Hallstahammar

Hallstahammar
Tätort · Centralort
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen
Land Sverige Sverige
Landskap Västmanland
Län Västmanlands län
Kommun Hallstahammars kommun
Distrikt Hallstahammars distrikt,
Bergs distrikt
Koordinater 59°36′52″N 16°13′52″Ö / 59.61444°N 16.23111°Ö / 59.61444; 16.23111
Area
 - tätort 619 hektar (2020)[3]
 - kommun 180,25 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 9 898 (2020)[3]
 - kommun 16 654 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 16 inv./hektar
 - kommun 92 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Hallstahammar
Postnummer 734 XX
Riktnummer 0220
Tätortskod T6224[4]
Beb.områdeskod 1961TC101 (1960–)[5]
Geonames 2708429
Ortens läge i Västmanlands län
Ortens läge i Västmanlands län
Ortens läge i Västmanlands län
Wikimedia Commons: Hallstahammar
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Hallstahammars gamla smedja i Trångfors, 1955.
Bultens fabriksbyggnader, 2009.

Hallstahammar uttal är en tätort i Västmanland och centralort i Hallstahammars kommun, Västmanlands län.

Orten är en gammal bruksort med metallindustri som kärna för samhället.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första smedjan byggdes 1628 i Trångforsområdet. Strömsholms kanal invigdes 1795. Bultfabriks Aktiebolaget grundades 1873. Trångfors kraftstation togs i drift 1899. Hallstahammars AB bildades 1872, gick 1983 samman med Bulten-Kanthal AB varvid Kanthal AB bildades.

AB Kanthal, vilket skulle komma att bli ett av ortens största industriföretag, grundas 1931. Fem år tidigare hade grundaren, Hans von Kantzow, patenterat legeringen vid namn Kanthal. "Kant" efter Kantzow och "hal" efter Hallstahammar. Kanthal namnändrades 2010 till Sandvik Heating Technology och återgick till Kanthal - part of Sandvik Group 2017.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Hallstahammar var och är en ort i Svedvi socken med en mindre del i väster i Bergs socken. Efter kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Svedvi landskommun och i denna inrättades 8 december 1939 municipalsamhället Hallstahammar. 1943 ombildades Svedvi landskommun med municipalsamhället till Hallstahammars köping som 1952 utökades med Bergs landskommun. Hallstahammars bebyggelse omfattade bara en mindre del köpingskommunens yta. 1971 uppgick köpingen i Hallstahammar kommun med Hallstahammars som centralort.[6]

Hallstahammar hörde till Svedvi församling som 1943 namnändrades till Hallstahammars församling. Från 2006 till 2014 tillhörde orten Hallstahammar-Bergs församling och sedan 2014 till Hallstahammar-Kolbäcks församling.[7][8]

Orten ingick till 1971 i Snevringe tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.[9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hallstahammar 1950–2020[10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
6 286
1960
  
10 135
1965
  
12 358
1970
  
13 818
1975
  
13 583
1980
  
13 330
1990
  
11 841 947
1995
  
11 176 954
2000
  
10 376 955
2005
  
10 300 957
2010
  
10 478 967
2015
  
10 787 822
2020
  
9 898 619
Anm.: 2018 utbrutet Lustigkulla och Gröndal och Näs

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

I den västra delen återfinns: Gröndal, Knektbacken, Lustigkulla, Näs, Skantzen, Trångfors och Åsby. I den östra delen återfinns: Barnängen, Duvhällarna, Fredhem, Lövboås, Nibble, Tallbacken, Trollebo och Tuna gärde.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Av industriföretag märks främst Bulten Hallstahammar AB (med ursprung i Bultfabriks AB), Kanthal AB.

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

Gefle handelsbank etablerade ett kontor i Hallstahammar i december 1905.[12] Senare hade istället Upplands enskilda bank ett kontor i Hallstahammar.[13] Senare under 1900-talet etablerade sig även Skandinaviska banken på orten. Hallstahammar hade även ett sparbankskontor tillhörande Sparbanken Mälardalen.

SEB stängde kontoret i Hallstahammar år 2000.[14][15] Den 29 november 2014 stängde även Nordea.[16] Därefter fanns Swedbank kvar på orten.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Hallstahammar finns det en högstadieskola, Parkskolan, vilken har cirka 350 elever från årskurs 7 till 9. I Hallstahammars kommun finns det ytterligare en högstadieskola årskurs 6 till , den ligger i tätorten Kolbäck. En sammanslagning ägde rum i början av seklet mellan kommunens då två högstadieskolor, Lindbo samt Nibble. Kantzowska var ett gymnasium i Hallstahammar, men 2013 lades skolan ned .Hösten 2016 flyttade lindboskolans elever till Kantzowskagymnasiets lokaler och bytte namn till Parkskolan. Från och med höstterminen 2017 kommer årskurs 6 flyttas tillbaka till låg och mellanstadieskolor vilket gör att Parkskolan blir en skola från årskurs 7 till 9 igen.

Sport[redigera | redigera wikitext]

  • Ekeby BK Fotboll
  • Hallstahammars SK Handbollsklubb
  • Hallsta Basket
  • Hallstahammars SK, med hemmaarena Trollebo IP
  • Motorsportklubben Hammaren
  • Hallsta Ridklubb
  • Hallstahammars Hockeyklubb
  • Norrby IK
  • IBK Hallsta Innebandy

Kända personer från Hallstahammar[redigera | redigera wikitext]

Ove Eklund , fotbollsspelare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 november 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022. 
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  11. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  12. ^ 1901-1905 Västmanlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Västmanlands län, s. 27
  13. ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
  14. ^ SEB lägger ner många kontor i storstäderna, Dagens Nyheter, 19 februari 2000
  15. ^ "Det ska väl sparas förstås", Svenska Dagbladet, 22 februari 2000
  16. ^ Protester mot att bankkontor stänger, VLT, 9 november 2014

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]