Västerbottens museum

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gammlia friluftsmuseum)
Hoppa till: navigering, sök
Västerbottens museum
Västerbottens museum-2014-03-29.jpg
Museet fotograferat i mars 2014
Information
Typ av museumLänsmuseum
PlatsUmeå, Sverige
Etablerat1886
Besökare per år119 898 (2017)[1]
MuseichefUlrica Grubbström
www.vbm.se

Västerbottens museumGammliaområdet i Umeå är länsmuseum med ansvar för Västerbottens läns kulturhistoria. Till verksamheten hör även ett friluftsmuseum med tre samevisten. Museets verksamhet utförs till stora delar i hela Västerbottens län, detta bland annat i form av "Alla tiders-samarbeten" i 13 av länets 15 kommuner[2], samarbete kring den digitala portalen "Spår från 10 000 år"[3] och en omfattande uppdragsverksamhet, främst inom det arkeologiska arbetsfältet. På museet producerades, för Västerbottens läns hembygdsförbunds räkning, från 1920 kvartalstidskriften Västerbotten, som dock lades ned efter 2014 års sista häfte.[4]

Museets logotyp utgörs av en avbildning av en bronslänk från en tusenårig samisk grav i Vargviken vid Vindelälven.[5]

Urval av basutställningarna[redigera | redigera wikitext]

Rock Art in Sápmi[redigera | redigera wikitext]

Rock Art in Sápmi var Västerbottens museums samarbetsprojekt för hällkonst under åren 2012-2014.[6] Den hällbildsutställning som kom till inom ramen för projektet[6] finns kvar på museet.[7] Utställningen tar bland annat upp kopplingen till de samiska ceremonitrummornas symboler.

Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi[redigera | redigera wikitext]

Fotoarkivet på museet är en samling med omkring fyra miljoner bilder, där bland annat Sune Jonssons alla fotografier och filmer från 1950- till 1990-talen ingår. Västerbottens museum inledde redan kring 1960 ett samarbete med Sune Jonsson som "fotograferande etnolog", vilket 1962 resulterade i utställningen Bilder från den stora flyttningen och två år senare en bok med samma titel. 1968 knöts Jonsson till museet som ”fältetnolog” – en i Museisverige unik befattning, som gav honom frihet och framför allt tid att arbeta med dokumentationsuppdrag. [8]

Centrumet visar utställningar och filmer samt håller seminarier och föreläsningar. Centrumet har även ett välsorterat bibliotek med fotografirelaterad litteratur.

Det gäller att lägga krokben för tiden och rädda hotade miljöer, människor och företeelser så att vi i framtiden kan möta dem åtminstone i dokumentära fotografier. Detta har alltså varit och förblir min ambition.
– Sune Jonsson

Umeå – minnen och framtid[redigera | redigera wikitext]

Högst upp i museibyggnaden ligger utställningen om Umeås historia i form av filmer, musik, fotografier och föremål. Utställningen har även fokus på nutid och framtid. Besökare kan också bidra till Umeås historia med egna berättelser och minnen.

Skidutställning[redigera | redigera wikitext]

Kalvträskskidan på Skidmuseet i Umeå.

I skidutställningen visas Sveriges skidhistoria, från förhistoriska skidor med bland annat den 5 400 år gamla Kalvträskskidan som anses vara världens äldsta skida, fram till modern skidutrustning.

Egilhallen / Fiske och sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Fiske och sjöfart med Egilhallen till vänster

Nordost om museets huvudbyggnad ligger den rödmålade Egilhallen med bogserbåten Egil samt utställningen om fiske och sjöfart. I utställningen visas bilder, modeller och föremål med anknytning till sjöns näringar. Här beskrivs den omfattande sjöfarts- och skeppsbyggeriverksamheten som föregick utmed västerbottenskusten den säljakten var en viktig näring långt in på 1900-talet.

Friluftsmuseiområdet med samiska visten[redigera | redigera wikitext]

Midsommarfirande på friluftsmuseiområdet.

Västerbottens museums friluftsmuseiområde är med sina byggnader och verksamhet tänkt att ge exempel på hur det kan ha sett ut vid tiden omkring 1860 vid ett västerbottniskt kustjordbruk.


Namnet Gammlia är baserat på Gamli, vilket var det vinnande förslaget i en namntävling som hembygdsföreningen anordnade i samband med Gammlias iordningställande. Gamli är en omskrivning som syftar på "den gamla liden".[9]

Byggnaderna på området har förts samman från olika delar av länet; däribland en kyrka, en bruksherrgård, en väderkvarn, en 1800-tals bondgård, en skola och en smedja.[10] 1921 flyttades den första byggnaden till området från Sävar, och benämns numera kort och gott Sävargården. Sommartid är området bemannat med personal som guidar och erbjuder besökare dagliga aktiviteter. Gårdarna är öppna för visning från mitten av juni till slutet av augusti, samt under en årlig julmarknad. Utomhusmiljön är dock alltid tillgänglig för besökare, året om.

