Lahtis

Från Wikipedia
Lahtis
Lahti (finska)
Kommun
Lahtis stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Päijänne Tavastland
Ekonomisk region Lahtis
Admin. centrum Lahtis
Area 517,63 km² (2016-01-01)[1]
 - land 459,43 km²
 - vatten 58,2 km²
Folkmängd 120 027 (2021-12-31)[2]
 - män 58 042 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 61 942 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 261,25 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Jyrki Myllyvirta
 - Kommunfullm.
ordf. 		Milla Bruneau (Saml)
 - Kommunstyr.
ordf. 		Pekka Komu (SDP)
Kommunkod 398
Geonames 649374
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga: 		 
118 743 (93,9 %)[4]
407 (0,3 %)[4]
12 (0,0 %)[4]
6 779 (5,7 %)[4]
Admin. data  
- Landskapsförb. Päijänne Tavastland
- Regioncentrum Lahtis
- Härad Lahtis
- Magistrat Lahtis
- Skattebyrå Päijänne Tavastland
- Sjukvårdsdistrikt Päijänne Tavastland
- Försäkringskrets Salpausselkä
- Nödcentral Tavastlands
- Räddningsverk Päijänne Tavastland
- EU-målområde 2
Läge 60°59′00″N 25°39′00″Ö / 60.98333°N 25.65000°Ö / 60.98333; 25.65000
Lahtis stads läge
Lahtis stads läge
Lahtis stads läge
Webbplats: www.lahti.fi

Lahtis (tidigare Lachtis, finska: Lahti) är en stad i landskapet Päijänne-Tavastland i Finland. Staden har 118 773 invånare (31.12.2015), vilket gör den till Finlands åttonde största stad och det sjätte största stadsområdet. Totala ytan är &&&&&&&&&&&&0517.630000517,63 kvadratkilometer, varav &&&&&&&&&&&&&058.20000058,2 km² vatten. Grannkommuner är Asikkala, Heinola, Hollola, Iitti och Orimattila.

Lahtis språkliga status är enspråkigt finsk.

Lahtis ligger vid Salpausselkä-åsen, vid södra stranden av sjön Vesijärvi (180 kvadratkilometer). Staden gränsar i norr och väster mot Hollola, i norr mot Heinola, i öst mot Itis och mot Orimattila i söder. Den nuvarande Lahtis stad bildades vid årsskiftet 2015/2016 då den sammanslogs med Nastola kommun.

Största arbetsgivare

  • Lahtis stad
  • Isku-Yhtymä Oy
  • Esa-konserni
  • Hartwall Oyj Abp
  • Fazer Bagerier/Oululainen
  • Stora Enso Packaging Oy
  • Kemppi Oy
  • DNA Oy (f.d. Päijät-Hämeen Puhelin Oyj)
  • Koiviston Auto -yhtymä
  • L-Fashion Group Oy

Andra stora arbetsgivare i Lahtis är Eurokangas, Indoor Group (Asko och Sotka), S-Hämeenmaa, Stalatube, Oilon, Lahden Polttimo, Suomen Hiiva, BE Group (Starckjohann), Peikko Finland, Halton, Vaahto Oy, Päijät-Hämeen Osuuspankki, UPM-Kymmene, Elofin (Elopak), Pilkington (Lahden Lasitehdas), Merivaara, Eirikuva, Koulutuskeskus Salpaus och Lahden ammattikorkeakoulu.

Lahtis historia

Enligt utgrävningar gjorda i Lahtisområdet var platsen bebodd redan för 9 000 år sedan, vilket gör Lahtis till en av de äldsta bebodda platserna i Finland. Namnet nämns för första gången år 1445. Lahtis var trots det en vanlig liten by i Hollola socken ända till att Riihimäki-St. Petersburgsbanan öppnades för trafik 1870 då byn blev en livlig trafikknutpunkt.

Lahtis fick köpingsrättigheter 1878 av Finlands storfurste Alexander II av Ryssland, trots att man i Lahtis ville ha fulla stadsrättigheter. Som köping hörde Lahtis till Hollola kommun. Tsar Nikolaj I av Ryssland beviljade Lahtis fulla stadsrättigheter 1 mars 1905, men på grund av oroligheter i Ryssland kom budet fram först 16 mars, vilket anses vara dagen då Lahtis grundades. Lahtis köping stadsplanerades 1878 och stadens nuvarande centrum följer ännu samma planeringsprinciper. Sedan Lahtis blev stad har områden anslutits till staden från Hollola åren 1916, 1923, 1933 och 1956.

År 1918 samlades tillfångatagna rödgardister på Fellmans åkrar och flera avrättades på Hennala kasernområde. År 1978 restes ett monument i Fellmans park (finska Fellmanin puisto) över de avrättade.

Asko Avonius grundade möbelfabriken Asko i Lahtis 1918. Staden blev känd som snickarnas och möbelfabrikörernas stad med de andra stora möbelhusen Isku och Sotka. Metallindustrin representerades av Upo som tillverkade spisar och Raute som tillverkade maskiner för träförädlingsindustrin. Också Mallasjuomas bryggeri blev känt med ölprodukter som Lahden Erikoinen och Lahden Sininen.

Lahtis växte snabbt efter andra världskriget då evakuerade från de ockuperade Karelen – främst från Viborg – flyttade i stora mängder till Lahtis. Staden fortsatte växa snabbt under flykten från landet på 1960- och 1970-talen. De nya invånarna flyttade in främst från Karelen och Savolax. Tillväxten avstannade i och med den recession som följde den första oljekrisen 1975–76. De stora arbetsgivarna började effektivera sin verksamhet och efterfrågan på arbetskraft drev inte längre på flyttningsrörelsen till Lahtis.

