Kata Dalström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kata Dalström
Kata.dalstrom.jpg
Född Anna Maria Katarina Carlberg
18 december 1858
Emtöholm, Kalmar län
Död 11 december 1923 (64 år)
Yrke Författare, politiker, folkbildare
Nationalitet Sverige Svensk
Verksam 1887–1922
Ämnen Religion, politik
Kata Dalström porträtterad av Pye Engström i skulpturen Vår enighets fanaSkvallertorget i Norrköping.

Anna Maria Katarina (Kata) Dalström, född Carlberg den 18 december 1858 i Emtöholm,[1] Dalhems socken, Kalmar län, död den 11 december 1923 i Stockholm,[2] var författare och en av den svenska arbetarrörelsens mest kända agitatorer.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kata Dalström föddes som dotter till brukspatron Johan Oscar Carlberg och Maria Augusta Carlsvärd. Modern led av svåra mentala problem, vilka oftast yttrade sig i svåra fall av migrän. Dottern var ofta upprorisk och fick många gånger husarrest på grund av sitt uppträdande. Hon hade sin mormor som stark förebild och stöd i livet och placerades senare på internat i Örebro.

Med sin temperamentsfulla personlighet blev Kata Dalström en populär gestalt på sina många agitationsresor runt om i Sverige. Hon var en hängiven folkbildare och som sådan skrev hon böcker, bland annat om nordisk och grekisk mytologi, vikingar och buddhism. Hon var även aktiv i nykterhetsrörelsen, och var mycket starkt för Norges rätt att frigöra sig från Sverige. I frågan om kvinnlig rösträtt var Kata Dalström återhållsam då frågan togs upp 1905, eftersom hon trodde att en sådan skulle kunna fördröja genomförandet av en allmän rösträtt för män.

Kata Dalström var från början liberal, vilket redan det var anmärkningsvärt radikalt i hennes välbärgade högborgerliga familj. Hon anslöt sig 1893 till Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och var medlem i dess verkställande utskott 1900–05. I samband med partisplittringen 1917 gick hon ytterligare åt vänster och blev så småningom medlem av Sverges socialdemokratiska vänsterparti lett av Zäta Höglund. Kata Dalström stödde bolsjevikerna och den ryska oktoberrevolutionen. År 1920 var hon de svenska kommunisternas delegat vid Tredje internationalens andra kongress.

I svenska kommunistiska kretsar var Kata Dalström kontroversiell på så sätt att hon inte var ateist. Hon var mycket religiöst engagerad och såg kristendomen som helt och hållet förenlig med socialismen. Detta kritiserades särskilt av Ture Nerman, som hade stöd från internationellt håll; Kominterns ledare Grigorij Zinovjev hade uttalat att en kommunistisk politiker måste vara ateist för att helt kunna förstå marxismen. Mot slutet av sitt liv blev Kata Dalström teosof.

Vännen och partikamraten Fredrik Ström skrev 1930 en omfattande biografi över henne.[3]

Kata Dalström var sedan 1878 gift med civilingenjören Gustav Mauritz Dalström.[4] Ruth Stjernstedt var en dotter och Bengt Dalström ett barnbarn till Kata Dalström.

I Fruängen och i Kopparberg finns gator uppkallade efter henne.[5] Kata Dalström är begravd på Norra begravningsplatsen.[6]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Nordiska gudasagor berättade för barn och ungdom. Stockholm: Z. Haeggström. 1887. Libris 1441788  - Med originalteckningar af Victor Andrén. - Faksimilutgåva 1985.
  • Nordiska hjältesagor för ungdom.. Stockholm: F. & G. Beijers Bokf.-aktb. 1889. Libris 1622029  - Faksimilutgåva 1986.
  • Grekiska guda- och hjältesagor, berättade för ungdomen: Med 52 illustr.. Stockholm: Bonnier. 1893. Libris 8222470 
  • Vår fornnordiska gudasaga. Wilhelm Billes ungdomsbibliotek , 99-3297522-2 ; 5. Stockholm: Bille. 1894. Libris 1441359  - Med illustrationer af Victor Andrén. - Ny utgåva 2006.
  • Nordiska hjältesagor berättade för barn och ungdom. Stockholm: Beijer. 1905-1906. Libris 1961251 

