Kerstin Anér

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kerstin Anér
Född28 mars 1920[1][2]
Adolf Fredriks församlingSverige[1][2]
Död23 november 1991[2] (71 år)
Överjärna församlingSverige[2]
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidGöteborgs universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker[2], skribent
BefattningAndrakammarledamot (1969–1970)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag (1971–1974)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag (1974–1976)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag (1976–1979)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag (1979–1982)[5]
Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1980–1981)[6]
Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1981–1983)[6][2]
Ledamot av Sveriges riksdag (1982–1985)[7]
Politiskt partiFolkpartiet
FöräldrarJosef Anér[1][2]
SläktingarSven Anér (syskon)[2]
Redigera Wikidata

Kerstin Anér, född 28 mars 1920 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 23 november 1991 i Överjärna församling[8], Södertälje, var en svensk radioproducent, litteraturvetare och författare. Hon var även politiker (folkpartist) och riksdagsledamot.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kerstin Anér var dotter till direktören Josef Anér och läraren Gunvor Anér, född Löfvendahl, samt syster till Sven Anér.[9]. Hon blev filosofie doktor i litteraturhistoria vid Göteborgs högskola 1948 på en avhandling[10] om 1790-talets press- och litteraturklimat i Sverige. Hon var medarbetare i Bonniers litterära magasin 1946–1959 och Idun/Veckojournalen 1951–1963, och var programproducent vid Sveriges Radio 1956–1969. Åren 1976–1980 var hon statssekreterare i utbildningsdepartementet.

Anér var riksdagsledamot 1969–1985, 1969–1970 i andra kammaren för Stockholms stads valkrets, 1971–1976 för Stockholms kommuns valkrets och 1976–1985 i Stockholms läns valkrets. I riksdagen var hon bland annat ledamot i jordbruksutskottet 1972–1976 och i kulturutskottet 1979–1982. Hon var även andre vice gruppordförande för Folkpartiet 1975–1981. Som riksdagsledamot var hon flitigt verksam inom forsknings- och miljöpolitiken, och hon var även tidigt ute med att uppmärksamma datoriseringens effekter på den personliga integriteten. Hon anlitades också i ett stort antal statliga utredningar om exempelvis integritet, genteknik och energifrågor.

Anér var länge aktiv i Rädda barnens riksförbund, där hon också var förbundsordförande 1978–1983. Hon var en anlitad talare över hela landet, både i kyrkorna och i Folkpartiets lokala avdelningar. Hon utvecklade en talekonst som drog många människor till hennes möten, där hon ibland läste upp psalmer och annat som hon skrivit. Hon finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med två verk (nr 27 och 292).

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94 (Sveriges riksdag 1996), band 1, s. 57-68

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0001/C I a/26 (1918-1923), bildid: 00028294_00067, sida 66, födelse- och dopbok, läs online, läst: 21 maj 2019, ”59,Mars 28,,1,,,,Kerstin”, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d e f g h i] Kerstin Anér 1920-03-28 — 1991-11-23 Politiker, riksdagsledamot, samhällsdebattör, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: KerstinAner0, läst: 22 september 2020, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b] Parliamentary Assembly Kerstin ANÉR, läs online, läst: 22 september 2020, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, läs online, läst: 1 juli 2020, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  9. ^ ”Bibliotek Värmland - Anér Gunvor”. Bibliotekvarmland.se. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811193035/http://www.bibliotekvarmland.se/content?page=647. Läst 21 augusti 2012. 
  10. ^ Anér, Kerstin (1948). Läsning i blandade ämnen: studier i 1790-talets svenska press- och litteraturhistoria. Göteborg: Rundqvist. Libris länk 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]