Fadime Şahindal

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Fadime Sahindal)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fadime Şahindal
Född2 april 1975[1][2][3]
Elbistan, Kahramanmaraş, Turkiet
Död21 januari 2002[1][2][3] (26 år)
Uppsala[2], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4][5]
kartor
MedborgarskapSverige[3]
Utbildad vidMittuniversitetet, [2] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningSocionomstudent
Politiskt parti
Socialdemokraterna[2]
FöräldrarRahmi Şahindal
Redigera Wikidata
Fadime Şahindals grav på Uppsala gamla kyrkogård.

Fadime Şahindal[a] (uttal ['fədime 'ʃa:hindal][7]), född 2 april 1975[8] i Elbistan i Kahramanmaraş i Turkiet, död 21 januari 2002[9] i Uppsala (folkbokförd i Östersund[9]), var en kurdisk-svensk människorättsaktivist och samhällsdebattör.[10] Hon engagerade sig i kampen mot hedersrelaterat våld men föll själv offer för ett hedersrelaterat mord.[11][12] Gärningsmannen var hennes egen far, som därefter dömdes till livstids fängelse.

Şahindals liv och död blev en av utgångspunkterna för bildandet av människorättsorganisationen GAPF.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fadime Şahindal föddes 1975 i den sydöstra, kurdiska delen av Turkiet, i en liten by utanför staden Elbistan. Hon har beskrivit att familjen var lycklig och arbetade tillsammans med lantbruk och djurskötsel, där var och en visste sin roll och sin uppgift. Men Fadime Şahindal och hennes yngre syster Songül har även berättat att de blev slagna som barn.[10]

När Fadime Şahindal var sju[13] år gammal flyttade hon, hennes mor, hennes fem systrar och en bror till Sverige. Hennes far hade migrerat till Sverige några år tidigare, 1981, och familjen följde sedan efter. Fadime Şahindals liv i Sverige började i stadsdelen Nyby i Uppsala.[10] Senare studerade hon vid Gränbyskolan i Uppsala.[10]

Kulturkrock och hedersproblematik[redigera | redigera wikitext]

Det var efter flytten till Sverige som Fadime Şahindals familjeliv började förändras. Hon upplevde hur hennes tillvaro allt mer begränsades, hur kontrollen ökade över henne när hon blev tonåring och att föräldrarna uppfattade sig som alienerade i det svenska samhället. Släkten Şahindal är stor i Sverige, och hon har beskrivit hur familjen — hennes far och hennes bror — och andra manliga släktingar inskränkte hennes livsutrymme genom kontroll, hot och våld. Ett av de första tecknen på kontroll var att hon inte fick leka med svenska kamrater eller delta i aktiviteter utanför skolan. Familjen hade även bestämt att hon skulle åka till Turkiet för att gifta sig med en kusin.[10]

För Fadime Şahindal blev situationen med tiden, och i takt med att hon växte upp till en ung kvinna, mer och mer ohållbar. Hon sökte hjälp från polisen och från andra myndigheter, men möttes, som hon beskriver det, av såväl okunskap som brist på förståelse för den svåra och hotfulla situationen. En av de poliser hon mötte hade dock insikter i ämnet hedersproblematik, och Fadime Şahindal fick ett larmpaket och erbjudande om en skyddad identitet.[10]

Situationen eskalerade när familjen fick vetskap om att hon hade träffat en svensk pojkvän. Året var 1996 när de möttes och blev förälskade, och året efter avslöjades deras relation. År 1997 utsattes Fadime Şahindal för misshandel. Fadern Rahmi och brodern Mesut dömdes 1998 för misshandel och olaga hot.[11] Fadime Şahindal lämnade Uppsala och flyttade till Sundsvall och fattade beslutet att offentligheten var hennes enda skydd.[10]

År 1998 dog hennes pojkvän i en bilolycka, efter de två under sommaren planerat att flytta samman. Samma år misshandlade brodern Mesut henne öppet på Stora Torget i Uppsala, vid ett besök Fadime Şahindal gjorde i staden. Hon levde under långa perioder helt avskuren från sin familj.[10] Fadime Sahindal bodde en tid hos sin vän riksdagsledamoten Nalin Pekgul, också hon kurd från Turkiet. Nalin Pekgul förhandlade fram en kompromiss med fadern, som lovade att inte förfölja sin dotter på villkor att hon inte visade sig i Uppsala och inte besökte pojkvännens grav. Fadime Sahindal började studera i Östersund men gjorde i hemlighet ändå besök hos sin mor och sina systrar i Uppsala.[14][15]

