Ekologiskt jordbruk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skörd av vallfoder

Ekologiskt jordbruk innebär ett antal principer, mål och praktiska åtgärder med syfte att jordbrukssystemet ska fungera så naturligt som möjligt.[1] Ekologisk odling, ekologiskt lantbruk eller, tidigare, alternativ odling är jordbruk som bygger på lokala, förnybara resurser, där handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte används. Skördarna är för de flesta grödor lägre, vilket kompenseras genom högre pris eller odling på större arealer.[2] Termerna är relaterade men inte helt synonyma. Regelverket för ekologiskt jordbruk skiljer sig mellan länder. I EU bygger regelverket på ett direktiv och produktion som följer direktivet kan märkas med Ekologiskt jordbruk-logotypen.

Generellt strävar ekologisk odling efter att i så hög mån som möjligt vara självförsörjande, använda förnyelsebara resurser samt fungera som ett kretslopp. Miljömässiga fördelar med ekologisk odling är bland annat ökad biologisk mångfald på grund av mindre ogräsbekämpning och inget läckage av syntetiska kemikalier.[3] Den biologiska mångfalden är större på jordbruksmark som odlas ekologiskt, men skillnaden verkar snarare ha ett samband med den lägre skörden än med jordbruksformen i sig.[4] För- och nackdelar skiljer sig beroende på förhållandena för det specifika jordbruket.

Jordbrukssystemet i EU[redigera | redigera wikitext]

Det ekologiska jordbruket styrs av ett EU-direktiv med många detaljregler som inte är miljögranskade ur svensk synpunkt. I visionerna anges att uppfödningen av djur och odlingen av grödor sker så naturligt som möjligt samt att odlingsmetoderna bygger på lokala och förnybara resurser. Numera är det även tillåtet att använda viss handelsgödsel även inom regelverket för ekologisk odling då det har varit problem att tillgodose grödorna med framförallt kalium. Vissa bekämpningsmedel är tillåtna i produktionen, men inte om de är framställda syntetiskt. Odlingssystemet leder till lägre skördar men det kompenseras genom högre priser och stöd från EU:s jordbruksstöd.

Sedan 1 juli 2010 finns en logotyp för märkning inom Europeiska unionen av ekologisk produktion. Logotypen är till för att konsumenterna lättare ska känna igen ekologiska produkter i handeln.[1]

Areal och inriktning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

2011 utgjordes 16 procent av Sveriges jordbruksareal av ekologisk jordbruksmark, vilket motsvarar 481 000 hektar odlingsmark. Den svenska regeringen hade som mål att 20 procent av jordbruksarealen skulle utgöras av ekologisk odling vid utgången av år 2010, så därför utgår ett ekonomiskt miljöstöd till gårdar med ekologisk odling.[5]

Den ekologiska odlingen inriktas huvudsakligen på slåtter- och betesvall (58 procent av den totala arealen) och spannmålsodling (27 procent av den totala arealen)[5] eftersom det är lätt att bedriva mjölk- och köttproduktion enligt det ekologiska regelverket.[6]

Precis som andra jordbrukare med djur används stallgödseln för återcirkulera näring till jorden.[7] I det ekologiska jordbruket är djurhållningen viktig men det förekommer, ovanligt, jordbruk utan djurhållning. Dessa kreaturslösa gårdar använder ofta växtnäring från vanligt jordbruk.[8] Sverige importerar kött- och benmjöl från Danmark för gödsling av ekologiska grödor.

