Lidköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lidköpings kommun
Kommun
Lidköpings stadshus (kommunhus)
Lidköpings stadshus (kommunhus)
Lidköping vapen.svg
Vapensköld för Lidköpings Stadsvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Domkrets Skaraborgs domkrets
Läge 58°30′0″N 13°11′0″Ö / 58.50000°N 13.18333°Ö / 58.50000; 13.18333
Centralort Lidköping
Areal 1 372,6 km² (2015-01-01)[1]
79:e största (av 290)
 - land 698,63 km²
 - vatten 673,97 km²
Folkmängd 39 736 (2018-06-30)[2]
65:e största (av 290)
Befolkningstäthet 56,88 invånare/km²[2][1]
91:a högsta (av 290)
Bildad 1971
Kommunstyrelsens
ordförande
Jonas Sundström[3]
GeoNames 2696328
Kommunkod 1494
Tätortsgrad (%) 77 (2015)[5]
Antal anställda 4 425 ()[4]
Lidköping Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.lidkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Lidköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Lidköping.

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Västergötland vid sjön Vänerns södra strand och kallar sig ofta Lidköping vid Vänern för att inte förväxlas med Linköpings kommun. Ån Lidan rinner från söder mot norr med utlopp i Kinneviken. Lidköpings kommun gränsar i öster till Götene kommun, i sydöst till Skara kommun, i söder till Vara kommun och i väster till Grästorps kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I väster har kommunen en maritim gräns till Vänersborgs kommun och i nordväst till Melleruds kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Friel, Gillstad, Gösslunda, Hasslösa, Hovby, Häggesled, Härjevad, Järpås, Karaby, Kållands-Åsaka, Lavad, Lindärva, Mellby, Norra Härene, Norra Kedum, Otterstad, Rackeby, Råda, Saleby, Skalunda, Strö, Sunnersberg, Sävare, Söne, Tranum, Trässberg, Tun, Tådene, Uvered, Väla och Örslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Lidköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Den 21 februari 1919 inrättades Järpås municipalsamhälle i Järpås landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området: Järpås (av Häggesled, Järpås och Uvered), Kållands-Råda (av Kållands-Åsaka, Mellby och Råda), Norra Kålland (av Gösslunda, Otterstad, Rackeby, Skalunda, Strö och Sunnersberg), Saleby (av Härjevad, Trässberg och Saleby), Tun (av Friel, Karaby och Tun), Vinninga (av Hasslösa, Hovby, Lindärva, Norra Härene och Sävare) samt Örslösa (av Gillstad, Lavad, Norra Kedum, Söne, Tranum, Tådene, Väla och Örslösa). Lidköpings stad förblev oförändrad.

1 januari 1969 införlivades i staden Järpås, Kållands-Råda, Norra Kållands, Saleby, Tuns, Vinninga samt Örslösa landskommuner. Samtidigt upplöstes Järpås municipalsamhälle. Lidköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidköpings stad.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Lidköpings domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1,2) på en röd bok liggande kulor.

Biskopen har funnits med sedan början av 1500-talet. Vid den kungliga fastställelsen av Lidköpings stads vapen på 1940-talet lades boken och kulorna till för att visa att det är frågan om S:t Nikolaus. Ingen av de övriga tidigare kommunala enheter som ingår i Lidköpings kommun hade några vapen, så det registrerades oförändrat för kommunen i PRV 1974.

Idag använder Lidköpings kommun för det mesta en logotyp föreställande Lidköpings rådhus och sjön Vänern.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Lidköping har traditionellt sett varit den mest befolkade staden i Skaraborg men vid 1920-talets början gick Skövde om, mycket tack vare Västra stambanan.[8][9]

Befolkningsutvecklingen i Lidköpings kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
34 916
1975
  
34 625
1980
  
35 061
1985
  
35 212
1990
  
35 801
1995
  
36 769
2000
  
36 802
2005
  
37 380
2010
  
38 048
2015
  
39 009
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Lidköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2015-12-31. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Lidköping &&&&&&&&&&022988.&&&&&022 988
2 Lidköping norra &&&&&&&&&&&03819.&&&&&03 819
3 Vinninga &&&&&&&&&&&01033.&&&&&01 033
4 Järpås &&&&&&&&&&&&0789.&&&&&0789
5 Filsbäck &&&&&&&&&&&&0689.&&&&&0689
6 Örslösa &&&&&&&&&&&&0322.&&&&&0322
7 Saleby &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 44 varifrån länsväg 187 tar av åt sydväst och länsväg 184 tar av åt sydöst i Lidköping. Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av järnvägen Kinnekullebanan som trafikeras av regiontåget Västtågen mellan Herrljunga, Mariestad och Hallsberg med stopp i Järpås, Lovene, Framnäs city, Lidköping och Filsbäck.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Carina Ohlsson
Förste vice ordförande
S
Sabina Johansson
Andre vice ordförande
M
Jan Manitski
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Social- och arbetsmarknadsnämnden
S
Lena O. Jenemark
S
Göran Berggren
Kultur- och fritidsnämnden
S
Roger Ahlén
S
Jonas Krantz
Miljö- och byggnämnden
S
Poul Rask
S
Camilla Lundgren
Vård- och omsorgsnämnden
S
Lena Blomgren
S
Patrik Karlsson
Barn- och skolnämnden
S
Mario Melani
S
Irena Rodic
Utbildningsnämnden
S
Tomas Lidberg
S
Sofia Hellberg
Teknisk servicenämnden
S
Jeanette Wångdahl
S
Rolf Andersson
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Jonas Sundström
V
Ingvar Karlsson
Valnämnden
Mona Gustavsson
S
Wolfgang Schneider

Mandatfördelning i Lidköpings kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDKRCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197031912915
3191295
4986,8
44
197331913716
3191376
4989,6
418
1976318312616
31831266
4990,1
3910
197941869518
4186958
5189,1
3813
1982420384210
42038410
5190,0
3813
1985320228718
320878
5188,4
3615
198842039627
4203967
5184,8
3318
1991418128549
4188549
5186,1
3516
199462127429
621749
5186,5
2922
199871926359
7196359
5181,23
2922
200262125458
6215458
5180,79
2823
2006421252512
4215512
5182,35
2922
20104213243311
421343311
5184,89
2922
2014421244439
42144439
5186,86
2922
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018. 
  3. ^ "Kommunstyrelsen" Lidköpings kommun. Läst 4 maj 2018.
  4. ^ läs online,
  5. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ http://www.baltictowns.com/cybcity/index.htm
  9. ^ https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20171/1/gupea_2077_20171_1.pdf
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Mellan bronssköld och JAS-plan : glimtar av Lidköpingsbygdens historia : Lidköpings stads 550-årsjubileum den 16 juni 1996. Lidköping: Lidköpings kommun. 1996. Libris 7768612. ISBN 91-88048-10-1