Aktivism och förvärrad familjekonflikt[redigera | redigera wikitext]

Fadime Şahindal hade vid denna tid öppet börjat berätta om hedersförtrycket, om de krav och den kontroll hon levde under och det våld hon utsattes för. Hon medverkade bland annat i Sveriges Radio och Sveriges Television och beskrev även sitt liv och hedersnormernas mekanismer i en dokumentär producerad av Folkhälsoinstitutet.[10]

För Fadime Şahindals far och andra i familjen och släkten uppfattades hennes agerande som att hon drog skam över dem. I de rättegångar som senare hölls beskrev fadern att han inte kunde se människor i ögonen och att hans dotter lämnat ut dem till offentligheten. Fadern bestred att han motsatt sig ett giftermål mellan dottern och den svenske pojkvännen, men Fadime Şahindal och andra runt omkring menade däremot att relationen med pojkvännen var en utlösande faktor för de ökade hoten och våldet mot henne.[10]

Den 21 november 2001 höll Fadime Şahindal ett tal i Sveriges riksdag under seminariet ”Integration på vems villkor?”. Hon ville att beslutsfattarna skulle förstå hur utsatta invandrartjejer kan vara. När hon berättade sin livshistoria sade hon att ”ett beteende som mitt måste straffas och skulden skulle betalas i blod.” Talet fick stor uppmärksamhet och bidrog till den ökade uppmärksamhetne för flickors och kvinnors utsatthet i hederskulturer som Fadime Şahindal såg som sin livsuppgift att väcka.[10]

I talet i riksdagen berättade hon om hur hennes familj hade förändrats sedan de flyttat till Sverige, till exempel hur manliga släktingar hade börjat vakta henne för att de inte tyckte om hennes västerländska livsstil.[16] Hon berättade också att hon som tonåring hade vägrat att låta sig bli bortgift med en kusin och att det faktum att hon nu hade en svensk pojkvän omöjliggjorde planerna att gifta bort henne på det sedvanliga sättet med en kurdisk man. Därför ansåg de manliga släktingarna att hon hade dragit skam över familjen och hotade att ta hennes liv.[13] Fadime Şahindal hade även vid flera tillfällen framträtt i media, bland annat i flera TV-program, där hon berättat om sin utsatta situation.[11]

När Fadime Şahindal höll sitt tal i riksdagen hade hon sedan några år läst socionomprogrammet på Mitthögskolan (nuvarande Mittuniversitetet) i Östersund. I Uppsala kunde hon inte leva, då hotbilden mot henne från hennes familj och släkt var hög. Under vårterminen 2002 skulle hon göra ett halvårs praktik och hade bestämt sig för att resa till Nairobi i Kenya för att utföra praktiken där.[10]

Död[redigera | redigera wikitext]

Den 21 januari 2002 beslutade hon sig för att stanna till i Uppsala på vägen till Stockholm, dit hon skulle åka för att ordna med praktiska bestyr inför resan till Kenya. Hon saknade sin mor och sina systrar och ville träffa dem. De trodde alla att deras möte (vid fyratiden på eftermiddagen) skulle förbli hemligt, men fadern hade fått reda på att hon var i Uppsala och i en systers lägenhet i Nyby. De såg på TV under eftermiddagen och vid 19.15 kom deras mor till lägenheten. De kramade om varandra, låste dörren och väntade sedan på att den yngsta systern skulle komma hem. Efter ett tag ringde det på dörren, och de trodde att det var yngsta systern som kom; den som ringde på var dock fadern, vilket de kunde se genom dörrögat. De öppnade inte dörren när han ringde på, men fadern väntade ut henne. Det blev dock tyst i trapphuset efter en halvtimme.

När Fadime Şahindal senare skulle lämna lägenheten för att åka till sin kamrat och sova över öppnade hon dörren och mötte då sin far. Han riktade en pistol mot henne, tog tag i hennes hår och avlossade två skott. Det ena skottet träffade henne i pannan och det andra i käken. Klockan 21.54 larmade systern Songül SOS Alarm. Obduktionen visade att Fadime Şahindal avlidit av det första skottet.[17][10]

Fadern greps strax efter midnatt och erkände under dagen i det första förhöret 22 januari 2002. Som motiv angav han att Fadime Şahindal hade vanhedrat sin familj och släkt genom att ha sett till att hela världen fått kännedom om hur vissa kurdiska kvinnor behandlas.[citat från källa efterfrågat] Enligt honom var dottern problemet och nu var problemet borta.[bättre källa behövs][17]

