I hennes majestäts tjänst

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med I hennes majestäts hemliga tjänst.
I hennes majestäts tjänst
FörfattareJan Guillou
LandSverige Sverige
GenreSpionroman
Förlag för förstautgåvanNorstedts Förlag
Utgivningsår1994
HuvudpersonerCarl Hamilton
Del i serie
Ingår i serieCoq Rouge
Del9
Föregås avDen enda segern
Efterföljs avEn medborgare höjd över varje misstanke

I hennes majestäts tjänst är en roman av Jan Guillou som gavs ut 1994. Det är den nionde romanen i serien om den svenska underrättelseofficeren Carl Hamilton.

Handling[redigera | redigera wikitext]

En serie dödsfall i England visar sig ha ett försvarspolitiskt sammanhang och blir en fråga för den civila säkerhetstjänsten MI5 och den militära säkerhetstjänsten MI6, som tar hjälp av sina svenska kollegor under ledning av Carl Hamilton. Samtidigt planerar en helt annan fiende en brutal hämnd mot Hamilton.

Tema[redigera | redigera wikitext]

Ett genomgående tema i alla Hamilton-böckerna är att han begår brott men alltid klarar sig undan, och att lagen behandlas som små praktiska hinder. I Storbritannien möter han underrättelsemän som får honom att framstå som en petig byråkrat, vilket förskjuter perspektivet. Tanken att skicka Hamilton till spionromanens och inte minst James Bonds hemland var en flera år gammal idé, som blivit uppskjuten av andra teman.[1]

Synopsis[redigera | redigera wikitext]

En serie dödsfall inom försvarsbranschen i England förbryllar New Scotland Yard. De framstår som olyckshändelser eller självmord i sexuella sammanhang, men är i själva verket maskerade mord och den brittiska säkerhets- och underrättelsetjänsten misstänker ryssarna.[2]

Hamilton planerar att sluta vid underrättelsetjänsten och flytta tillbaks till Kalifornien med sin amerikanska hustru, Tessie, och deras nyfödda son Ian Carlos. Under en privat släktresa till ätten Hamiltons stamgods i Skottland träffar han Sir Geoffrey Hunt, DG:s vän och brittiska motsvarighet. MI6-chefen arbetar med att utreda de märkliga morden inom försvarsindustrin. Att MI6 tagit på sig uppgiften beror på att MI5, som egentligen borde ansvara för ärendet, hindras av en del besvärande lagar och förordningar. Sir Geoffrey vill inleda ett operativt samarbete och få ta del av den ryska datafil som Hamilton stal av GRU i Den enda segern, men Hamilton kräver beslut från högsta politiska nivå och tycker att den brittiska premiärministern ska prata med den svenska.[3]

Hemma i Stockholm får Hamilton sparken från Carl Bildts säkerhetsråd, eftersom Hamilton haft mage att i tv-sändning med tillhörande intervjuer ta emot Palestinska Hederslegionen från Yassir Arafat och offentligt avslöjat PLO:s inblandning i operationen som räddade världen från libyska kärnvapen. Hamilton är nöjd med att slippa bort från den moderate statsministern, men måste skjuta upp sin planerade uppsägning från den militära underrättelsetjänsten eftersom statsministern godkänner operationen i Storbritannien.[4]

När Hamilton lämnar sitt möte med statsministern utsätts han för ett mordförsök av den italienska maffian. Han blir allvarligt träffad av tre skott, men skjuter ihjäl de två mördarna. Svårt sårad och förvirrad återvänder han upp till statsministerns kontor, där han blödande sätter sig i en fåtölj. Han opereras på Karolinska sjukhuset och blir liggande.[5]

Maffian slår sedan till mot Hamiltons dotter och ex-fru i Stockholm, och kör ihjäl dem med en minibuss. De mördar också Tessies son och ex-man i Kalifornien.[6]

I London inleder Luigi Bertoni-Svensson den engelska operationen. I syfte att locka fram de okända ryska mördarna lever han under cover med lånad identitet som dataexpert på ett företag inom försvarsindustrin. Han blir förförd av och inleder en otrohetsaffär med Lady Carmen, en kvinnlig sambandschef i branschen som är fru till den tidigare försvarsministern.[7]

Efter begravningen av hans dotter och ex-fru är Hamilton någorlunda återställd från sina skador, och kallas in till försvarsministern. Tre svenskar sitter dömda till långa straff i ökenfängelset Abu Ghraib i Irak och regeringen beordrar Hamilton att planera en militär fritagning. Tillsammans med Åke Stålhandske förbereder han operationen, och sätter ihop en styrka jägarsoldater och helikopterpiloter som under de deras ledning ska utgå från Saudiarabien. I sista stund ställs operationen in, eftersom svenskarna släppts fria efter ett diplomatiskt brev från Carl XVI Gustaf till Saddam Hussein.[8]

