Erik Strandell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Erik Strandell
FöddErik Axel Strandell
29 maj 1918
Shanghai i Kina Kina
Död22 oktober 1977 (59 år)
Vaksala, Uppsala, SverigeSverige
Aktiva år19421977
IMDb SFDb

Erik Axel Strandell, född 29 maj 1918 i Shanghai i Kina, död 22 oktober 1977 i Vaksala, Uppsala, var en svensk skådespelare.

Strandell var engagerad vid Dramatiska teatern i Stockholm och vid stadsteatrarna i Norrköping, Helsingborg och Göteborg. Till Uppsala-Gävle stadsteater kom han 1964 och var där fram till sin död.[1] Han är gravsatt i minneslunden på Berthåga kyrkogård.[2]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1945 Man 1 i överrock Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow
Rune Carlsten Dramaten
1949 Den Gamle i Tornet
Skomakaren
Den vise
Lycko-Pers resa
August Strindberg
Göran Gentele Dramaten
John Houghton En dag av tusen
Maxwell Anderson
Olof Molander Dramaten
1950 En poliskonstapel Tokiga grevinnan
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
Lejonhuvud Erik XIV
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1951 Bonden med kärran
Andre hovrättsrådet
Amorina
Carl Jonas Love Almqvist
Alf Sjöberg Dramaten
Schlüter, fångvaktare Diamanten
Friedrich Hebbel
Rune Carlsten Dramaten
Polisen Simon trollkarlen
Tore Zetterholm
Arne Ragneborn Dramaten
1954 Överste Purdy Thehuset Augustimånen
John Patrick
Olof Thunberg Östgötateatern[3]

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1946 Roger Teater
Guy Bolton
Rune Carlsten[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dödsruna i Svenska Dagbladet 25 oktober 1977 sid.12
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Ebbe Linde (24 november 1954). ”Östgötascenen ger Téhuset”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-11-24/319/14. Läst 22 augusti 2015. 
  4. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 34. 17 februari 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-02-17/47/32. Läst 31 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]