Mordet chockade Sverige, och många lyfte i den efterföljande samhällsdebatten fram att mordet hade kunnat förhindras ifall de många uppgifterna om att hederskulturer existerar tidigare hade tagits på större allvar. Den 4 februari begravdes Fadime Şahindal i Uppsala domkyrka. Officiant var domprosten Tuulikki Koivunen Bylund. Kronprinsessan Victoria och en rad ministrar och tusentals andra kom till minneshögtiden.[10]

Följderna av hennes död[redigera | redigera wikitext]

Rättegångarna[redigera | redigera wikitext]

Rahmi Şahindal fälldes den 3 april 2002 av Uppsala tingsrätt för mordet. Han dömdes till livstids fängelse och skadestånd till Fadime Şahindals yngre syster, eftersom mordet skedde inför de anhörigas ögon.[18][11]

Den 24 april 2002 överklagade Rahmi Şahindal livstidsdomen, drog tillbaka sitt tidigare erkännande[18] och hävdade istället att en för honom okänd man tvingat honom att erkänna mordet.[11] Denne okände man ska enligt Rahmi Şahindal under mordkvällen ha ringt på dörren hemma hos familjen och sagt att han sköt Fadime Sahindal.[18] Fadern vittnade även om att den okände mannen skulle ha hotat honom och sagt att han skulle döda hela familjen Şahindal om inte Rahmi Şahindal gjorde som han sade.[18] Vem mannen var som Rahmi Şahindal sade sig ha blivit hotad av vägrade han att säga under rättegången med hänvisning till fara för sitt liv, men han sade sig veta mannens identitet.[18] Rahmi Şahindal hävdade nu även att han inte ska ha haft någonting emot att Fadime Şahindal ville gifta sig med sin svenske pojkvän.[18]

Vid rättegången i Svea hovrätt vittnade Fadime Şahindals mor, som tidigare inte hade vittnat i tingsrätten, till förmån för Rahmi Şahindal.[18] Hovrätten trodde dock inte på föräldrarnas nya vittnesmål utan fastställde den 31 maj 2002 det av tingsrätten dömda livstidsstraffet.[11]

Uppmärksamhet kring mordet[redigera | redigera wikitext]

Mordet på Fadime Şahindal, som har kommit att kategoriseras som ett hedersmord, har rönt stor och långvarig uppmärksamhet i medier och bland politiker.[19] Det bidrog till en ökad debatt i Sverige omkring hederskultur och hedersvåld[10]

Mordet gav även upphov till bildandet av Riksorganisationen GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) och TRIS (Tjejers rätt i samhället), vilka båda arbetar mot hedersvåld.[20][21] GAPF hade årets innan bildats under namnet Glöm aldrig Pela, av människorättsaktivisten Sara Mohammad som fötts i den kurdiska delen av Irak. Namnet var efter Pela Atroshi, som föll offer för ett hedersmord 1999, vilket ändrades till nuvarande namn 2002. I januari varje år anordnar GAPF Fadimedagarna, där man under fyra dagar arrangerar seminarier om och aktiviteter mot hedersförtryck runt om i Sverige.[10]

Fadime Şahindal ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[22] Den 21 januari 2012, på tioårsdagen av mordet, invigdes ett monument till Fadimes minne i Uppsala.[23] Detta skedde i samband med Fadimes plats nära Fyrisån fick sitt namn.[10]

Offentlig debatt om hederskulturer och hedersbrott[redigera | redigera wikitext]

Mordet på Fadime Şahindal jämte morden på Pela Atroshi i Irak 1999 och Sara Abed Ali i Umeå 1996[24] lyfte upp förekomsten av hedersmord till offentlig debatt. Debatter startade mellan olika välkända feministiska politiker, opinionsbildare och akademiker. Två olika tolkningar framträdde, där vissa hävdade en patriarkalisk tolkning i att mordet var ett uttryck för mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En av denna tolknings starkaste företrädare var Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt Initiativ och före detta partiordförande för Vänsterpartiet. Andra hävdade en kulturell ståndpunkt i att mordet berodde på hederskultur. En känd företrädare för den kulturella förklaringen var Mona Sahlin, som då var Sveriges integrationsminister. Dessa två positioner blev starkt polariserade och antagonistiska. En mer nyanserad offentlig debatt om vad hederskultur och hedersvåld innebär uteblev.[12]

