Stora mossen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Stora mossen (olika betydelser).
Stora mossen
Typiska funkisvillor längs Bävervägen.
Typiska funkisvillor längs Bävervägen.
Kommun Stockholm
Kommunområde Västerort
Stadsdelsområde Bromma
Distrikt Västerleds distrikt
Bildad 1934
Antal invånare 1 624 (2015)
Landareal 66 hektar
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Stora mossen är en stadsdel i Bromma stadsdelsområde i Västerort inom Stockholms kommun och är en del av Gamla Bromma trädgårdsstad. Nästan två tredjedelar av bebyggelsen består av villor. Antalet invånare år 2015 var 1 624.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sjön Stora Mossen[redigera | redigera wikitext]

För ca 4000 år sedan låg Stora mossen under havsytan. På den yngre stenåldern var vattennivån fortfarande 22 meter över dagens nivå. Bromma liknade en skärgård med ett flertal mindre och större öar. Stora mossen var vid den här tidpunkten en sjö på en större ö där nutidens Nockeby och Äppelviken ligger. Stora mossen var ett lågt beläget område och sjön var den enda som bildats i hela Bromma fram till den äldre järnålderns början. Under perioderna bronsåldern och äldre järnåldern skedde landhöjningar men sjön upphörde inte totalt förrän vid övergången till den yngre järnåldern.[2]

Arkeologiskt fynd vid den forntida sjön[redigera | redigera wikitext]

Cirka 135 meter norr om Skidbacksberget, på västra sidan om gångvägen vid Stora Mossens koloniområde, finns 2 stenblock med 2 respektive 1 skålgropar, samt 30 meter norrut längs med gångvägen finns ännu ett stenblock med 2 skålgropar. Blocken (RAÄ 830 och 834) ligger intill vad som en gång var sjön Stora Mossen. Skålgropar förknippas i regel med bronsåldern och troligen har de haft en rituell användning. På andra sidan den tidigare sjön påträffades 1937 en stenyxa av grönsten (skafthålsyxa funnen i jorden 1937) (RAÄ 119) på en tomt vid Bävervägen 30 i Stora Mossen. Platsen för fyndet är sydvästsluttning av moränbunden bergrygg på tomtmark.[3][4]

Bronsålderslämningar på Skidbacksberget[redigera | redigera wikitext]

Skidbacksberget i Skidbacksskogen finns även grunderna till den sentida hoppbacke, som namngivit berget och som tillhörde Stora Mossens Idrottsplats. På Skidbacksberget har det funnits låga stenhägnader från bronsåldern vilka idag klassas som en fast fornlämning(RAÄ 136). Stenhägnaderna var då långa, delvis glesa rader av stenar som gick över berget, vars krön ligger 41 meter över havet, från norr till söder med vissa förgreningar åt öster. Enligt Fornminnesregistret finns inga murrester kvar att se idag. De enda bevisen som finns idag finner man på den östra sidan av där hoppbacken låg, halvvägs ned mot Nyängsvägen. Ett annat bevis presenterades av en äldre ortsbo som kommer ihåg att det funnits mer sten där än idag.[5] Hägnaderna bildar en så kallad vallanläggning, som kan vara från bronsåldern (ca 1800–500 f.Kr.), vilket antyds av den nivå som den ligger på, det är cirka 30 meter över havet. Den "fångar in" en del av berget och en platå nedanför. Fornforskaren Richard Dybeck uppgav i mitten på 1800-talet att anläggningen hade kraftigt raserade murar och tämligen branta sidor mot norr. De tydligaste resterna fanns på östra sidan. Precis som Dybeck skrev ligger denna stensträng på bergets östra sida.[6]

Gården Stora Mossen[redigera | redigera wikitext]

Gården Stora Mossen byggdes omkring 1780 vid en stor mosse. Både den och torpet Lilla Mossen låg vid mossens nordvästra ände. Mossen sträckte sig över det nuvarande koloniområdet och idrottsplatsen. Området tillhörde sedan 1600-talet Ulvsunda slott. Runt 1780 anlades Stora Mossens gård och mangårdsbyggnaden, som låg på platsen för nuvarande Bromma gymnasium. Gården Stora Mossen revs 1936.

