Köpmangatan, Stockholm
- För Köpmangatan i andra städer, se Köpmangatan
Köpmangatan i Gamla stan (in medio vici dicti köpmangatu / på Köpmännens gata/ år 1323 ) är Stockholms tidigast belagda gatunamn. Sannolikt har det uppkommit av att köpmän under medeltiden hade sina salubodar här.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Köpmangatan utgjorde på medeltiden den huvudsakliga förbindelselänken mellan Stortorget och det utanför östra stadsmuren liggande Fiskartorget, som var det största torget och ett speciellt köpmantorg i medeltidens Gamla stan, som låg ungefär där nuvarande Brunnsgränd och kvarteret Diana ligger.
Innanför stadsmuren fanns det på medeltiden en port med ett valv mellan kvarteret Pegasus i norr och Perseus i söder, det var Köpmanporten som revs år 1685. Denna plats kallades även, sedan porten rivits, för Köpmanvalvet och senare för Köpmantorget (Kiöpmanne Torget 1733).
Byggnader och verksamheter
[redigera | redigera wikitext]- Köpmangatan 3 / Själagårdsgatan 2, Bartelska och Törneska husen, byggnadsminne sedan maj 1990
- Köpmangatan 5, här har Samfundet S:t Erik sina lokaler
- Köpmangatan 26 / Stortorget 1, här har Stockholms domkyrkoförsamling sina lokaler
- Köpmangatan 13, Knappmakarens hus
Intressant kvarter
[redigera | redigera wikitext]- Kvarteret Cepheus vid gatans södra sida
- Kvarteret Phaeton vid gatans norra sida
- Kvarteret Pygmalion vid gatans norra sida
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Köpmangatan 18, 1757
-
Bartelska huset, 2016
-
Samfundet S:t Eriks lokaler, 2016
-
Trädgårdstvärgränd från Köpmansgatan, 2009
Se även
[redigera | redigera wikitext]Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 43. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Köpmangatan, Stockholm.