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Illustrerad naturhistorisk läsebok för skolor och själfstudium. 1, Däggdjur. Stockholm: Skoglund (distr.). 1890. Libris 1622027 
  • Luther och de lifegne. Svenska folkets öreskrifter, 99-1606990-5 ; 32. Stockholm: Folkupplysningsföretagets förl. 1898. Libris 1645933 
  • Till arbetareklassens kvinnor!. [Malmö?]: Socialdemokratiska arbetarepartiet. 1899. Libris 1787703  - Ny upplaga 1982.
  • Ferdinand Lassalle. Silhuetter ur arbetarrörelsens historia ; 1. Stockholm: Arbetarnes tryckeri. 1905. Libris 1925850 
  • Socialdemokrati och anarkism. [Broschyr,Frams]. Omsl.: Socialdemokratiska ungdomsförbundets agitationsskrift. N:o 5. 1905. Malmö. 1905. Libris 2609184 
  • Kan en kristen vara socialdemokrat?: disputation hållen den 9 april 1907 i Vansäter mellan Kata Dalström och D. Grankvist. Gefle. 1907. Libris 1614706 
  • Kan en kristen vara socialdemokrat?: offentligt samtal i Vansäter, Söderala den 9 april 1907 mellan Kata Dalström och David Granqvist enligt stenografiskt referat.... Uppsala. 1907. Libris 1157996 
  • Skolan och prästväldet: Föredrag. Karlstad: Värml. Dagbl:s. 1907. Libris 1612695 
  • Föredrag öfver partiprogrammet. Stockholm. 1908. Libris 1812166 
  • Leo Tolstoy som kristen samhällsreformator.. Silhuetter av mänsklighetens stormän ; 1. Karlstad: Värml. Dagbl. 1908. Libris 1612694 
  • Tvänne krigsförklaringar: Kata Dalström mot Tryggve Hermelin. Karlstad. 1908. Libris 2609186 
  • Bildning och klasskamp. Lysekil. 1909. Libris 2128687  - Sammantryckt med Vid kunskapens träd av Fabian Månsson.
  • Vargaflockens moral: ett minne från storstrejken. Frams broschyr ; 37. Malmö: Framtiden. 1910. Libris 1612697 
  • Socialistiska framtidskonturer. Stockholm: Fram. 1912. Libris 1260332 
  • Blad ur de lagliga stöldernas historia: (avvittringarna, stockfångstprivilegierna, rekognitionsskogarna m.m.). Lysekil: Lysekilskuriren. 1914. Libris 1632455 
  • Härjartåg kors och tvärs genom Sverige. Stockholm: Fram. 1914. Libris 2006629 
  • Det kristna dogmsystemet och vår tid. Stockholm. 1914. Libris 1266389 
  • Arbetarklassens Ryssland: något om de sociala och kulturella reformerna i sovjetrepubliken : en sammanfattning. Stockholm: Fram. 1918. Libris 1650868 
  • De ryska bolsjevikerna och den sociala revolutionen.. Oskarshamn: Oskarshamnsbladet. 1918. Libris 1650869 
  • Robert Owen, utopisten och reformatorn. Historiskt bildergalleri : fredens och frihetens stormän, 99-1823280-3 ; 2. Stockholm: Fram. 1917. Libris 1649805 
  • Den röda ungdomens kulturkamp. Stockholm: Fram. 1921. Libris 1471504 
  • Vad vill kommunismen?: ett ord till kvinnorna. Stockholm: Fram. 1919. Libris 1650871 
  • Brahmaismen, buddhismen och teosofin: tre föreläsningar vintern 1922. Stockholm: Tiden (distr.). 1923. Libris 1471503 

Samlingar och urval[redigera | redigera wikitext]