Torpet Lilla Mossen var beläget vid nuvarande Stora Mossens koloniområde vid Mossens nordvästra ände, nära Abrahamsberg.[7] En nutida kolonistuga upptar antagligen platsen för det tidigare torpet, som låg under Ulvsunda.[8] Marken tillhörde tidigare Ulvsunda slotts ägor som 1904 köptes av Stockholms stad.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Området tillhörde Bromma socken och från 1863 Bromma landskommun. 1916 inkorporerades området i Stockholms stad. Området bildade 1933 stadsdelen Stora Mossen efter att innan dess ingått i statistiken som en del av Äppelvikens trädgårdsstad.[9] Stadsdelen ingick från 1997 i Västerleds stadsdelsområde och ingår sedan 1998 i Bromma stadsdelsområde.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Stadsplanen[redigera | redigera wikitext]

Den första stadsplanen antogs 1926 och stadsdelen fick sitt namn 1934. De östligaste kvarteren hade villabebyggelse från 1922–1923, de flesta byggda i traditionell egnahemsstil. Västerled fick sitt namn 1920. Den tidigaste villabebyggelsen fick dessa namn på sina vägar: Ekorrvägen (1926), Grävlingsvägen (1926), Hermelinstigen (1926), Igelkottsvägen (1926), Illerstigen (1926), Lokattsvägen (1926), Mossvägen (1921), Mårdvägen (1926), Stavgårdsgatan (1921), Stora Mossens Backe (1926), Timmerfallet (1926) och Trefaldighetsbacken (1926) samt parken Ekorrberget (1926). Området inom nuvarande stadsdelen Stora Mossen planlades för villabebyggelse och flertalet tomter uppläts mellan 1925 och 1930. Bromma läroverk byggdes på den gamla gårdstomten. Drygt hälften av stadsdelen byggdes 1928-1929. Vid den något senare bebyggelsen tillkom Bävervägen (1936), Gripvägen (1935), Mossplan (1937), Mullvadsvägen (1930) och Utterstigen (1936). Mosskroken tillkom 1985. Under senare år har Enhörningsgränd och Sobelgränd tillkommit.

Mossplan vid korsningen Stavgårdsgatan, Mossvägen och Stora Mossens backe.
Mossplan vid korsningen Stavgårdsgatan, Mossvägen och Stora Mossens backe.


Nya trädgårdsstaden[redigera | redigera wikitext]

Åren 2005–2006 har en ny trädgårdsstad vuxit upp i området som gränsar till Nyängsvägen och Stora Mossens koloniområde. Husen är ritade av arkitekt Kjell Forshed i nyfunkis med egen karaktär och består av parhus, flerfamiljshus och enfamiljshus. Området ligger väster om Stora Mossens idrottsplats vid Mosskroken och Enhörningsgränd.[10] I mitten av 1990-talet ingick stadens myndigheter tillsammans med några företag i ett samverkansavtal, där företagen förband sig att medverka till en upprustning av Stora Mossens Idrottsplats mot att de fick bebygga en del av området med bostäder. De utlovades också befrielse från tomträttsavgäld i 20 år. Bostadshusen fick en arkitektur med inspiration av 1930-talet och Bromma gymnasium och trädgårdsstadens häckavgränsade tomter. Under 2003 kunde äntligen de första medlemmarna flytta in i några av de nya bostadsrättsföreningarna i Stora Mossen.[11][12] Tidigare låg här en andelstvättstuga i kvarteret Tvättstugan i hörnet av Västerled och Nyängsvägen och som öppnades i början av 1951.[13]

Villaarkitekter[redigera | redigera wikitext]

Trefaldighetsbacken[redigera | redigera wikitext]