Byggnader på området (i urval)
Helena Elisabeth kyrka Åttkantig timmerkyrka från Holmön. Byggd 1802.
Sävargården Bruksherrgård från Sävar. Byggd 1806. Högkvarter för general Gustaf Wachtmeister under slaget vid Sävar och som den ryske generalen Nikolai Kamenskijs styrkor intog den 19 augusti 1809.
Wallmarksgården Ett stort boningshus från norra Renbergsvattnet, Burträsk. Byggd 1736.
Jämtebölegården Ett boningshus från Jämteböle, Vännäs. Äldsta delarna av huset byggda 1618.
Lars Färgares gård En av få byggnader som överlevde stadsbranden i Umeå 1888. Troligen byggd i slutet av 1700-talet.
Portboden En portbod från Yttervik, Bureå. Byggd 1664.
Det skogssamiska vistet Förebilden till det här vistet finns i Koppsele, vid Malån utanför Malå samhälle i norra Västerbotten.
Det sydsamiska vistet Förebilden finns nordväst om sjön Vuakere i Vilhelmina kommun. Vistet innehåller fyra ursprungliga byggnader: Torvkåta, gåsfotsbod, förrådsställning och getkåta.
Det nordsamiska vistet Förebilden är ett höst- och vårviste i Gausjosjö i Storumans kommun.


Historik[redigera | redigera wikitext]

Museet har sitt ursprung i att Westerbottens läns Fornminnesförening, bildad 1882,[11] vid ett sammanträde 1886 beslutade att föreningen skulle delas upp i två avdelningar, en nordlig i Skellefteå och en sydlig i Umeå, samt att: ”till förvaringsrum för fornsaker inrättas ett museum i Umeå”. Inledningsvis var detta beläget i den Ullbergska fastigheten i nuvarande kvarteret Thor vid Storgatan. Södra avdelningens föremålssamling förstördes helt i stadsbranden i Umeå 1888.[12]

År 1901 flyttade verksamheten in i det nybyggda läroverket i kvarteret Mimer i centrala staden. På grund av samlingens ökande storlek flyttade museet 1911 till den stora magasinsbyggnaden vid stadens hamn. Redan från starten verkade hembygdsföreningen – bildad år 1919 – för att en museibyggnad skulle uppföras på Gammliaområdet, vilken sedan stod klar år 1939.[13][14]

Mellan 1921 och 1990 fördes olika äldre byggnader från Västerbottens län till området. Den ursprungliga planen var att ha en bondgård från norra delen av länet och en från den södra, men på grund av kostnaderna valde man att istället ställa samman en del av de nord- och sydvästerbottniska byggnaderna till en enda bondgård.[10]

År 1928 invigdes ett skidmuseum i tornet till hoppbacken i frisksportanläggning FiskartorpetNorra Djurgården i Stockholm. År 1963 flyttades dock museets samlingar till Svenska skidmuseet i Umeå.[15]

År 1943 byggdes huvudbyggnaden för Västerbottens museum, ritad av Bengt Romare.[10]

Därefter har museet byggts ut i omgångar; bland annat med Fiske- och Sjöfartsmuseet som byggdes 1976 i anknytning till gårdsgruppen på området. En av de största utbyggnaderna innebar att Bildmuseet kunde flytta in 1981.[10] Under 2012 flyttade Bildmuseet, vars huvudman är Umeå universitet, till en ny byggnad på Konstnärligt campus och Västerbottens museum kunde därmed expandera i dess tidigare lokaler, som bland annat gett plats för det nya centret för dokumentärfotografi, som invigdes år 2014.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (11 januari 2018). ”Svenska museibesök i topp”. Pressmeddelande. Läst 28 januari 2018.
  2. ^ Alla tiders - Västerbottens museums kontaktytor i länets kommuner
  3. ^ Spår från 10 000 år Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”Tidskriften Västerbotten”. Västerbottens museum. http://www.vbm.se/sv/kunskapsbanken/tidskriften-vasterbotten.html. Läst 27 juni 2017. 
  5. ^ Om museet - Västerbottens museum
  6. ^ [a b] ”Västerbottens museum 2014 (programfolder)”. Västerbottens museum. http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/programfolder/Programfolder_2_2014.pdf. Läst 27 juni 2017. 
  7. ^ ”Västerbottens museum - Rock Art in Sápmi”. Västerbottens museum. http://www.vbm.se/sv/se-and-gora/utstallningar/rock-art-in-sapmi.html. Läst 27 juni 2017. 
  8. ^ Sällskapet Sune Jonsson vänner – Biografi Läst 6 april 2014
  9. ^ ”Den gamla liden blir Gammlia”. Västerbottens museum. http://www.vbm.se/sv/se-and-gora/gardar-byggnader-and-visten/historia.html. Läst 15 april 2014. 
  10. ^ [a b c d] Att flytta historien”. Tidskriften Västerbotten (Umeå) (3): sid. 2. 95. ISSN 0346-4938. http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1995_3.pdf. Läst 21 juni 2016. 
  11. ^ Västerbottens Norra Forminnesförening – En lång historia kort Läst 22 juni 2016
  12. ^ Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 342. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 
  13. ^ ”Västerbottens museums förhistoria”. Västerbottens museum. http://www.vbm.se/sv/se-and-gora/gardar-byggnader-and-visten/byggnader/huvudbyggnaden/ferhistoria.html. Läst 9 december 2013. 
  14. ^ ”Ett nytt museum”. Västerbottens museum. http://www.vbm.se/sv/se-and-gora/gardar-byggnader-and-visten/byggnader/huvudbyggnaden/museum-pa-gammlia.html. Läst 9 december 2013. 
  15. ^ ”Skidutställningen”. Västerbottens museum. http://www.vbm.se/sv/se-and-gora/utstallningar/skidutstallningen.html. Läst 7 april 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]