Katrineholms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Katrineholms kommun
Kommun
Kommunhuset på Gröna kulle
Kommunhuset på Gröna kulle
Katrineholm kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Fri vapensköld för Katrineholms kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Södermanlands län
Landskap Södermanland
Domsaga Nyköpings domsaga
Läge 58°59′44″N 16°12′22″Ö / 58.99556°N 16.20611°Ö / 58.99556; 16.20611
Centralort Katrineholm
Areal 1 189,54 km² (2015-01-01)[1]
98:e största (av 290)
 - land 1 020,16 km²
 - vatten 169,38 km²
Folkmängd 33 449 (2016-03-31)[2]
76:e största (av 290)
Befolkningstäthet 32,79 invånare/km²[2][1]
130:e högsta (av 290)
GeoNames 2701221
Kommunkod 0483
Tätortsgrad (%) 82 (2010)[3]
Antal anställda 3 525 (2014-11)[4]
Katrineholm Municipality in Södermanland County.png
Webbplats: www.katrineholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Katrineholms kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Katrineholm.

Kommunen är belägen i de västra delarna av landskapet Södermanland, vid sjön Hjälmarens sydöstra strand. Katrineholms kommun gränsar i norr till Arboga kommun i Västmanlands län och Eskilstuna kommun i Södermanlands län, i öster till Flens kommun och i söder till Nyköpings kommun, båda i Södermanlands län. I sydväst gränsar kommunen till Norrköpings kommun och Finspångs kommun, båda i Östergötlands län, samt i väster till Vingåkers kommun i Södermanlands län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Katrineholms municipalsamhälle inrättades 13 juli 1883 och upplöstes vid årsskiftet 1916/1917 då Katrineholms stad bildades. Valla municipalsamhälle inrättades 17 april 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Julita (av de tidigare kommunerna Julita och Österåker), Sköldinge (av Lerbo och Sköldinge) samt Stora Malm (av Stora Malm och Östra Vingåker) medan landskommunerna Björkvik och Floda samt Katrineholms stad förblev oförändrade.

Katrinholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Katrineholms stad, Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malms landskommuner samt en del ur Julita landskommun (Julita församling). [5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall.

Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918 för Katrineholms stad. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare landskommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att stadens vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
32 770
1975
  
32 635
1980
  
32 277
1985
  
31 889
1990
  
32 764
1995
  
33 262
2000
  
32 370
2005
  
32 185
2010
  
32 428
2012
  
32 549
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Katrineholms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tio tätorter i Katrineholms kommun och tätortsgraden var 82,0 %:[8]

Nr Tätort Folkmängd
1 Katrineholm &&&&&&&&&&021993.&&&&&021 993
2 Valla &&&&&&&&&&&01517.&&&&&01 517
3 Sköldinge &&&&&&&&&&&&0604.&&&&&0604
4 Forssjö &&&&&&&&&&&&0537.&&&&&0537
5 Bie &&&&&&&&&&&&0528.&&&&&0528
6 Björkvik &&&&&&&&&&&&0492.&&&&&0492
7 Strångsjö &&&&&&&&&&&&0365.&&&&&0365
8 Äsköping &&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342
9 Djulö kvarn &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209
10 Baggetorp (del av) &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Baggetorp var delad på två kommuner: Vingåkers kommun (494 personer) och Katrineholms kommun (8 personer).

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 56 och från väster mot sydöst av riksväg 52. Där de möts i Katrineholm avtar riksväg 57 åt öster. Genom kommunens norra del sträcker sig länsväg 214 i väst-östlig riktning. Från öst mot väst respektive söder genomkorsas kommunen av Västra stambanan och Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt Uven-tågets regiontåg mellan Linköping och Gävle.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Katrineholms kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 27 9 7 1 4
27 9 7 4
49 90,7
38 11
1973 1 25 12 5 1 5
25 12 5 5
49 92,3
36 13
1976 1 25 12 4 1 6
25 12 4 6
49 91,7
35 14
1979 29 9 6 7
29 9 6 7
51 90,5
33 18
1982 30 8 3 1 9
30 8 3 9
51 91,2
34 17
1985 30 6 6 9
30 6 6 9
51 89,3
36 15
1988 29 3 6 6 1 6
29 3 6 6 6
51 86,0
31 20
1991 28 1 5 5 3 9
28 5 5 3 9
51 85,8
31 20
1994 1 31 3 4 3 9
31 3 4 3 9
51 85,9
27 24
1998 4 26 3 2 3 3 10
4 26 3 3 3 10
51 80,93
28 23
2002 2 27 2 4 6 4 6
27 4 6 4 6
51 79,51
31 20
2006 2 26 2 4 7 2 8
26 4 7 8
51 80,75
25 26
2010 2 23 4 2 4 6 2 8
23 4 4 6 8
51 82,54
27 24
2014 2 24 3 6 4 4 2 6
24 3 6 4 4 6
51 84,05
28 23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:

Utanför Norden:

Diskussioner förs för att avsluta eller inte förlänga vänortssamarbetet med flertalet vänorter.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2016”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/403072/. Läst 14 maj 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]