Kotka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Kotka (olika betydelser).

Koordinater: 60°28′N 26°56.5′Ö / 60.467°N 26.9417°Ö / 60.467; 26.9417

Kotka
Kotka (finska)
Kommun
Kotka.vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Kymmenedalen
Admin. centrum Kotka stad
Area 949,78 km² (2013-01-01)[1]
 - land 271,62 km²
 - vatten 678,16 km²
Folkmängd 54 587 (2014-12-31)[2]
Befolkningstäthet 200,97 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Henry Lindelöf
 - Kommunfullm.
ordf.
Topias Kotiniemi
 - Kommunstyr.
ordf.
Anna-Liisa Kasurinen
 - Politisk fördelning (51 mandat)
- Socialdemokraterna: 16
- Samlingspartiet: 14
- Vänsterförbundet: 8
- Gröna förbundet: 4
- Sannfinländarna: 4
- Kristdemokraterna: 2
- Centern: 2
- Svenska folkpartiet: 1
Kommunkod 285
GeoNames 650946
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60° 28'
26° 56,5'
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
96 %
1 %
3 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Kymmenedalens landskapsförbund
Kotka.sijainti.suomi.2009.svg
Webbplats: www.kotka.fi
Kotka från ovan

Kotka är en stad i landskapet Kymmenedalen i Finland med stadsrättigheter sedan år 1879. Kommunen har &&&&&&&&&&054587.&&&&&054 587 invånare och har en total areal av ca &&&&&&&&&&&&0949.780000949,78 km² varav &&&&&&&&&&&&0271.620000271,62 km² landområden. Kustlinjens längd är ca 170 km.

Kotka, vid Finska vikens kust, är en betydande hamn- och industristad med Finlands största exporthamn.

Kommunen är officiellt enspråkigt finskt, men utgör en "språkö" med en liten svenskspråkig minoritet om drygt 500 personer.[3] Kotka Svenska Samskola erbjuder både grundskole- och gymnasieutbildning på svenska. I staden finns även ett svenskspråkigt daghem med förskola.

Här finns byn Mussalö (i Kymmene-delen av kommunen, fi. Mussalo), höjden Norska berget (fi. Norjanvuori) samt öarna Kutsalö (fi. Kuutsalo) och Rankö, (fi. Rankki).

Historia[redigera | redigera wikitext]

På ön Hovinsaari, omedelbart innanför Kotka ö, anlades kungsgården Kymmenegård år 1350. Bland dess innehavare märks Bo Jonsson Grip, Vadstena kloster och efter 1629 ätten Wrangel.[4] Kymmene älvs laxfiske var av stor betydelse för kungsgården, och älven är än idag södra Finlands främsta laxälv. Ett sågverk, det första i Kymmenedalen, anlades år 1563[5] vid Korkeakoski fors.

Namnet Kotka kommer från ön där staden grundades, "Kotka ö" (på finska: Kotkansaari "havsörnsön") vid Kymmene älvs mynning. Det namnet är belagt sedan 1500-talet.[6]

I och med Freden i Åbo (1743) kom gränsen mellan Sverige och Ryssland att dras vid Strömfors drygt tre mil väster om Kotka. Sedan hela Finland avträtts till Ryssland (Freden i Fredrikshamn, 1809) förenades de tidigare avträdda delarna (inklusive bland annat Keksholms län, Nyslott och Sordavala) år 1812 åter med Storfurstendömet Finland.

Det fanns på 1700-talet ryska kustfästningar på det ställe där Kotka centrum nu ligger. Ännu i dag finns rester av befästningarna kvar på Kotka ö och i omgivningarna, bland annat vid Ruotsinsalmi ("Svensksund"), där det 1940 restes ett monument över 1790 års svenska seger mot Ryssland i sjöslaget vid Svensksund.[5] En viktig del i befästningsverket var den cirkelformade sjöfästningen Fort Slava. Som en förberedelse för nästa krig med Sverige förstärktes befästningarna 1790-1803,[5] som sedan blev hårt åtgängna av brittiskt bombardemang under Krimkriget.

En hamn anlades 1872, vilken numera är Finlands viktigaste exporthamn.[5] Tillgången på timmer, flottad på Kymmene älv, lämpade sig för trä- och massaindustri. En stor inflyttning från Norge skedde från år 1872 till nybyggda sågverk. Bland de norska immigranternas ättlingar återfinns flera sedermera kända finländare, däribland systrarna Valtonen, kända som Harmony Sisters, och deras kusinbarn president Martti Ahtisaari vilka härstammar från en Julius Adolfsen, född[7] i Tistedal i Östfold (ungefär en mil från gränsen till Dalsland).

