Frihetlig socialism

Frihetlig socialism brukar användas som samlingsnamn för vissa vänsterpolitiska ideologier som avsäger sig toppstyrning för att förverkliga socialismen. Framför allt anarkism och syndikalism brukar beskrivas med ordet. Den frihetliga socialismen återfinns bland annat inom den sociala anarkismen och individualanarkism, men också olika marxistiska strömningar använder ordet.

Den frihetliga socialismen kännetecknas av en organisationsuppfattning där makten i största möjliga mån ska byggas underifrån. Konkret brukar detta innebära en decentralisering av makten och utpräglade inslag av direkt- eller deltagandedemokrati. Därmed finns en kritik mot den hierarkiska och centralistiska statsmakten och den parlamentariska representativa demokratin. Förespråkare för den frihetliga socialismen är ofta starkt kritiska till så kallade statssocialister såsom leninister och maoister. Förbund i Sverige som kämpar för den frihetliga socialismen är bland andra Syndikalistiska Ungdomsförbundet, Allt åt alla och Sveriges Arbetares Centralorganisation som båda tillhör den syndikalistiska traditionen inom socialismen.

Ett försök till frihetlig socialism var den så kallade Pariskommunen 1871 som varade i 72 dagar. Nutida försök till frihetlig socialism är Zapatisternas väpnade uppror i Chiapas, Mexiko, som varat från 1994 och framåt, samt de kurdiska kantonerna i Rojava, norra Syrien.

Andra betydelser

Även den nu vilande föreningen Vägval Vänster, med anknytning till Vänsterpartiet, kallade sig för frihetliga socialister, dock utan att ansluta sig till de ovan angivna värderingarna.

Se även

• Social anarkism
• Kommunism
• Socialdemokrati
• Socialism
• Trotskism
• Anarkism
• Nya Vänstern