Socialistinternationalen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln ingår i Wikipedias
serie om socialism
Ideologier

Marxism
Socialdemokrati
Reformism
Demokratisk socialism
Kommunism
Syndikalism
Autonomism
Frihetlig marxism
Frihetlig socialism
Funktionssocialism
Gillesocialism
Luxemburgism
Marknadssocialism
Marxism-deleonism
Religiös socialism
Utopisk socialism

Politiska partier

Socialistiska partier
Komintern
Socialistinternationalen (EU)

Generalsekreteraren Bernt Carlsson, ordföranden Willy Brandt och nye generalsekreteraren Pentti Väänänen, vid kongressen 1983.

Socialistinternationalen (SI) är en internationell organisation för socialdemokratiska partier. Sekretariatet finns i London.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Socialistinternationalen (SI) har sina rötter i den Andra internationalen, som grundades 1889. Vid den socialistiska rörelsens splittring i en reformistisk och en revolutionär del upplöstes Andra internationalen 1916, för att återbildas 1923 (som Socialistiska arbetarinternationalen), existerade fram till 1940 (formellt till 1947) och efterträddes vid kongressen 1951 i Frankfurt am Main av Socialistinternationalen.[1]

En av Andra internationalen mest ihågkomna aktioner var deklarationen 1889 om att första maj ska vara arbetarrörelsens internationella högtidsdag, samt deklarationen 1910 om den 8 mars ska vara den Internationella kvinnodagen.

Under efterkrigstiden har SI bistått socialdemokratiska partier i deras återetablering, då diktaturerna fick vika för demokrati i Spanien och Portugal. Under 1980-talet gav de flesta medlemmarna i SI sina stöd till Sandinisterna i Nicaragua, vars vänsterinriktade regering var i konflikt med USA. Därefter har flera medlemskap beviljats, så även ex-kommunistiska partier som italienska Partito Democratico della Sinistra och Puertoricanska självständighetspartiet. Antalet medlemmar fördubblades efter 1990-talet. Efter oroligheterna i Nordafrika i början av 2011, allmänt kallade den "arabiska våren", har Egyptens och Tunisiens medlemspartier, Nationaldemokratiska partiet respektive Konstitutionell demokratisk samling, uteslutits ur internationalen.

Flera svenska och turkiska politiker krävde den 30 juni 2008 vid Socialistinternationalens sammankomst i Aten att turkiska Republikanska folkpartiet (CHP) skulle uteslutas.[2] Detta förslag blev nedröstat.

Under 2010-talet har många socialdemokratiska partier i Europa, inklusive det svenska lämnat Internationalen till förmån för den nya paraplyorganisationen Progressiva Alliansen, däribland Tysklands socialdemokratiska parti (SPD) och svenska Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP).

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Giorgos Papandreou (Grekland), SI:s ordförande sedan 2006.

Dess högsta beslutande organ är kongressen, som sammanträder vart tredje år. Senaste kongressen var den 15:e, som hölls i Cartagena i Colombia den 2–4 mars 2017. Rådet sammankallar två gånger per år samtliga medlemmar och organisationer till ett koncilium. SI:s löpande arbete utförs av arbetsgrupper som möts regelbundet.

Arbetet finansieras av avgifter från medlemmar och donationer från organisationer. Budgeten för 2003 var 1 180 000 brittiska pund. Budgeten fastslås under ett koncilium.

1976-1992 var Willy Brandt Socialistinternationalens ordförande. Från 1992 till 1999 innehade Pierre Mauroy stolen. Han efterföljdes 1999 av António Guterres från det socialistiska partiet i Portugal. Nuvarande ordförande är sedan 2006 Giorgos Papandreou från Grekland.

SI har konsultativ status, kategori 1, i FN.[källa behövs]

Styrdokument[redigera | redigera wikitext]

Styrdokumentet Declaration of Principles of the Socialist International antogs vid den 18:e kongressen, 20–22 juni 1989 i Stockholm. Det består av sex kapitel:[3]

  1. Global förändring och framtida prospekt,
  2. Principer (frihet, rättighet, solidaritet; demokrati och mänskliga rättigheter; socialismens natur),
  3. Fred (en grundläggande värdering; initiativ för fred),
  4. Nord och Syd (globalisering; den miljöpolitiska utmaningen; social kontroll och den teknologiska utvecklingen; nedrustning och utveckling),
  5. Utformandet av det 21:a århundradet (politisk och ekonomisk demokrati; kultur och samhälle; mäns och kvinnors roll i det moderna samhället; en ny internationell kultur för politisk dialog; en ny modell för tillväxt; solidaritet mellan nord och syd);
  6. Med Socialistinternationalen mot ett universellt demokratiskt samhälle (enheten av internationell socialism; en ny demokratisk världsordning).

Avdelningar[redigera | redigera wikitext]

Källa: [4]

Samarbetspartner och associerade föreningar[redigera | redigera wikitext]

Källa: [4]

Nyckelpersoner[redigera | redigera wikitext]

Ordföranden[redigera | redigera wikitext]

Generalsekreterare[redigera | redigera wikitext]

  • Österrike Julius Braunthal, Österrike (1951–1956)
  • Norge Bjarne Braatøy, Norge (1956–1957)
  • Storbritannien Albert Carthy, Storbritannien (1957–1969)
  • Österrike Hans Janitschek, Österrike (1969–1976)
  • Sverige Bernt Carlsson, Sverige (1976–1983)
  • Finland Pentti Väänänen, Finland (1983–1989)
  • Chile Luis Ayala, Chile (1989–)

Hedersordföranden[redigera | redigera wikitext]

Källa: [5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Socialistiska arbetarinternationalen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 maj 2019.
  2. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/socialistforbund-kan-utesluta-turkar_1416391.svd
  3. ^ ”Declaration of principles: Adopted by the XVIII Congress, Stockholm, June 1989” (på engelska). Socialistinternationalen. https://www.socialistinternational.org/about-us/declaration-of-principles/. Läst 11 maj 2019. 
  4. ^ [a b] ”Full list of member parties and organisations” (på engelska). Socialistinternationalen. https://www.socialistinternational.org/about-us/members/. Läst 11 maj 2019. 
  5. ^ ”Honorary Presidents of the Socialist International” (på engelska). Socialistinternationalen. https://www.socialistinternational.org/about-us/honorary-presidents-of-the-socialist-international/. Läst 11 maj 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]