Inom området ligger Trefaldighetsbacken mellan Grävlingsvägen och Mårdvägen, den så kallade Drottning Kristinas källa eller Trefaldighetskällan, och Timmerfallet mellan Grävlingsvägen och Stora Mossens Backe. Trefaldighetsbacken fick sitt namn 1926 efter en gammal hälsokälla, en trefaldighetskälla i kvarteret, som nu enligt lokal tradition kallas Drottning Kristinas källa (RAÄ 117), ligger intill och nordväst om en bergrygg. En trefaldighetskälla är enligt gammal folktro en vattenkälla med läkande kraft. Källan låg intill Stora Mossens gård, som revs 1936. Källan är rund och stensatt runt om. En stenlagd gång leder fram till källan. Omkring 24 meter nordväst om källan är en 29 meter lång stenmur. Källan är belägen 4 meter sydväst om Grävlingsvägen i kanten av en långsträckt svacka i parken nära stigen som går ner till Stora Mossens T-banestation. Timmerfallet fick sitt namn 1926 och är en park. Intill parken, men i stadsdelen Äppelviken, ligger Timmervägen.[13][15][16] Stora Mossens Backe fick sitt namn redan 1926 när Stora Mossen planlades. Vägen går från tunnelbanan till Mossplan och här byggdes närmare tunnelbanan några bostadshus under åren 1951–1952.[13]

Gymnasium, koloniområde och idrottsplats[redigera | redigera wikitext]

Bromma gymnasium, augusti 2010.

Bromma läroverk uppfördes efter ritningar av Paul Hedqvist och invigdes 1937. Skolan, som byggdes i ljusputsad funktionalistisk stil, är belägen på den plats, där en gång Stora Mossens gård låg. Bromma läroverk var det första läroverket i Bromma och bestod av realskola och gymnasium och blev omkring den tionde skolan i Brommas skolhistoria. Skolan, som numera heter Bromma gymnasium, fick uppmärksamhet då en av dess elever sköts ihjäl inne på skolan den 18 januari 2001.

Stora Mossens koloniområde ligger väster om Bromma gymnasium och grundades 1916. Det tillhör de äldsta koloniområdena i Sverige och kom till efter det att spårvagnslinjen till Bromma hade invigts 1914. Här finns idag 192 kolonilotter och kolonistugor.

Stora Mossens idrottsplats ligger söder om Bromma gymnasium. Idrottsplatsen ritades av Paul Hedqvist och invigdes 1933. Den ligger på Västerled 26, nära gränsen mot Äppelviken. Utformningen av idrottsplatsen gick i den då moderna funktionalistiska andan. På idrottsplatsen finns två idrottshallar och två ishallar, "JM-hallen" och "A-hallen", samt övriga friidrottsytor, exempelvis löparbanor. Det finns även två konstgräsplaner för fotbollsspel för både elva- och sjumannalag. De verksamheter som drivs på idrottsplatsen är fotboll, basket, handboll, innebandy, friidrott, hockey och konståkning. Idrottsplatsen nyttjas även av Bromma gymnasium och andra närliggande skolor.[17] Bromma IF har Stora Mossen som sin hemmaarena för friidrott. Idrottsplatsen hade förutom de vanliga banorna och bollplanerna även en skidhoppsbacke. Resterna av denna kan man återfinna i den populära pulkabacken i Skidbacksskogen på andra sidan Nyängsvägen i Abrahamsberg väster om Stora Mossen och bortom kolonilotterna. På 1950-talet avgjordes flera stora internationella friidrottstävlingar på idrottsplatsen. Här avgjordes skoltävlingar och fotbollsmatcher. På 1940-, 1950- och 1960-talen fanns det under vintertid både konstfrysta isbanor (ishall) för hockey- och bandymatcher och naturfrysta, det vill säga "spolade", skridskobanor för allmänhetens åkning.

