Fiskodling

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fiskodling på Färöarna
Fördelning mellan vildfångad fisk (blått, nederst) och odlad fisk (grönt, överst)

Fiskodling är en form av vattenbruk där man odlar fisk avsedd som livsmedel, eller för utplantering eller akvaristik. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO är fiskodling sannolikt världens snabbast växande livsmedelsproduktion. [1]

De vanligaste sätten att odla fisk är[2]

  • Öppna kassodlingar i havet där fiskar hålls i stora nät med minst 30 meter i diameter
  • Landbaserade odlingar i bassänger i hus. I recirkulerande akvakultursystem (RAS) recirkuleras minst 95 procent av vattnet med hjälp av filtersystem som renar vattnet
  • Slutna eller halvslutna system där en balja sänks ned i öppet vatten och där strömmar skapas i baljan för att samla upp fiskens avföring eller matpellets som fisken inte har ätit upp

Eftersom man kan kontrollera fiskens intag av föda innehåller odlad fisk mindre gifter än vildfångad fisk. Av 100 kg foder får man mellan 65 - 90 kg fiskkött. Motsvarande siffra för kyckling är cirka 25–30 kg kött. För gris är det cirka 15 kg kött. Den vanligaste fisken att odla i världen är tilapia som har odlats i flera tusen år.[2]


Fiskodling i Sverige[redigera | redigera wikitext]

År 2018 odlades i Sverige totalt 11 300 ton matfisk och 2 000 ton musslor, den vanligaste odlingsarten var regnbåge och den vanligaste odlingstekniken var kassodling.[3]

Fiskodling är mindre vanligt i Sverige än i grannländerna Norge, Danmark och Finland. Den allra vanligaste fisken att odla i Sverige är regnbåge. Andra arter som bedöms vara lämpliga är röding, torsk, hälleflundra, havskatt, tunga och piggvar.[2]

I Sverige odlas även lax och karp. En av Europas största laxodlingar ligger i Bergeforsen, där man också odlar sik och havsöring för utplantering. På Simontorp säteri finns en av Sveriges största anläggningar för odling av akvariefisk, där man också odlar kräftor.

Fiskodling i Finland[redigera | redigera wikitext]

År 2016 odlades i Finland totalt 14 400 ton matfisk, över 90% av produktionen bestod av regnbåge. Andra arter som odlas i Finland är till exempel sik, havsöring, röding och gös. Det finns ca 300 verksamma fiskodlingsföretag i Finland. [4]

Klimat- och miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Fisk anses vara en klimatsmart proteinkälla och fiskodling har ett betydligt lägre koldioxidutsläpp än köttproduktion, detta beror främst på att fisken är växelvarm samt bättre på att ta upp foder än landlevande djur och kräver således mindre energi och resurser för att växa. Fiskodling tar också mindre utrymme än övrig djurproduktion på land. [4]

Näringsutsläpp från en fiskodling kan orsaka lokal övergödning, därför bör fiskodlingar styras till lämpliga vattenområden var de inte äventyrar de miljömål som ställts upp för vatten- havsvård. [5] En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att farhågorna om miljöeffekter av fiskodlingar i Sverige är starkt överdrivna.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Aquaculture” (på en). Food and Agriculture Organization of the United Nations. http://www.fao.org/aquaculture/en/. Läst 30 september 2019. 
  2. ^ [a b c] Varannan fisk vi äter är odlad, Meny, Sveriges radio, 22 januari 2015. Läst den 1 februari 2015.
  3. ^ ”Vattenbruk 2018”. SCB. https://www.scb.se/contentassets/cef2fb103630496bb532e76c98f747e6/jo1201_2018a01_sm_jo60sm1901.pdf. Läst 30 september 2019. 
  4. ^ [a b] ”Fiskodling i Finland”. Havs och fiskeri. https://merijakalatalous.fi/sv/fiskeri-i-finland/fiskodling-i-finland/. Läst 30 september 2019. 
  5. ^ ”Odling av matfisk”. Luonnonvarakeskus. https://www.luke.fi/sv/om-naturresurser/fiskar-och-fiskerinaring/fiskodling/odling-av-matfisk/. Läst 9 november 2019. 
  6. ^ Administrator. ”Miljöeffekter av fiskodling” (på sv-se). www.nkfv.se. https://www.nkfv.se/index.php?option=com_k2&view=item&layout=item&id=101&Itemid=144. Läst 9 november 2019. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]