Lahtis blev sedan mera känd för sina vintersportevenemang. År 1978 arrangerades Världsmästerskapen i nordisk skidsport, för vilka man byggde en idrottsby i Riihelä. 1989 arrangerades åter världsmästerskapen i skidåkning och en ny idrottsby byggdes i Asemantausta. 2001 var det igen tur för Lahtis att ordna VM i skidåkning och dessa tävlingar kom att domineras av det finländska lagets dopningsskandal. Följande VM i skidåkning i Lahtis tar plats år 2017.

Stadens stadsorkester är Sinfonia Lahti som huserar i konserthallen Sibeliushuset som stod klart vid stranden av Vesijärvi.

Sport

Lahtis stadshus

Lahtis är känd som en sportstad. I Lahtis sportcentrum med Lahtis stadion och Salpausselkä-backarna ordnas stora internationella tävlingar, bland annat världsmästerskap i nordisk skidsport och de årligen återkommande Lahtisspelen (finska: Salpausselän Kisat). Lahtis storhall (finska: Lahden suurhalli) blev då den stod klar 1980 Finlands första inomhushall för fotboll med konstgräs som passade för vinterträning, och här spelas Uusi Lahti Cup.

Sportevenemang

Trafik

Vesijärvi hamn
Niemi stadsdel
Vuorikatu
Lahtis huvudgata Aleksanterinkatu
Lahtis stadion
Lahtis hoppbackar på sommaren. Det finns ett utomhusbad vid den största backen.
Radiomasterna från år 1927 på Radiomäki
Lahtis hamn som numera är i fritidsbruk

Lahtis ligger centralt i södra Finland ganska nära landets befolkningstyngdpunkt (Webers punkt), vilket betyder att alla finländare har i genomsnitt en kortare resa till Lahtis. Lahtis är en landsvägs- och järnvägsknutpunkt.

Lahtis direktbana blev klar 2006 vilken förkortade tågresan från Helsingfors till 48 minuter och den snabba förbindelsen beräknas öka inflyttningen till Lahtis, främst med människor som tidigare bott i huvudstadsregionen. Då direktbanan öppnades infördes även zonbiljetter i tågtrafiken till Lahtis.

Riksväg 4 har byggts till motorväg mellan Helsingfors och Lusi.

De förbättrade förbindelsena har betydligt förkortat resetiden till Helsingfors-Vanda flygplats.

Kultur

Betydande byggnader

  • Lahtis hoppbackar är den synligaste delen av Lahtis idrottscentrum. Det finns tre backar med de kritiska punkterna 116, 90 och 60 meter.
  • Lahtis stadshus är en av stadens mest kända byggnader, ritad 1911 av Eliel Saarinen och blev klar 1912.
  • Lahtis teaterhus öppnades 1983.
  • På Radiomäki (Radiobacken) finns radiomaster 150 meter höga byggda 1927. Långvågssändningarna slutade 1993 och ULA-sändningarna flyttades till den 300 meter höga sändaren i Tiirismaa i Hollola 1967.
  • Ristinkirkko är en kyrka ritad av Alvar Aalto 1978 mitt emot stadshuset på torget. Man rev den gamla träkyrkan Keski-Lahden kirkko som stod på samma plats.
  • Sibeliushuset är ett kongress- och konserthus som öppnades 2000. Arkitekterna bakom byggnaden är Hannu Tikka och Kimmo Lintula.
  • Mokulla herrgård

Museer

  • Lahtis stadsmuseum.[5] Stadsmuseet är uppdelat i totalt fem olika museer: Lahtis historiska museum (tillika Päijänne-Tavastlands landskapsmuseum), Skidmuseum, Radio & TV-museum, Lahtis konstmuseum och Postermuseum.
  • St. Petersburgsbanans museum.[6](utställning av gamla tåg)
  • Militärmedicinska museet.[7]
  • Finlands militärmusikmuseum.[8]

Vänorter

Lahtis har följande vänorter.[9]

Västerås vänortsskap med Lahtis baserar sig på att Västerås hjälpte Lahtis efter vinterkriget.[källa behövs] De andra vänorterna har ingått avtal och i de senaste avtalen ingår också en EU-dimension, samt betydelsen av handeln med Asien.

Kända personer från Lahtis

Band

Folkmängdsutveckling genom tiderna

Lahtis befolkningstillväxt
År 1906 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2007 2009
Invånare 2 779 5 996 4 974 5 212 8 315 10 083 21 167 24 757 33 725 43 571 48 112 65 210 79 829 88 393 94 862 94 767 94 447 93 151 95 119 96 921 98 349 99 236 100 854

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia.
Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012. Arkiverad 3 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 27 december 2012.
  4. ^ [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016. 
  5. ^ Lahtis stadsmuseums webbplats (engelska) Läst 29 december 2012.
  6. ^ St. Petersburgsbanans museum (finska) Läst 29 december 2012.
  7. ^ Militärmedicinska museet (svenska) Läst 29 december 2012.
  8. ^ Finlands militärmusikmuseum. (finska) Läst 29 december 2012.
  9. ^ Lahtis stads vänorter Arkiverad 6 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

v • r
Kommuner i landskapet Päijänne-Tavastland
Päijänne-Tavastlands vapen
Före detta kommuner i landskapet Päijänne-Tavastland
Landskap i Finland · Finlands län · Finland
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lahtis&oldid=42188239”