Fränsta
| Fränsta | |
| Fränsta och Ljungaverk | |
| Tätort | |
 Vy mot Fränsta med Torps kyrka i blickfånget.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Medelpad |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommun | Ånge kommun |
| Distrikt | Torp |
| Koordinater | 62°29′53″N 16°10′11″Ö / 62.49806°N 16.16972°Ö |
| Area | 230,12 hektar (2010)[1] |
| Folkmängd | 1 256 (2010)[2] |
| Befolkningstäthet | 5,46 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Fränsta, Ljungaverk |
| Postnummer | 840 1X |
| Riktnummer | 0691 |
| Tätortskod | 7472 |
| Geonames | 2713797 |
  Fränstas läge i Västernorrlands län
| |
| Wikimedia Commons: Fränsta | |
Fränsta är tätort i Ånge kommun, Medelpad och kyrkbyn i Torps socken. Orten ligger vid Torpsjön i Ljungans dalgång. Både E14 och järnvägen mellan Sundsvall och Östersund med bland annat Mittnabotåget passerar samhället.
I närheten av orten ligger Sveriges geografiska mittpunkt, Flataklocken.
Ortnamnet
Namnet uttalas fränn-sta, med betoning på första stavelsen.[3]
Historia
På den plats där nuvarande Torps kyrka ligger byggdes sannolikt en träkyrka på 1100-talet. Den ersattes av en stenkyrka på 1200-talet. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes åren 1782 till 1785, med tornöverbyggnad som tillkom 1882 till 1883 efter att den äldre förstörts i ett blixtnedslag. I samband med att långhusets takspån lades om 1924 upptäcktes på ett av spånen en inskription med årtalet 1782.
En apoteksfilial upprättades 1827 i Fränsta i samband med att läkare anställdes. 1850 invigdes gamla skolan i Fränsta, Torps första skolhus, numera församlingshem. 1954 invigdes det nya ålderdomshemmet Torpsro. Getbergets slalombacke med liftanläggning och toppstuga invigdes i december 1964. Sim- och gymnastikhuset med 25-metersbassäng och tävlingsmässig gymnastiksal invigdes hösten 1968.[4]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Fränsta och Ljungaverk 1950–2015[5][6][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 113 | ## | ||
| 1960 | 1 093 | 208 | ||
| 1965 | 1 148 | 216 | ||
| 1970 | 1 347 | |||
| 1975 | 1 380 | |||
| 1980 | 1 401 | |||
| 1990 | 1 403 | 229 | ||
| 1995 | 1 435 | 231 | ||
| 2000 | 1 320 | 231 | ||
| 2005 | 1 243 | 231 | ||
| 2010 | 1 256 | 230 | ||
| 2015 | 2 062 | 609 | ||
Anm.: 2015 sammanvuxen med Ljungaverk, nytt namn Fränsta och Ljungaverk.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Samhället
Samhället hyser Ålsta folkhögskola vars elever årligen arrangerar Fränstaglacialen, där allmänheten kan beskåda konstelevernas isskulpturer.
Näringsliv
I Fränsta ligger Riksarkivets Mediakonverteringscentrum (MKC), en anläggning för digitalisering av arkiv- och biblioteksmaterial som digitaliserar 100.000 bilder per dygn och därmed är den största i sitt slag i Europa.
Evenemang
Fränstafestivalen är ett stort årligt evenemang i mitten på juli.
Idrott
Här finns Fränsta IK (Fotboll, Längdskidor), Fränsta IBK (Innebandy), Getbergets Alpina IF och Fränsta Skytte Förening
Klimat
Medelpads högsta rapporterade temperatur är 34.6° som uppmättes i Fränsta den 16 augusti 1947. Fränsta kan även ståta med landskapets köldrekord med -42.0° som inträffade sent den 31 december 1978.[8].
Sevärdheter
En sevärdhet i Fränsta är Vikbron, en av Sveriges längsta träbroar. På södra sidan av bron kommer man ut på Viknäset med ett gravfält från järnåldern.
Getberget ligger strax väster om Fränsta, precis utanför Ljungaverk. Här finner man slalombacke och lift, kaffeservering och en utsiktsplats. Getberget är också botaniskt intressant med sydväxtberg-flora bl.a.
Kända personer
Följande är exempel på personer med rötter i Fränsta som uppmärksammats i riksmedia:
- Anette Fanqvist, längdskidåkare
- Nils Gissler, Norrlands första läkare, från byn Gissjö invid Gissjön norr om Fränsta.
- Arne Jones (1914-1976), konstnär, växte upp i Fränsta.
- Benny Mattsson, fotbollsspelare
- Olof Perman (1844-1908), riksdagsman och var grosshandlare i Fränsta.
- Robert Pettersson, sångare i bandet Takida, bor i Fränsta.
Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 8
- ^ Torps historia av Helge Nyberg. Ur boken Torps Socken n:r 11 från år 1973.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 231. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 72
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016.
- ^ SMHI väder och vatten 11/2006: Medelpads klimat
| ||||||||||||||||
| ||||||||