Nockeby

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Nockeby är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun och är en del av Bromma trädgårdsstad. Den ingår i stadsdelsområdet Bromma och har en yta på 98 hektar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nockeby omnämndes första gången år 1400 som Nokkaby. Denna by antas vara uppkallad efter en person vid namn Nokke, ett fornsvenskt personnamn.[1] Byns namn skrevs 1552 Nåckeby och 1576 Nockeby.

Stadsplan för Nockeby torg från 1932.

År 1904 köpte Stockholms stad säteriet Åkeshov och stadsdelen fick 1926 sitt namn efter den by ur vilket säteriet Åkeshov växte fram under 1600-talet.

Nockeby stadsplanerades och byggdes på 1930-talet. Stadsplanen utformades av Albert Lilienberg. Mellan åren 1926 och 1933 uppläts de flesta tomterna för villabyggandet. Området planerades för villabebyggelse och domineras av villor. I Nockeby är villorna ofta lite större än i till exempel Höglandet, husen i Nockeby har ofta två fulla våningar. Men vid Nockeby torg och Brålunden byggdes dock trevåningshus. Även ett fåtal lägenhetshus, som uppfördes senare, ligger nära S:ta Birgitta kyrka. De flesta vägarna fick sina namn åren 1929 och 1930. Kung Atles Väg tillkom 1957. Idealet för gatunätet när trädgårdsstäderna började byggas var att gatorna fick följa den ofta kuperade terrängen. Detta var inte längre något ideal, men i Nockeby följde gatorna den kuperade terrängen. 12:ans spårvagn förlängdes till Nockeby 1929 och Nockeby blev slutstation. Nockeby är känt som ett av Stockholms mest attraktiva bostadsområden.[2]

I planbeskrivningen från den 8 augusti 1930 bestämdes byggnadssättet på följande sätt: Med Ö betecknat område må bebyggas endast med hus, som uppförs fristående eller ock två och två i tomtgräns med varandra sammanbyggda. Sålunda sammankopplade hus skola givas enhetligt utseende.[3]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Genom Nockeby löper diagonalt Nockebyvägen. På nordöstra sidan Nockebyvägen har kvartersnamnen anknytning till texter och litterära genrer som "Skådespelet", "Avhandlingen", "Revyn" och "Förordet". På sydvästra sidan om Nockebyvägen finns kvartersnamn som döpts efter exotiska djur som "Isbjörnen", "Tapiren", "Puman", "Pantern", "Krokodilen", "Giraffen" och "Jaguaren".[4]

Nockeby hör tillsammans med Höglandet, Smedslätten, Stora Mossen, Södra Ängby, Ålsten och Äppelviken till Bromma trädgårdsstad och nås med spårvagnslinjen Nockebybanan (tolvan) från Alvik. Nockeby är även namnet på ändhållplatsen för Nockebybanan. Tidigare hette hållplatsen Källviken, men fick sitt nya namn när S:ta Birgitta kyrka byggdes på marken för den gamla ändhållplatsen Nockeby och vändslingan som togs bort 1960. S:ta Birgitta kyrka byggdes efter ritningar av arkitekten Rolf Bergh och invigdes 1962 och Nockeby tillhör Västerleds församling.[5] Avståndet från station Alvik är 6,5 kilometer.

Den 1,7 km långa Grönviksvägen startar vid Ålstensbryggan nära Ålstenshamnen och går nära Mälarens strand genom Höglandet och drygt 1 km genom Nockeby fram till Nockebybron. Vid slutet av 1800-talet uppfördes flera sommarhus bortåt Nockebybron. Några byggnader från slutet av 1700-talet fanns också här. Här lät Gustav III uppföra några byggnader efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz år 1787. "Den första Nockebybron blev färdig 1787 och mälaröborna började köra sina foror till och från huvudstaden. Att starta en krogrörele vid brofästet blev lika naturligt, som att dessa bönder behövde stärka sig under den ganska långa resan." Nockeby krog, som låg vid Nockeby bro finns markerad på kartor från 1706, 1857 och 1867 och betecknas som före detta krog. Krogrörelsen fortsatte en bit in på 1800-talet. I verksamheten ingick också en parstuga, som låg alldeles intill. Nockebytvätten tog 1912 över en parstuga och troligen också krogen. Nockebytvätten uppförde en större tvätteribyggnad i två våningar. Denna tvåvåningsvilla ligger närmast intill den gamla landsvägen, som nu är högbron. År 1976 upphörde tvätten och senare har husen byggts om till bostäder och området har dessutom kompletterats med nya hus.[6]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

År 2017 hade stadsdelen cirka 3 100 invånare, varav cirka 10,1 procent med utländsk bakgrund.[7] Den öppna arbetslösheten i Nockeby var 1,4% i oktober 2017.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk etymologisk ordbok/Nucka
  2. ^ Ulf Sörenson, Vägvisare till Stockholm, 2009, sidan 363. ISBN 978-9185801-62-6.
  3. ^ Stockholms stadsbyggnadskontor, gällande stadsplaner, kv Pantern
  4. ^ Registerkartan över Stockholm, 1984
  5. ^ Stockholms Spårvägsbolag Stockholmskarta 1936
  6. ^ Nils Ringstedt, Torpen i Bromma - Historik, lägen och lämningar, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010, sidan 85. ISBN 978-91-85671-70-0.
  7. ^ [a b] ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]