Jan Guillou och Liza Marklund kritiserade i SVT:s Mediemagasinet en medielogik där mord utförda av svenskar beskrivs som en enskild tragedi, medan mord utförda av invandrare skildras som uttryck för en kultur.[25] Dagens Nyheters ledarskribent Charlotta Friborg menade i en kommentar att svensk integrationsretorik varit naiv. Hon hänvisade till integrationsminister Mona Sahlin som medgett att samhället visat en otrolig flathet gentemot unga invandrarkvinnors rättigheter, och till forskaren Haideh Darahagi som skrivit "Att erkänna ’hedersmordens’ sanna kulturella natur är något mycket mer än att vara ärlig. Det är att lägga skulden där den bör läggas, det vill säga både hos den dominerande kulturen och hos den individuella förövaren som medvetet har valt detta alternativ."[25][26]

Senare efterspel[redigera | redigera wikitext]

Släkten Şahindal har även vid ett antal andra tillfällen varit inblandad i dödligt våld. Den 8 april 2014 sköts Fadimes bror Mesut Şahindal till döds av polisen i samband med ett ingripande; han var då 34 år gammal. Han hotade poliserna med kniv och vägrade sedan släppa den trots uppmaningar, varningsskott och ett verkansskott som träffade honom i benet. Han var påverkad och uppträdde aggressivt mot sin mor. Sedan gjorde han ett utfall mot poliserna som då agerade i nödvärn.[27]

Den 20 november 2014 hittades Fadimes syster Songül Şahindal död i sitt hem, 36 år gammal. Dödsorsaken var denna gång inte brottsrelaterad, och hon begravdes den 27 november samma år, bredvid Fadime.[28]

En 46-årig släkting till Fadime Şahindal mördade sin tidigare partners sambo i Bollnäs 17 december 2016. Han dömdes till livstids fängelse av Hudiksvalls tingsrätt i maj 2017.[29]

År 2017 häktades en 50-årig släkting till Fadime Şahindal för mordet på en annan familjemedlem, en 46-årig man som hittades död vid en sjö utanför Falun. Motivet för mordet var enligt åklagaren att 50-åringen ansåg att 46-åringens döttrar skulle dö eftersom de hade hälsat på män genom att skaka hand och att den 46-årige mannen skulle mörda dem. Den 50-årige mannen mördade 46-åringen med motivet att den senare vägrat mörda sina döttrar, enligt teorin.[30][31] 50-åringen dömdes för mordet till 13 års fängelse och utvisning, men hedersmotivet ansågs inte bevisat, vare sig enligt tingsrätten[32] eller hovrätten.[33]