Den 21 maj 1878 beslöt kejserliga senaten för Storfurstendömet Finland att det skulle grundas en stad på Kotka ö. Kotka fick sina stadsrättigheter 1879. År 1890 stod järnvägen klar. Närheten till Viborg och S:t Petersburg bidrog starkt till stadens utveckling. Kotka fick en internationell prägel med inflyttade från också Ryssland, Estland, Tyskland och Sverige.

Staden utsattes för omfattande luftangrepp under Vinterkriget och Fortsättningskriget.

Förlusten av Viborg i Parisfreden (1947) ledde till att betydelsen av Kotka hamn ökade ytterligare. 1977 sammanslogs Karhula köping och Kymmene kommun (fi. Kymi) med Kotka. Redan tidigare hade skärgårdskommunen Aspö införlivats med staden Kotka.

Aspö kommuns vapen (till Kotka 1974)
Kymmene kommuns vapen (till Kotka 1977)
Karhula köpings vapen (till Kotka 1977)

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Kotka finns Finlands största exporthamn på ön Mussalö. Stora industriföretag i Kotka är:

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • I Kotka finns ett Maretarium, som är ett unikt akvarium med fiskar som förekommer i finska vatten.
  • Maritimcentret Vellamo som innefattar Finlands sjöhistoriska museum och Kymmenedalens museum
  • En klassisk sevärdhet är den Kejserliga fiskestugan i Langinkoski där flera ryska tsarer med följe tillbringade fridfulla semesterdagar med laxfiske.
  • En betydande sevärdhet sommartid är Kotkas prisbelönta parker. Sapokka vattenpark är ett unikt område där vatten, klippor och stenar, växter och ljus bildar en helhet som är väl värd en resa! Dessutom kan nämnas en kryddträdgård inrymd i Redutten Kotka, den strama välskötta Sibeliusparken, samt den stora centralparken i engelsk stil omkring den ortodoxa S:t Nikolaos kyrka.
  • För historiskt intresserade är det intressant att bekanta sig med resterna av sjöfästningen Svensksund. Till dess 1700-talsbyggnader hör också den vackra ortodoxa S:t Nikolaos kyrka som byggdes 1799-1801 efter ritningar av S:t Petersburgs amiralitetsarkitekt Jakov Perrin. Högst upp på berget ovanför Sapokka finns resterna av ett 1700-talstorn som fungerade som fyr och utsiktstorn under slaget vid Svensksund. Gustav III skall ha följt slaget härifrån. Det finns en markerad promenad "Katariinan polku" där man kan bekanta sig med resterna av fästningen Svensksund. Promenaden utgår från Sapokka och har kartor och förklarande texter vid ruinerna.
  • För den arkitekturintresserade är ett besök i stadsdelen Bärnäs ett måste. Området byggdes huvudsakligen på 1930-talet efter den berömda finska arkitekten Alvar Aaltos planer. Det är ett internationellt sett viktigt område där bostadshus, affärer och fabriksbyggnader bildar en helhet. Sunila sulfatmassabruk som byggdes år 1936 rankades en gång som världens vackraste fabriksbyggnad.
  • Den centrala esplanaden Keskuskatu innehåller ett stort antal statyer av framstående inhemska och utländska konstnärer. Bilder finns på stadens webbplats.
  • I juli firas en stor festival i Kotka "Kotka havsdagar". Festivalen lockar stora folkmassor och omfattar kultur, motorbåts- och roddtävlingar samt olika musikevenemang men också tivoli och öltält. Var tredje år arrangeras en träbåtsmässa i samband med havsdagarna.

Föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

Kotka är en basket- och fotbollsstad. Korgbollslagen KTP på herrsidan och Peli-Karhut på damsidan hör till de absolut bästa i Finland. I staden finns ett ishockeylag kallat Titaanit, som spelade i Mestis (näst högsta divisionen) i två säsonger åren 2007-2009. Fotbollslaget FC KooTeePee spelar i Ettan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2014”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8698&site=3&id=0. Läst 25 januari 2015. 
  3. ^ Svenska Finlands folktings rapport Finlandssvenskarna 2012
  4. ^ Kymmenegård i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2009)
  5. ^ [a b c d] Kotka i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2009)
  6. ^ Lars Huldén m.fl.. ”Kotka Kymmene, Karelen, senare Kotka”. Svenska litteratursällskapet i Finland. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2747/kotka-kotka/. 
  7. ^ http://www.geni.com/people/Julius-Marenius-Adolfsen/6000000007296715931

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]