Lidköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lidköpings kommun
Kommun
Lidköpings stadshus (kommunhus)
Lidköpings stadshus (kommunhus)
Lidköping vapen.svg
Vapensköld för Lidköpings Stadsvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Domsaga Skaraborgs domsaga
Läge 58°30′0″N 13°11′0″Ö / 58.50000°N 13.18333°Ö / 58.50000; 13.18333
Centralort Lidköping
Areal 1 372,6 km² (2015-01-01)[1]
79:e största (av 290)
 - land 698,63 km²
 - vatten 673,97 km²
Folkmängd 39 235 (2016-06-30)[2]
65:e största (av 290)
Befolkningstäthet 56,16 invånare/km²[2][1]
90:e högsta (av 290)
Bildad 1971
Kommunstyrelsens
ordförande
Kjell Hedvall
GeoNames 2696328
Kommunkod 1494
Tätortsgrad (%) 75,9 (2010)[3]
Antal anställda 4 325 (2014-11)[4]
Lidköping Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.lidkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Lidköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Lidköping.

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Västergötland vid sjön Vänerns södra strand och kallar sig ofta Lidköping vid Vänern för att inte förväxlas med Linköpings kommun. Ån Lidan rinner från söder mot norr med utlopp i Kinneviken. Lidköpings kommun gränsar i öster till Götene kommun, i sydöst till Skara kommun, i söder till Vara kommun och i väster till Grästorps kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I väster har kommunen en maritim gräns till Vänersborgs kommun och i nordväst till Melleruds kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Friel, Gillstad, Gösslunda, Hasslösa, Hovby, Häggesled, Härjevad, Järpås, Karaby, Kållands-Åsaka, Lavad, Lindärva, Mellby, Norra Härene, Norra Kedum, Otterstad, Rackeby, Råda, Saleby, Skalunda, Strö, Sunnersberg, Sävare, Söne, Tranum, Trässberg, Tun, Tådene, Uvered, Väla och Örslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Lidköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Den 21 februari 1919 inrättades Järpås municipalsamhälle i Järpås landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området: Järpås (av Häggesled, Järpås och Uvered), Kållands-Råda (av Kållands-Åsaka, Mellby och Råda), Norra Kålland (av Gösslunda, Otterstad, Rackeby, Skalunda, Strö och Sunnersberg), Saleby (av Härjevad, Trässberg och Saleby), Tun (av Friel, Karaby och Tun), Vinninga (av Hasslösa, Hovby, Lindärva, Norra Härene och Sävare) samt Örslösa (av Gillstad, Lavad, Norra Kedum, Söne, Tranum, Tådene, Väla och Örslösa). Lidköpings stad förblev oförändrad.

1 januari 1969 införlivades i staden Järpås, Kållands-Råda, Norra Kållands, Saleby, Tuns, Vinninga samt Örslösa landskommuner. Samtidigt upplöstes Järpås municipalsamhälle. Lidköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidköpings stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Lidköpings domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1,2) på en röd bok liggande kulor.

Biskopen har funnits med sedan början av 1500-talet. Vid den kungliga fastställelsen av Lidköpings stads vapen på 1940-talet lades boken och kulorna till för att visa att det är frågan om S:t Nikolaus. Ingen av de övriga tidigare kommunala enheter som ingår i Lidköpings kommun hade några vapen, så det registrerades oförändrat för kommunen i PRV 1974.

Idag använder Lidköpings kommun för det mesta en logotyp föreställande Lidköpings rådhus och sjön Vänern.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Lidköping har traditionellt sett varit den mest befolkade staden i Skaraborg men vid 1920-talets början gick Skövde om, mycket tack vare Västra stambanan.[7][8]

Befolkningsutvecklingen i Lidköpings kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
34 916
1975
  
34 625
1980
  
35 061
1985
  
35 212
1990
  
35 801
1995
  
36 769
2000
  
36 802
2005
  
37 380
2010
  
38 048
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Lidköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 44 varifrån länsväg 187 tar av åt sydväst och länsväg 184 tar av åt sydöst i Lidköping. Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av järnvägen Kinnekullebanan som trafikeras av regiontåget Västtågen mellan Herrljunga, Mariestad och Hallsberg med stopp i Järpås, Lovene, Framnäs city, Lidköping och Filsbäck.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Carina Ohlsson
Förste vice ordförande
S
Sabina Johansson
Andre vice ordförande
M
Jan Manitski
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Lena O. Jenemark Social- och arbetsmarknadsnämnden
S
Göran Berggren
S
Roger Ahlén Kultur- och fritidsnämnden
S
Jonas Krantz
S
Poul Rask Miljö- och byggnämnden
S
Camilla Lundgren
S
Lena Blomgren Vård- och omsorgsnämnden
S
Patrik Karlsson
S
Mario Melani Barn- och skolnämnden
S
Irena Rodic
S
Tomas Lidberg Utbildningsnämnden
S
Sofia Hellberg
S
Jeanette Wångdahl Teknisk servicenämnden
S
Rolf Andersson
S
Jonas Sundström Samhällsbyggnadsnämnden
V
Ingvar Karlsson
Mona Gustavsson Valnämnden
S
Wolfgang Schneider

Mandatfördelning i Lidköpings kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD KR C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 19 12 9 1 5
3 19 12 9 5
49 86,8
44
1973 3 19 13 7 1 6
3 19 13 7 6
49 89,6
41 8
1976 3 18 3 12 6 1 6
3 18 3 12 6 6
49 90,1
39 10
1979 4 18 6 9 5 1 8
4 18 6 9 5 8
51 89,1
38 13
1982 4 20 3 8 4 2 10
4 20 3 8 4 10
51 90,0
38 13
1985 3 20 2 2 8 7 1 8
3 20 8 7 8
51 88,4
36 15
1988 4 20 3 9 6 2 7
4 20 3 9 6 7
51 84,8
33 18
1991 4 18 1 2 8 5 4 9
4 18 8 5 4 9
51 86,1
35 16
1994 6 21 2 7 4 2 9
6 21 7 4 9
51 86,5
29 22
1998 7 19 2 6 3 5 9
7 19 6 3 5 9
51 81,23
29 22
2002 6 21 2 5 4 5 8
6 21 5 4 5 8
51 80,79
28 23
2006 4 21 2 5 2 5 12
4 21 5 5 12
51 82,35
29 22
2010 4 21 3 2 4 3 3 11
4 21 3 4 3 3 11
51 84,89
29 22
2014 4 21 2 4 4 4 3 9
4 21 4 4 4 3 9
51 86,86
29 22
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ http://www.baltictowns.com/cybcity/index.htm
  8. ^ https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20171/1/gupea_2077_20171_1.pdf
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]