
Björn-Erik Höijer
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
En vintersaga
William Shakespeare
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
1960 Toreadorvalsen
Jean Anouilh
Sam Besekow Malmö stadsteater
Rävlyan
Lillian Hellman
Jan Hemmel Malmö stadsteater
1961 Processen mot Jesus
Diego Fabbri
Börje Mellvig Malmö stadsteater
Världsomseglaren
Georges Schehadé
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1962 Primadonna
Marc-Gilbert Sauvajon efter W. Somerset Maughams roman Teater
Gösta Folke Malmö stadsteater
Emma Farmor och vår Herre
Hjalmar Bergman
Yngve Nordwall Malmö stadsteater[15]
Fysikerna
Friedrich Dürrenmatt
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Tåget kan backa
Frank D. Gilroy
Josef Halfen Malmö stadsteater
1963 Dödsdansen
August Strindberg
Hans Abramson Malmö stadsteater
1964 Sjöhästen
Aldo Nicolaj
Hans Abramson Malmö stadsteater
God aptit, Madame!
Marcel Mithois
Gösta Folke Malmö stadsteater
Bernardas Hus
Federico Garcia Lorca
Eva Sköld Malmö stadsteater
1965 Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Josef Halfen Malmö stadsteater
Salig Tarelkin
Aleksandr Suchovo-Kobylin
Andris Blekte Malmö stadsteater
Karmelitersystrarna
Georges Bernanos
Andris Blekte Malmö stadsteater
1966 Alla har rätt
Luigi Pirandello
Sandor Györbiro Malmö stadsteater
1968 Tre systrar
Anton Tjechov
Josef Halfen Malmö stadsteater

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. Sid. 154-155. Libris 1404046 
  3. ^ Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 9, Högq-Kome. Höganäs: Bra böcker. 1991. Sid. 216-217. Libris 7665087. ISBN 91-7752-267-2 
  4. ^ Arne Lönnbeck (17 mars 1940). ”'Cirkusprinsessan' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-03-17/75/14. Läst 26 augusti 2015. 
  5. ^ Teater, Musik, Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-04-25/113/9. Läst 26 augusti 2015. 
  6. ^ 'Natten till den 17 januari' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. 19 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-19/49/11. Läst 15 augusti 2015. 
  7. ^ ”Pelikanen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/pelikanen-0. Läst 14 oktober 2015. 
  8. ^ ”Rakel och biografvaktmästaren”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rakel-och-biografvaktm%C3%A4staren. Läst 15 oktober 2015. 
  9. ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
  10. ^ ”Slottet”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/slottet. Läst 15 oktober 2015. 
  11. ^ ”Tehuset Augustimånen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tehuset-augustim%C3%A5nen. Läst 15 oktober 2015. 
  12. ^ Sven Barthel (6 februari 1955). ”Ingmar Bergmans tehus”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-02-06/35/18. Läst 22 augusti 2015. 
  13. ^ ”Erik XIV”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/erik-xiv. Läst 15 oktober 2015. 
  14. ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  15. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Sid. 159. Libris 8081302 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]