Skyddsrum i Stora Mossens backe[redigera | redigera wikitext]

I Stora Mossens backe, precis intill Stora Mossens tunnelbanestation, finns ett skyddsrum beläget inne i berget. Det är ett mindre skyddsrum som har en yta på 169 kvadratmeter och rymmer 180 platser.[18] Ursprungligen var utrymmet enbart tänkt som ett skyddsrum, men numera håller East Coast Riders MC Stockholmsavdelning till där då de år 1994 flyttade från sin lokal i Sundbyberg. Lokalen i bergsrummet har under åren renoverats. Bland annat har svetsrummet, garagedelen och verkstadsdelen byggts om flertalet gånger. År 2008 lämnades en remiss in till miljöförvaltningen angående huruvida bergsrummet skulle avvecklas eller inte då det fanns en viss chans att det skulle hamna i vägen för ett nybyggnadsprojekt. Det beslöts att skyddsrummet inte skulle behöva avvecklas.[19]

Krocktester vid Skidbacksberget[redigera | redigera wikitext]

Under 1954 användes skidhoppsbacken i ett hållfasthetstest för broräcken. En SS-buss med avlägsnade inventarier (fönster och stolar) agerade testföremål. Anledningen till krocktestet var olycka sex år tidigare då en trådbuss körde igenom räcket på Essingebron och 11 av 12 personer omkom. Målet med testet var att göra ett hållbarhetstest för att se vilka broräcken som höll för påkörning. Testet leddes av Stockholms hamnstyrelse som tidigare hade utfört försöket i modellskala och skedde genom att en trådbuss fylld med sju ton betong, för att motsvara en normal buss med passagerare, blev nerskickad från skidhoppsbacken i en hastighet av cirka 60 km/h. Allt filmades av civilingenjör Arne Rinkert i såväl normal- och ultrarapidhastighet för att testet skulle gå att studera närmare i efterhand.[20]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Områdesfakta Stora mossen stadsdel”. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/pdf/22207_SVE.pdf. Läst 29 november 2016. 
  2. ^ Ringstedt, Nils (2008). Bromma före historien 
  3. ^ Ringstedt, Hyenstrand & Svanberg 2008, s. 171, 187
  4. ^ ”Bronsålderslämningar på Skidbacksberget”. Stockholmskällan. 2010. http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=26990. 
  5. ^ Brommaboken 2011. Bromma Hembygdsförening. 2011. sid. 81 
  6. ^ ”Bronsålderslämningar på Skidbacksberget”. Stockholmskällan. 2010. http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=26990. 
  7. ^ Stockholms gatunamn, sid. 577
  8. ^ Ringstedt 2010, s. 84–85
  9. ^ Befolkningen i Stockholms 1252-2005. Utrednings- och statistikkontoret. 2005. sid. 12. http://statistik.stockholm.se/images/stories/pdf/Historisk_befolkning_web.pdf 
  10. ^ Sörenson & Söderström 2008, s. 361
  11. ^ ”Brf Stora Mossen 1”. Brf Stora Mossen 1. 16 juni 2010. http://www.storamossen1.se/?rID=1054. 
  12. ^ ”Historik”. Brf Stora Mossen 4. http://brfstoramossen.se/historik/. Läst 10 oktober 2013. 
  13. ^ [a b c] Lindberg 1957, s. 140
  14. ^ Sörenson Söderström, s. 360
  15. ^ Stockholms gatunamn sid. 578
  16. ^ Ringstedt, Hyenstrand & Svanberg 2008, s. 171, 187
  17. ^ ”Stora Mossens IP”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=40e1d4819efd4da79918aabf9d18da65. Läst 28 november 2016. 
  18. ^ ”Skyddsrumskarta”. https://gisapp.msb.se/apps/kartportal/enkel-karta_skyddsrum/. Läst 4 december 2016. 
  19. ^ ”Berört skyddsrum i Bromma, Stockholm”. http://www.storamossen.info/remissvar/miljoefoervaltningen.pdf. Läst 4 december 2016. 
  20. ^ Hans Wolf; Kent Edlund (2016). ”SS-buss gör en ensamfärd i Stora Mossens Skidbacke”. Brommaboken 2016. "1100". Bromma Hembygdsförening. sid. 55-57 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]