2015 fick Fadime Şahindals far sitt livstidsstraff omvandlat till 24 års fängelse av Svea hovrätt.[10] 2018 släpptes han fri enligt praxis efter att 2002–2018 ha avtjänat två tredjedelar av straffet.[34]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningslista[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fadime uttalas med betoning på första stavelsen.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 8046230, omnämnd som: Fadime Sahindal, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Fadime Şahindal 1975-04-02 — 2002-01-21 Människorättsaktivist, samhällsdebattör mot hedersrelaterat våld, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: FadimeSahindal, läst: 18 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, omnämnd som: Sahindal, Fadime, läst: 22 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Fadime Sahindal 1975–2002. Frontfigur mot hedersförtryck, Svenska kyrkan, läs online, läst: 26 maj 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, omnämnd som: Sahindal, Fadime, läs online, läst: 26 juni 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sakine Madon. "Sakine Madon" (utan musik vid 42 min 25 sek), Sommar i P1, Sveriges Radio, 15 juli 2016. Åtkomst den 18 juli 2016.
  7. ^ Forvo-teamet. ”Uttal av Fadime Şahindal: Hur man uttalar Fadime Şahindal på turkiska”. Forvo.com. https://sv.forvo.com/word/fadime_%C5%9Fahindal/. Läst 23 mars 2022. 
  8. ^ http://www.vioart.org Arkiverad 23 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. www.vioart.com om Fadime Sahindal (hämtad 2009-01-22)
  9. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Sahindal, Fadime
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Borg, Annika (27 maj 2020). ”Fadime Şahindal”. skbl.se (CC BY 4.0). http://skbl.se/sv/artikel/FadimeSahindal. Läst 23 mars 2022. 
  11. ^ [a b c d e f] Regeringen risad på Fadime-möte Arkiverad 20 september 2010 hämtat från the Wayback Machine., Aftonbladet, 2003-01-20 (hämtad 2007-12-31)
  12. ^ [a b] Hellgren, Zenia; Hobson, Barbara (2008-09). ”Cultural dialogues in the good society: The case of honour killings in Sweden” (på engelska). Ethnicities 8 (3): sid. 385–404. doi:10.1177/1468796808092449. ISSN 1468-7968. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1468796808092449. Läst 25 september 2020. 
  13. ^ [a b] Fadimes hela tal i riksdagen Artikel i Aftonbladet 4 februari 2002 (hämtad från www.kvinnonet.org 2009-01-22
  14. ^ ”Vi sörjde efter Fadimes död | Nyheter | Expressen”. www.expressen.se. 24 december 2009. https://www.expressen.se/nyheter/vi-sorjde-efter-fadimes-dod/. 
  15. ^ Nalin Pekgul (25 februari 2002). ”Därför dog Fadime – Kommunalarbetaren”. https://ka.se/2002/02/25/darfor-dog-fadime/. 
  16. ^ Mordet på Fadime Sahindal Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgs-Posten, 2007-01-19 (hämtad 2011-12-05)
  17. ^ [a b] P3 Dokumentär med vittnens berättelser
  18. ^ [a b c d e f g] Fadimes pappa förnekar mord, Aftonbladet, 2002-05-22 (hämtad 2007-12-31)
  19. ^ Fler söker hjälp för hedersförtryck, Svenska Dagbladet, 2007-01-19 (hämtad 2007-12-31)
  20. ^ ”Om GAPF”. GAPF. Arkiverad från originalet den 23 september 2020. https://web.archive.org/web/20200923022605/https://gapf.se/om-oss/. Läst 1 september 2020. 
  21. ^ ”Så hyllas Fadime i Uppsala”. UppsalaTidningen. 21 januari 2026. https://web.archive.org/web/20190131151107/https://www.uppsalatidningen.se/aktuellt/sa-hyllas-fadime-i-uppsala-4073095.aspx. Läst 12 september 2020. 
  22. ^ ”Fadime Sahindal”. Svenska gravar. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=200022674&LOPNR=1&FOR_NAMN=Fadime&FNAMN_SELTYPE=E&ENAMN_SELTYPE=E&ORDER_BY=Fornamn&ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 7 maj 2013. 
  23. ^ ”Fadime får minnesplats”. Upsala Nya Tidning. 9 augusti 2011. http://www.unt.se/kultur/fadime-far-minnesplats-1422000.aspx. Läst 9 augusti 2011. 
  24. ^ ”Dokument: Sara, 14 år, mördades av sin bror och sin kusin”. www.vk.se. 5 december 2016. https://www.vk.se/2016-12-05/dokument-sara-14-ar-mordades-av-sin-bror-och-sin-kusin. 
  25. ^ [a b] Charlotta Friborg (2 mars 2002). ”Mediemagasinet/Charlotta Friborg. Guillou, fantasifoster och hedersmord”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/ledare/mediemagasinet-charlotta-friborg-guillou-fantasifoster-och-hedersmord/. 
  26. ^ Törnroslandet: om tillhörighet och utanförskap. Norrköping: Integrationsverket. 2001. Libris 7800627. ISBN 9197375691 
  27. ^ Johansson, Anders (8 april 2014). ”Fadimes bror sköts av polisen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18684406.ab. Läst 8 april 2014. 
  28. ^ http://www.unt.se/uppland/uppsala/fadimes-syster-songl-dod-3491277.aspx
  29. ^ Nyheter, SVT. ”Fadimes släkting döms till livstid”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/fadimes-slakting-doms-till-livstid. Läst 18 augusti 2017. 
  30. ^ Nyheter, SVT. ”Vägrade avrätta sina döttrar – blev mördad själv”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/vagrade-avratta-sina-dottrar-blev-mordad-sjalv. Läst 18 augusti 2017. 
  31. ^ Nyheter, SVT. ”Offret och den åtalade är släkt med Fadime”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/offret-och-den-anhallne-ar-slakt-med-fadime. Läst 18 augusti 2017. 
  32. ^ ”Döms för mord – som tredje mördaren i släkten”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/vagrade-morda-sina-dottrar-da-blev-han-sjalv-mordad/. Läst 21 januari 2022. 
  33. ^ ”Skärpt straff i hovrätten”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/skarpt-straff-for-metin-sahindal/. Läst 21 januari 2022. 
  34. ^ Anna Bill (29 augusti 2018). ”Fadimes pappa har släppts från fängelset”. Upsala Nya Tidning. http://unt.se/nyheter/uppsala/fadimes-pappa-har-slappts-fri-5062720.aspx. Läst 29 augusti 2018. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]