Hypoparatyreos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hypoparatyreos
latin: hypoparathyreoidismus
Illustration av var bisköldkörtlarna, parathyreoidea (eng. parathyroid gland) är belägen, på halsen bakom sköldkörteln.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 E20, E89.2, P71.4
ICD-9 252.1
OMIM 146200
DiseasesDB 6490
MedlinePlus 000385
eMedicine med/1131  emerg/276 ped/1125
MeSH svensk engelsk

Hypoparatyreos är en endokrin sjukdom med underfunktion i bisköldkörteln (parathyreoidea). Bisköldkörtlarna sitter i halsen, bakom sköldkörteln. Det är en sällsynt diagnos. Orsaken är ofta skada vid operation, till exempel efter tyreoidektomi (kirurgiskt avlägsnande av sköldkörteln). Underfunktionen, så kallad hypokalcemi, uppträder också som kortvarig bieffekt av en operation där man tagit bort en eller flera bisköldkörtlar på grund av adenom.[1][2] Det kan även uppstå som en komplikation efter strålbehandling mot hals.[3]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Akuta symtom på diagnosen hypoparatyreos och underfunktionen hypokalcemi är stickningar i kroppen (speciellt i ansiktet) och kramper (tetani). Detta eftersom nivåerna av kalcium och PTH är för låga till följd av att fosfatnivåerna är för höga (hyperfosfatemi). Förutom till följd av diagnosen hypoparatyreos kan hypokalcemi även orsakas av dåligt tarmupptag, D-vitaminbrist och kronisk njurinsufficiens. Respiratorisk alkalos kan förekomma och behandlas via andning i plastpåse.

PTH påverkar kroppens elektrolytbalans samt är kroppens viktigaste hormon för omsättning av kalcium och balansen mellan kalcium och fosfat, vilket gör att kronisk hypoparatyreos med frekvent störning av hormonet också påverkar kroppen på flera sätt. Det kan leda till störd njurfunktion, benskörhet, fibromyalgiliknande smärtsyndrom, hypomagnesemi, letargi, ångestsymptom, påverkan på bildandet och nedbrytandet av celler, blodets koagulering, nervsystemet, orsaka förkalkningar av basala ganglierna och katarakt.[4][3][5][6] Den hyperfosfatemi som hypoparatyreos medför har även skadlig inverkan på hjärt- och kärlsystemet. Vidare kan fosfatutfällningar uppträda i blodkärl och orsaka smärta i hud, muskulatur, leder och senfästen.[7]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen är att reglera nivåerna av kalcium och PTH med kalcium- och/eller D-vitaminpreparat.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dr Lars-Ove Farnebo, Karolinska Institutet, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080518010729/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2246&a=4707&l=sv. Läst 16 april 2011. 
  2. ^ Nordic Hypoparathyreoidism Organisation. http://www.hpth.no/pdf/HPTH_folder_SVE.pdf[död länk]
  3. ^ [a b] "Endokrinologi: Hypoparathyreos". Medicin Basen. Läst 30 juni 2017.
  4. ^ "Hypoparathyroidism". Sällsynta Diagnoser. Läst 30 juni 2017.
  5. ^ "Läkemedelsboken: Rubbningar i kalciumomsättningen". Läkemedelsverket. Läst 30 juni 2017.
  6. ^ Dr Ove Törring (5 mars 2016). "Hypokalcemi". Internetmedicin. Läst 30 juni 2017.
  7. ^ "Behandling av rubbningar i kalk-, fosfat- och skellettmetabolism". Stockholms läns landsting. Läst 30 juni 2017.
  8. ^ ”Hypoparathyroidism Treatments and drugs - Mayo Clinic”. www.mayoclinic.org. Arkiverad från originalet den 14 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160514085810/http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/hypoparathyroidism/basics/treatment/con-20030780. Läst 3 maj 2016.