Försvarsbeslutet 1977
Försvarsbeslutet 1977. I maj 1977 kom riksdagen att besluta om hur försvarsmakten skulle se ut de perioden 1977 till 1982.
Bakgrund
Beslutet i sig var en av de första brytningarna mellan fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna, vid tidigare beslut hade blocken en föreställning om att en enighet ”skapade respekt utomlands”. Regeringen Fälldin beslutade att avsätta 51.875 miljoner kronor för perioden medan socialdemokraterna ville gå med på 50.500 miljoner kronor för samma period. Socialdemokraten Maj-Britt Theorin ansåg dock att försvaret skulle kompenseras för de allmänna prisstegringarna och med det lämna kostnaderna för försvaret oförändrade.
De nya anslagen tvingade ändå försvarsmakten att under kommande 5-årsperiod att göra nedskärningar inom sin verksamhet, detta dels genom en personalminskning på 2.500 anställda fram till och med 1982 av de då 46.000 anställda. Försvarsmakten hade redan tidigare genom försvarsbeslutet 1972 minskat sin personalkår med 2.700 tjänster, dock de flesta civila. Nu ledde minskningen till att den centrala administrationen minskade och att officerarna i större utsträckning kom ut på förbanden.[1]
Förändringar
De tydliga förbandsförändringar som märktes under försvarsbeslutsperioden var:
Förbandskod | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
2. förd | 2. arméfördelningen | Östersunds garnison | Avvecklades 1978. |
16. förd | 16. arméfördelningen | Karlstad | Avvecklades 1978. |
F 1 | Västmanlands flygflottilj | Västerås | Avvecklades 1983 (beslut taget i senare proposition). |
F 11 | Södermanlands flygflottilj | Nyköping | Avvecklades 1980 (beslut taget i senare proposition). |
F 12 | Kalmar flygflottilj | Kalmar | Avvecklades 1980 (beslut taget i senare proposition). |
K 4 | Norrlands dragonregemente | Umeå garnison | Omlokaliserades 1980 till Arvidsjaur (beslut taget i försvarsbeslutet 1972). |
Lv 4 | Skånska luftvärnsregementet | Malmö | Omlokaliserades 1982 till Ystad. |
Lv 5 | Sundsvalls luftvärnsregemente | Sundsvall | Avvecklades 1982. |
P 1 | Göta livgarde | Enköpings garnison | Avvecklades 1980 (beslut taget i försvarsbeslutet 1972). |
PB 6 | Blåa brigaden | Enköpings garnison | Avvecklades 1980 (beslut taget i försvarsbeslutet 1972). |
PB 7 | Malmöbrigaden | Ystads garnison | Omlokaliserades 1982 till Revingehed. |
S 1 | Upplands regemente | Uppsala garnison | Omlokaliserades 1982 till Enköping. |
T 1 | Svea trängregemente | Linköpings garnison | Samlokaliserades 1982 med Livgrenadjärregementet. |
Verksamhetsår | Procent av BNP |
---|---|
1977/78 | 3,1 |
1978/79 | 3,1 |
1979/80 | 3,1 |
1980/81 | 3,0 |
1981/82 | 3,0 |
Referenser
Noter
- ^ Perspektiv på försvarsbeslut år 1948-2004 Arkiverad 5 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 15 juli 2009
- ^ ”Försvarets andel av BNP”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160802085529/http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/ekonomisk-planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av-bnp/. Läst 5 oktober 2016.
Webbkällor
- ”Regeringens proposition 1977/78: 65”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365/html. Läst 7 augusti 2016.
Vidare läsning
- Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.)
- Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.)
- Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)
|