Ekologisk produktion förknippas ofta med småskalighet, men denna uppfattning har inte nödvändigtvis stöd i regelverket. En anläggning för ekologisk produktion utanför Mariestad byggs för över 1200 mjölkkor + ungdjur.[9] Genomsnittligt har de ekologiska mjölkgårdarna fler kor än svenska gårdar i genomsnitt (87 respektive74).[10] Djurantalet per hektar (djurtäthet) är densamma för ekologiskt jordbruk som för vanligt konventionellt jordbruk.[8]

Ekologiska jordbrukare är inte mer självförsörjande eller mer resurseffektiva än vanliga svenska jordbrukare.[11] Det ekologiska regelverket KRAV tillåter inte kretslopp av humanurin, avloppsslam eller merparten "biogödsel" (rötade matrester). Däremot är det tillåtet att använda sin egen stallgödsel. Det ekologiska regelverket tillåter även användning av merparten gödsel från "vanliga" djur.[12]

Certifikat och märkning[redigera | redigera wikitext]

Produkter från certifierat ekologiskt jordbruk får marknadsföras som ekologiska produkter. I sådana fall ska även hantering och förädling som sker senare i livsmedelskedjan vara certifierad. I Sverige följer de flesta certifierade gårdarna KRAV s regler eftersom det ger största stödet från våra skattepengar. KRAV är en medlemsorganisation som ägs av de stora aktörerna på livsmedelsmarknaden[13] och medlemskapet syftar till att tjäna pengar.[14] Certifieringen sköts i Sverige av fristående certifieringsbolag. I andra länder, bland annat Finland, förekommer det att statliga institutioner sköter kontrollen.

Inom EU finns en märkning av ekologiska produkter på EU-marknaden under namnet Ekologiskt jordbruk. För att få märka sina varor som ekologiska med EU-märkningen krävs en omläggningsperiod om två år för lantbruket, enligt reglerna i ekoförordningen. Den som söker att få märka varorna kommer att årligen granskas av EU:s kontrollorgan eller nationella myndigheter och organisationer som är verifierade.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "ekologiskt jordbruk". NE.se. Läst 26 november 2014.
  2. ^ "ekologisk odling". NE.se. Läst 26 november 2014.
  3. ^ Madeleine Arnqvist. ”Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion”. http://www.cemus.uu.se/dokument/ke/Hallbart-jordbruk.pdf. Läst 14 september 2015. [död länk]
  4. ^ Doreen Gabriel, Steven M. Sait, William E. Kunin and Tim G. Benton. Food production vs. biodiversity: comparing organic and conventional agriculture. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2664.12035/full. 
  5. ^ [a b c] ”Ekologisk odling”. Nationalencyklopedin. 30 december 2010. http://proxy.ub.umu.se:2067/lang/ekologisk-odling. [död länk]
  6. ^ ”Tre nya miljöersättningar - Hur blev det? | 2004 - Årsvis - Rap”. webbutiken.jordbruksverket.se. http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/tre-nya-miljoersattningar-hur-blev-det.html. Läst 26 oktober 2015. 
  7. ^ ”Miljöhusesyn”. www.miljohusesyn.nu. http://www.miljohusesyn.nu/s/6. Läst 26 oktober 2015. 
  8. ^ [a b] ”Växtnäringsförsörjning inom Ekologiska produktionsformer - 2005”. webbutiken.jordbruksverket.se. http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/vaxtnaringsforsorjning-inom-ekologiska-produktionsformer.html. Läst 26 oktober 2015. 
  9. ^ ”Vadsbro mjölk”. http://www.vadsbomjolk.se/. Läst 26 oktober 2015. 
  10. ^ ”Ekologisk djurhållning 2013”. http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Husdjur/JO20/JO20SM1402/JO20SM1402_ikortadrag.htm. Läst 26 oktober 2015. 
  11. ^ Kirschmann, Bergström, Kätterer, Andersson, Holger, Lars, Tomas, Rune. Den ekologiska drömmen, myter och sanningar om ekologisk odling 
  12. ^ ”KRAVs Regler 2015”. KRAV. http://www.krav.se/regel/kravs-regler-2015. Läst 26 oktober 2015. [död länk]
  13. ^ ”Medlemmar”. KRAV. http://www.krav.se/medlemmar. Läst 26 oktober 2015. 
  14. ^ ”Stadgar”. KRAV. http://www.krav.se/stadgar. Läst 26 oktober 2015.