  • Minnesskrift över Kata Dalström. Stockholm: Stockholms fackliga kvinnliga samorganisation. 1929. Libris 1328696  - Redaktör: Maja Björkman-Broberg.
  • Kata Dalström i agitationen: 1894-1923. Stockholm: Arbetarkultur. 1973. Libris 7590005. ISBN 91-7014-032-4  - Redaktör: Harriet Clayhills.
  • Brev till Hjalmar Branting och Fredrik Ström. Lund: Arkiv. 1987. Libris 7674838. ISBN 91-7924-022-4 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Emtöholm är en gård nära Gusum
  2. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  3. ^ Ström, Fredrik (1930). Kata Dalströms liv, öden och äventyr i kampen mot herremakten: en krönika. Stockholm: Tiden. Libris 37490 
  4. ^ Åhlén Bengt, Fries Carl-Thore, red (1942). Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1], 1900-1940. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 113133  S. 150-151.
  5. ^ I arbetarrörelsens spår. Liten vägledning till historiska platser i Stockholm. ISBN 91-970429-9-4
  6. ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.154-156 ISBN 91-88016-69-2

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ström, Fredrik (1930). Kata Dalströms liv, öden och äventyr i kampen mot herremakten: en krönika. Stockholm: Tiden. Libris 37490 
  • Stig Hadenius, Torbjörn Nilsson & Gunnar Åselius (1996). Sveriges historia. Borås: Bonnier Albs. ISBN 91-34-51857-6 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Albornoz, Sara (2009). Socialdemokratiska kvinnor: ledande pionjärkvinnor inom den socialdemokratiska kvinnorörelsen och den socialdemokratiska kvinnorörelsens syn på samhället : mellan åren 1900-1909. Södertörn: Högskola, Inst. för genus, kultur och historia. Libris 12238871 
  • Berggren, Rut (1991). Agitatorn fru Kata: Kata Dalström och hennes tid. Stockholm: Prisma. Libris 7407740. ISBN 91-518-2432-9 (inb.) 
  • Dalström, Kata; Björkman-Broberg Maja (1929). Minnesskrift över Kata Dalström. Stockholm: Stockholms fackliga kvinnliga samorganisation. Libris 1328696 
  • Dalström, Kata; Clayhills Harriet (1973). Kata Dalström i agitationen: 1894-1923. Stockholm: Arbetarkultur. Libris 7590005. ISBN 91-7014-032-4 
  • Flood, Hulda (1960). Den socialdemokratiska kvinnorörelsen i Sverige. Stockholm: Tiden. Libris 375367 
  • Lindberg, Gunilla (2005). Starka kvinnor som fört Sverige framåt. Hudiksvall: Winberg Citybook. Libris 9876653. ISBN 91-87005-16-6 (inb.) 
  • Linderholm, Helmer (1982). Kata Dalström: hennes tid och bygd. [Ljusnarsberg]: [ABF Kopparberg]. Libris 7428389. ISBN 91-566-0323-1 
  • Lindskog, Gerda Helena (2010). "Snölandets fattiga ungdom till hjälp": om kvinnor och män kring Norrbottens arbetsstugor för barn 1903-1933. Serie akademi, 1653-9575. Umeå: h:ström - Text & kultur. Libris 11900904. ISBN 978-91-7327-130-1 
  • Mral, Brigitte (1993). Kata Dalström som talarinna. Arbetarrörelsen och språket, 99-1326861-3 ; 1993:9. Uppsala: Univ. Litteraturvetenskapliga inst. Avd. för retorik. Libris 7770475. ISBN 91-88300-29-3 
  • Mral, Brigitte (1999). Talande kvinnor: kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key. Studier i medier och kommunikation, 1401-9701 ; 16. Nora: Nya Doxa. Libris 7437200. ISBN 91-578-0309-9 (korr.) 
  • Nerman, Ture (1967). Akademikerna i arbetarrörelsen. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 31-36. Libris 8076906 
  • Spak, Henrik Fredrik (1924). Kata Dalström: en minnesskrift. Stockholm: Fram. Libris 1482255 
  • Västberg, Mauritz (1951). Kata Dalström. Banérförare, 99-0893132-6 ; 8. Stockholm: Folket i Bild. Libris 898901 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]