Götgatan

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Götgatan, Stockholm)
Hoppa till: navigering, sök
Götgatan norrut från "Götgatsbacken". Götgatan söderut från "Götgatsbacken".
Götgatan norrut från "Götgatsbacken".
Götgatan söderut från "Götgatsbacken".

Götgatan är en gata på Södermalm i centrala Stockholm som sträcker sig från Hornsgatan och Stockholms stadsmuseum söderut till Skanstull och Skanstullsbron med en längd av cirka 1,6 kilometer. Det norra avsnittet kallas även Götgatsbacken. Götgatan var vid sidan av Drottninggatan och Regeringsgatan en av de tre klassiska in- och utfartsvägarna till och från Stockholm.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Snöröjning och snösmältning på Götgatan 1910.

Innan det fanns en bro vid Hornstull, var gatans föregångare Gamla Göta landsväg den bekvämaste förbindelsen till bygderna söder och väster om Södermalm. Då fanns en landförbindelse via det nu genombrutna näset vid Skanstull. Första gången gatan nämns är 1494, då den omtalas såsom almennings weghen som löper fran ytre sudra porth och op til korssit och cappelet och nesth östan repebanan.

På 1600-talet fanns flera olika namn på gatan: Stråkgatan, Store Strokgatunn, Store sträckegathun, alla med innebörden stora gatan, stora vägen, allmänningsvägen o.dyl. År 1644 hade den namnet Grindsgatan som en kontrast till det samtidigt belagda namnet Hornsgatan. Den ena gatan ledde till Grind och den andra till Horn, det vill säga Södermalms södra och västra utposter.

År 1644 ersattes namnet Grindsgatan med Götgatan (Göthegatan, Store Göthegathun). Namnet Götgatan kan då ha bildats som anslutning till Götha vägen, upprättad till Enskede gård, som "...fordom varit allmänna vägen till Telge (Tälje)...", alltså ovannämnda Göta landsväg.

Tillaeus karta från 1733 kallas södra delen av Götgatan (söder om nuvarande Gotlandsgatan) för Postmästar Backen, ett namn som förekommer ända fram till 1861. Postmästaren som gett upphov till namnet var Johan von Beijer som 1642 utnämndes som chef för det svenska postväsendet och även var tomtägare i kvarteret som då kallades Quarteret Bäiers Trädgårdh. Denna del kallades i folkmun för Fyllbacken.

Götgatan efter 1910-talet[redigera | redigera wikitext]

Hellgrenska palatset, Götgatan 64-68.
Tunnelbanebygget, 1932
Götgatan norrut från Skanstullsbron. Till vänster syns Åhléns Söder och i bakgrunden Skatteskrapan, december 2015.

I kvarteret Nattugglan (tidigare Bryggaren), Götgatan 64-68 fanns Hellgrens tobaksfabrik som var Skandinaviens största i sitt slag och existerade mellan 1840 och 1922. Den enda byggnaden som finns kvar från denna industriepok är Hallgrenska palatset vars arkitekt var Johan Fredrik Åbom.

1928-1929 lät Åhlén & Holm uppföra en tillbyggnad av sitt varuhus vid södra slutet av Götgatan. Huset hade sju våningar och över tiotusen kvadratmeter. Arkitekt var Edvard Bernhard. 1915 hade Åhléns etablerat sig i kvarteret med en första varuhusbyggnad mot Ringvägen.

På 1930-talet anlades Södertunneln för Stockholms tunnelbana. Tunneln för den nya banan hade byggds i öppet schakt under Götgatan. Den trafikerades då av spårvagnar som utgjorde den första tunnelbanan mellan Slussen och Ringvägen. Sträckan invigdes den 30 september 1933.

Götgatan var på 1940- och 1950-talen ett av Stockholms täta biografstråk. 1947 fanns längs gatan sju biografer och i direkt anslutning ytterligare fyra.[1] Den största var Göta Lejon som numera är en musikalteater. Av alla dessa biografer finns idag bara en kvar; Victoria (Götgatan 65).

Götgatans bebyggelse från Medborgarplatsen och norrut hotades på 1960-talet av utredningen Söder 67, där man föreslog rivning av flera gamla kvarter. 1970 fanns långt gångna planer att göra delen till gågata och bebygga området i öster med bostadshus och i väster med höga kontors- och varuhus samt butikslängor liknande Sergelgatan. En stark folkopinion satte sig emot planerna som då inte kunde genomföras.[2]

Ringen centrum öppnades 1982. Centrumet byggdes delvis om 1996 och då etablerade sig flera av de största kedjeföretagen inom mode där. Ringen ligger precis som så mycket annat i Stockholm på historisk mark. Kvarteret Rektangeln bestod ursprungligen av kvarteren Rektangeln och Uret med anor från 1600-talets rutnätsplan. I Holms tomtbok från 1674 nämns det här området som en del av brännvinsbrännaren Sven Perssons trädgård. På den här platsen låg Piehls nya bryggeri.