Hamilton företar ett par vändor till London, för att övervaka den engelska operationen tillsammans med Sir Geoffrey och agera mentor åt Luigi. Han reser sedan på en jaktresa till Sibirien, dit han blivit inbjuden av sin gamle vän Jurij Tjivartsjev som är hög officer inom GRU, med syftet att ta reda på mer om de ryska mördarna i England. I ensamma stunder gråter han mycket över sin döda dotter. Under de politiska diskussionerna under jaktresan konfronterar han Tjivartsjev om att Ryssland ligger bakom morden, men Tjivartsjev tycker det låter som gammalmodiga och dåraktiga dumheter. Under en andra jaktresa i Sibirien berättar Tjivartsjev allt han tagit reda på.[9]

Det är mycket riktigt en rysk operation, som leds av en kvinnlig major från det gamla KGB som uppträder under sitt alias Lady Carmen. Under många framgångsrika år gick hennes operation ut på ta reda på information, som fru till den brittiske försvarsministern och hans senare styrelseuppdrag i försvarsindustrin. Men operationen övergick i mord, i syfte att sabotera den västerländska försvarsbranschen. Tjivartsjev avslöjar detta eftersom han anser att den nuvarande operationen är både korkad och farlig, och han ser gärna att den blir stoppad.[10]

Tack vare denna kunskap gillras en fälla, där Luigi fortsätter sin affär med Lady Carmen för att locka fram ett mordförsök. När fyra män dyker upp på hotellrummet för att mörda honom blir de själva dödade, två av Luigi och två av Carl. Lady Carmen infångas kort därpå samma hotellrum, och Sir Geoffrey meddelar Hamilton att hon också ska "städas undan". Hon hotar med en förberedd skandalartikel som kommer skada den brittiska regeringen, som hon ordnat som livförsäkring. Sir Geoffrey kallas in på rummet och inser att hon inte kan dödas och måste släppas fri till Moskva. Men när Sir Geoffrey nämner Hamiltons namn inför henne måste hon ändå dö, och Hamilton orkestrerar en maskerad sexuell olyckshändelse i samma stil som hon själv varit specialist på. Anledningen är att Hamiltons inblandning i operationen måste förbi hemlig, eftersom det annars skulle leda direkt till hans ryska källa, Tjivartsjev, som då skulle bli avrättad av sina egna. Britterna får helt enkelt leva med skandalen.[11]

För sin insats i London tilldelas Hamilton Distinguished Service Order.[12]

Åke Stålhandske utses på Hamiltons förslag till ny chef för Amfibiebataljonen i Vaxholm, för att få kontroll över Kustjägarskolan i syfte att sätta stopp för den rasism som uppmärksammats där, och märkts av i hela samhället i samband med Ny demokratis närvaro i riksdagen.[13]

Slutligen nås Hamilton av dåliga nyheter om två av hans gamla vänner. Till följd av att Arafats PR-jippo i tv med henne och Hamilton har Mouna blivit mördad i en bilbomb. Och till följd av att Sir Geoffrey gett honom DSO har ryssarna listat ut hur det ligger till och ställt Tjivartsjev inför krigsrätt för landsförräderi.[14]

Rollfigurer[redigera | redigera wikitext]

Carl Hamilton - underrättelseofficer

Åke Stålhandske - underrättelseofficer

Luigi Bertoni-Svensson - underrättelseofficer

Samuel Ulfsson - chef för SSI (tidigare OP5), snart pensionerad

Jurij Tjivartsjev - generallöjtnant i GRU

Geoffrey Hunt - chef för MI6

Carl Bildt - Sveriges statsminister

Yassir Arafat - ordförande för PLO

Tessie O'Connor - amerikansk advokat

Lady Carmen - fru till tidigare brittiske försvarsministern

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Under besöket i Skottland uppges det att Hamilton till utseendet är väldigt lik Douglas Douglas-Hamilton, 14:e Hertigen av Hamilton.[15]

I podcasten "Stilsamtalet" berättar Jan Guillou att Hamilton egentligen skulle ha fått Viktoriakorset, och att han under ett besök i London inhandlade en replika för omslaget. Men ytterligare efterforskning visade att denna medalj endast delas ut till brittiska undersåtar, och det fick istället bli det nästa bästa, Distinguished Service Order.[16]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Guillou, Jan (2003). På jakt efter historien. sid. 77 
  2. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 5ff, 24ff, 36ff, 80ff 
  3. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 29ff, 86ff, 116ff 
  4. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 59ff, 155ff 
  5. ^ Guillou, Jan (1992). I hennes majestäts tjänst. sid. 169-171 
  6. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 190-198, 205-208 
  7. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 231ff, 265ff 
  8. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 250ff, 271ff, 322ff, 471ff 
  9. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 328ff, 356ff, 421ff, 486ff 
  10. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 494ff 
  11. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 513-562 
  12. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 569 
  13. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 447ff, 567 
  14. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 568-569 
  15. ^ Guillou, Jan (1994). I hennes majestäts tjänst. sid. 132
  16. ^ ”Stilsamtalet”. https://play.acast.com/s/stilsamtalet/e5d94899-aa85-42db-bee3-b9889a5ad46c. Läst 19 januari 2019.