Den delen av Götgatan som ligger mellan Medborgarplatsen till Hornsgatan kallas på grund av sin branta stigning även för Götgatsbacken. Namnet är inte officiellt. På medeltiden hette detta gatuavsnitt Pelarbacken eller Pelarberget. I december 2004 gjordes denna del om så att den är gågata under vissa tider dagtid.[3] Här låg Apoteket Fenix från 1825 fram till slutet av 1980-talet. I apotekets gamla lokaler finns numera Starbucks Fenix en filial för kafékedjan Starbucks.

Biogatan[redigera | redigera wikitext]

Victoria på kvällen, 2016.

Götgatan var en av Stockholms stora biogator. Totalt låg tio biografer längs med Götgatan, dock inte samtidigt. Den första öppnade 1909 och var stumfilmsbiografen Casino. Idag finns bara Victoria och Göta Lejon kvar medan gamla Söderbion är ombyggd till Boulevardteatern.

Trafikseparering[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stad inledde sommaren 2014 ett försök på Götgatan som kommer att ligga till grund för en ny permanent trafiklösning på gatan. Syftet är att ge mer utrymme till gående och cyklister för att skapa en tryggare, mer levande och attraktivare stadsmiljö. Försöket på Götgatan innebär att ett körfält i vardera riktningen från Folkungagatan till Ringvägen tas bort så att cykelbanorna kan breddas, rätas ut och flyttas ut i gatan samt att gångbanorna breddas. Det blir samtidigt en sänkning av hastigheten till 30 kilometer i timmen. Under försöket kommer ett körfält i vardera riktning från Åsögatan till Ölandsgatan tas bort så att cykelbanorna kan breddas, rätas ut och flyttas ut i gatan samt för att gångbanorna ska kunna breddas. [4]

Byggnader och platser längs Götgatan i urval[redigera | redigera wikitext]

I byggnadernas husnummer-ordning:

Bild Artikelnamn Götgatan nr Typ Kort beskrivning
Stockholms Stadsmuseum 2009b.jpg Stockholms stadsmuseum 1 Museum Byggnaden började uppföras 1663 som Södra stadshuset efter Nicodemus Tessin d.ä.:s ritningar. Den inrymmer sedan 1937 Stockholms stadsmuseum. Entrén ligger vid Ryssgården.
Götgatan 7 dec 2011a.jpg Götgatan 7 7 Flerbostadshus Huset i hörnet Klevgränd ritades 1907-1911 i jugendstil av arkitekt Wilhelm Klemming och stod klar 1912. En särskild detalj är husets planterade takterrass som uppmärksammades i olika facktidskrifter.
Louis De Geers palats 2010a.jpg Louis De Geers palats 16 Malmgård, palats, ambassad Byggnaden uppfördes som malmgård i slutet av 1640-talet för industrialisten Louis De Geer d.ä.. Byggnaden var då det första palatset på Södermalm. Huset inhyser sedan 1963 den nederländska ambassaden och dess residens.
Starbucks Coffee, Götgatan 40, 2017a.jpg Apoteket Fenix 40 Apotek År 1889 uppfördes ett nytt hus i hörnet Götgatan / Högbergsgatans efter ritningar av arkitekt Johan Laurentz. Apoteket Fenix fick sina lokaler mot Götgatan, längst till höger i fastigheten. Apotekets emblem blev en skulptur visande fågeln Fenix, som finns kvar än idag. I apotekets gamla lokaler ligger numera Starbucks Fenix en filial för kafékedjan Starbucks.
Bjorns Tradg rd, Stockholm (128447216).jpg Björns trädgård 43-49 Malmgård, kvarter och park Byggnaden som finns där idag är resterna av Björns malmgård med anor från 1600-talet. "Kvarteret Björns Trädgård" påminner idag fortfarande om mönsterträdgården som fanns här.
Lillienhoffska palatset 2010.jpg Lillienhoffska palatset 48 Palats Palatset byggdes under åren 1668-1670 av köpmannen Joachim Pötter. Han adlades Lillienhoff, vilket gav byggnaden dess namn.
Medborgarplatsen mot syd 2010.jpg Medborgarplatsen 48-54 Plats, torg Platsen fick 1876 namnet "Södra Bantorget". I samband med att man uppförde Medborgarhuset byggde man om torget, och 1940 infördes nuvarande namn.
Hotell Malmen 2009.jpg Hotell Malmen 49-51 Hotell Hotell Malmen stod färdigt 1951 och var gestaltad i en postmodernistisk arkitektur. Hotellet tillhör idag (2009) hotellkedjan Scandic.
Medborgarhuset mot norr 2010.jpg Medborgarhuset 54-56 Medborgarhus Medborgarhuset, ibland kallat Forsgrénska Medborgarhuset, är ett stort byggnadskomplex i hörnet Götgatan och Medborgarplatsen. Huset uppfördes åren 1936-1939 och invigdes 2 december 1939. Anna Lindh höll här sitt sista tal.
Göta Lejon 2009x.jpg Göta Lejon 55 Biograf, senare teater Göta Lejon öppnade som en SF-biograf den 25 januari 1928. Sedan 1994 är "Göta Lejon" huvudsakligen en musikalscen.
Paulis malmgård 2009.jpg Paulis malmgård 58-62 Malmgård Malmgården uppfördes på 1680-talet av Nichlas Pauli. Idag är huset helt dolt av Götgatans bebyggelse i fastigheten Nattugglan 19 och ingår i Stockholms katolska domkyrkas verksamhet (se nedan).
Nattugglan 19 Götgatan 2014a.jpg Nattugglan 19 58-62 Bostadshus Huset i hörnet Folkungagatan/Götgatan var resultatet av en inbjuden arkitekttävling 1929 och berörde Sankt Eriks katolska domkyrkas stora hörntomt vid Folkungagatan/Götgatan. Tävlingen vanns av arkitekt Paul Hedqvist. Mellan den kvarstående Paulis malmgård och nybyggnaden mot Götgatan skapade Hedqvist en liten innergård.
Hellgrenska palatset jan 2017b.jpg Hellgrenska palatset 64-68 Bostadshus Byggnaden uppfördes 1865-66 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom och är gestaltad i nyrenässans.[5] Beställare var tobaksfabriken Wilhelm Hellgren & Co som hade en stor paradvåning i två etage, bostäder för verkmästare och portvakt samt kontor i huset. Själva fabriken låg i kvarteret bakom. I bottenvåningen finns sedan många år restaurangen Den gröne Jägaren.
Victoria biograf 2009.jpg Biograf Victoria 65 Biograf Biograf Victoria uppfördes år 1936 för Sandrew Film och Teater. Victoria byggdes om till flerbiograf år 1973. År 2007 togs den över av Svenska Bio.
Boulevardteatern 2010a.jpg Boulevardteatern 73 Teater Boulevard Teatern har funnits vid Götgatan sedan 10 januari 1984 och inrymdes i biografen "Söderbios" ombyggda lokaler.
Skobell, Blekingegatan, Götgatan, 2017.jpg Skobell 81 Butik Sista kvarvarande filial av en traditionsrik skobutiksskedja i Stockholm som existerade mellan 1925 och 1994 under samma ägare, ”skohandlardrottningen” Blenda Margareta Törnqvist (1902–1998).[6]
Södermalmskyrkan 2010a.jpg Södermalmskyrkan 87 Frikyrka Södermalmskyrkan byggdes efter en hård kamp med stadens myndigheter och stod klar 16 mars 1941. Arkitekt var Adrian Pettersson.[7] Församlingen har cirka 1 200 medlemmar.
Ringside 2009.jpg Biograf Ringside 93 Biograf "Ringside" öppnade 1926 under namnet Månen. Senare namn var Cora, Ri-Cora och slutligen Ringside 1-2. Biografen är numera nedlagd.
Skatteskrapan 2008.jpg Skrapan 74 Kontor senare studentbostäder och butiker Ursprungligen kallad "Skatteskrapan" och färdigställd 1959 för Skatteverket, sedan 2007 ombyggd till studentbostäder med butiker i bottenvåningen. Numera även kallad "Studentskrapan".
Åsö torg02.jpg Åsö gymnasium 86-88 Gymnasium Åsö gymnasium, även kallat "Åsö Utbildningscenter", är en kommunal gymnasieskola, i samma lokaler fanns också "Åsö vuxengymnasium". Skolan invigdes 29 april 1968.
Ringen 2009e.jpg Ringen centrum 100-132 Galleria Ringen centrum, i hörnet Götgatan Ringvägen ligger i bottenplanet på ett bostadshus som uppfördes 1979-1981, namnet härrör från den närbelägna Ringvägen.
Åhlens 2009b.jpg Åhléns Söder 134 Varuhus Tillbyggnad från 1928-1929 efter ritningar av arkitekt Edvard Bernhard för "Åhlén & Holm", huset har sju våningar och över tiotusen kvadratmeter våningsytor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Friman (2008), sida 180
  2. ^ Friman (2008), sida 195
  3. ^ Uppgift enligt Dagens Nyheters nätupplaga 2004-12-14
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2014. https://archive.is/20140814191919/http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Trafikkontoret/Innerstaden1/gotgatan/. Läst 14 augusti 2014. 
  5. ^ Bedoire, Fredric (2012) [1973]. Stockholms byggnader: arkitektur och stadsbild (5). Stockholm: Norstedt. sid. 282. Libris 12348272. ISBN 978-91-1-303652-6 
  6. ^ SkoBell – sagan om en skohandlardrottning.
  7. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: STOCKHOLM MONUMENTET 33 - husnr 1.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]