Ljungby
- För andra betydelser, se Ljungby (olika betydelser).
| Ljungby | |
| Tätort Centralort | |
 Storgatan med Ljungby kyrka.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Kommun | Ljungby kommun |
| Koordinater | 56°50′0″N 13°56′0″Ö / 56.83333°N 13.93333°Ö |
| Area | 1 224 hektar |
| Folkmängd | 15 785 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,9 inv./hektar |
| Grundad | 1828 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Ljungby |
| Postnummer | 341 XX |
| Riktnummer | 0372 |
| Tätortskod | T1936 |
| Geonames | 2694560 |
  Ljungbys läge i Kronobergs län
| |
 | |
| Wikimedia Commons: Ljungby | |
Ljungby är centralort i Ljungby kommun i Kronobergs län. Orten ligger där E4 och riksväg 25 möts, i Lagans dalgång.
Historia
Första kända invånaren på den plats där Ljungby ligger i dag var Astrad. Om detta vittnar runstenen Replösastenen från 1000-talet, belägen några kilometer från stadens centrum. Där går att läsa i runskrift: "Götrad gjorde denna vård efter Astrad, den ypperste av de fränder och odalmän som i Finnveden fordom levde." I dag finns en staty på Stora torg från 1952 av John Lundqvist föreställande Astrad och Götrad. Men platsen där Ljungby ligger var bebodd långt tidigare. Om det vittnar inte minst de talrika gravrösen som finns i trakten. Ett av de större gravrösena finns invid Ljungbys vattentorn, och det kallas Kungshögen. Det största gravröset i trakten är dock Höga rör, som ligger ett par kilometer söder om Ljungby, högt beläget, invid sluttningen ned mot Lagadalen.
På 1100-talet fick Ljungby sin första stenkyrka när Ljungby socken bildades. Ljungby har sedan lång tid tillbaka varit en plats där viktiga handelsvägar i nord-sydlig och öst-västlig riktning korsas. Av denna anledning påbjöd ett kungligt brev på 1300-talet att ett gästgiveri skulle anläggas invid Lagastigen.
1828 bestod dock Ljungby ännu endast av fem gårdar. Man hade i början av 1800-talet tagit upp behovet av en stad i Sunnerbo härad. Ljungby tävlade då med Berga by, där biskop Henrik på 1200-talet erhållit tillstånd att anlägga en stad. Även om Ljungby ansågs ligga mer centralt i häradet och hade bättre landsvägsförbindelser föll dock valet på det förra alternativet.[2]
Enligt kungligt brev den 15 oktober 1828 blev Ljungby en friköping[3] med reglemente från den 28 mars 1829 enligt tre källor,[4][5][6] och den 1 januari 1830 enligt en annan.[7] Ljungby anlades till största delen på mark som donerats av Märta Ljungberg, ägare till Ljungbys gästgiveri. En stadsplan med rätvinklade gator användes som grund när köpingens hus skulle byggas. Stadsplanen kom dock att klyvas på tvären, då järnvägen kom till Ljungby. År 1878 invigdes järnvägen mellan Vislanda och Bolmen, som sedan kom att länkas ihop och bli Karlshamn–Vislanda–Bolmens järnväg (KVBJ) respektive Halmstad–Bolmens Järnväg (HBJ). 1899 öppnade den nord-sydliga Skåne-Smålands Järnväg (SSJ).
Under 1900-talet har staden expanderat, inte minst genom en utbyggnad av verkstads- och trävaruindustrin.
Den första kraftiga tillväxtperioden började vid slutet av 1940-talet för att kulminera på 1960-talet. Lyckligtvis sammanföll behovet av arbetskraft till den växande industrin med att arbetare friställdes på landsbygden. Man hade även god hjälp av arbetskraftsinvandringen som startade under efterkrigstiden. En stadsbrand som förödde stora delar av centrum 1953 ledde till en återuppbyggnad av Stora torget med ett sjuvåningshotell Hotell Terraza och en piazza i modern stil, något som fortfarande är mycket omdiskuterat.
Administrativa tillhörigheter
Ljungby blev friköping den 15 oktober 1828 och reglemente för köpingen fastställdes den 28 mars 1829.[8] Den 31 januari 1879 utfärdades för Ljungby köping föreskrifter om tillämpningen av ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan. Den 10 februari 1893 fastställdes det att hälsovårdsstadgan också skulle gälla i köpingen. 1900 infördes begreppet municipalsamhälle i lagstiftningen och Ljungby köping blev då ett sådant, eftersom åtminstone ett av stadsstadgorna gällde i området utan att det var en stadskommun eller köpingskommun.[9][10] Den 3 juli 1902 utfärdades en särskild ordningsstadga för Ljungby köpings municipalsamhälle.[11] Den 7 oktober 1921 utökades området för Ljungby municipalsamhälle från 0,98 kvadratkilometer (allt land) till 3,50 kvadratkilometer (varav allt land).[12]
Ljungby var och är kyrkby i Ljungby socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Ljungby landskommun, då köpingen inte utgjorde en egen kommun. Den 1 januari 1936 (enligt beslut den 20 september 1935) ombildades Ljungby socken och landskommun med municipalsamhället till Ljungby stad.[13] 1971 uppgick stadskommunen i Ljungby kommun där orten sedan dess är centralort i kommunen.[14]
I kyrkligt hänseende har Ljungby alltid hört till Ljungby församling varur 2002 utbröts Ljungby Maria församling.[15]
Orten ingick till 1971 i Sunnerbo tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Ljungby i Ljungby domsaga för att från 2005 ingå i Växjö domsaga.[16]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Ljungby 1960–2015[17] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 8 750 | |||
| 1965 | 10 727 | |||
| 1970 | 12 596 | |||
| 1975 | 12 969 | |||
| 1980 | 13 667 | |||
| 1990 | 14 192 | 1 048 | ||
| 1995 | 14 480 | 1 064 | ||
| 2000 | 14 485 | 1 078 | ||
| 2005 | 14 810 | 1 085 | ||
| 2010 | 15 205 | 1 193 | ||
| 2015 | 15 785 | 1 224 | ||
Bebyggelse
Bebyggelsen i de centrala delarna ligger i ett rutmönster med järnvägen, och några vägar löper parallellt med den på diagonalen. Järnvägen används dock inte och är på flera ställen uppbruten. Stora delar av centrum brann på 1950-talet och är därmed från denna tid. I utkanterna, speciellt ner mot ån Lagan, ligger dock äldre trävillor, ofta målade i starka färger.
I centrum finns förutom lokala butiker även de större butikskedjorna, exempelvis KappAhl, Lindex, Dressmann och Kicks.
Ljungby Lasarett är ett akutsjukhus med vårdavdelningar, operationsavdelning samt ett stort antal specialistmottagningar.
Kommunikationer
Ljungby som ligger där E4 och riksväg 25 möts har goda landsvägförbindelser.
Tidigare hade Ljungby järnvägsförbindelser i fyra riktningar: med smalspår (1067 mm) till Halmstad och Vislanda, samt med normalspår till Värnamo och Markaryd. Samtliga dessa järnvägar är nu nedlagda och rivna.
Ljungby har även en mindre flygplats, Ljungby - Feringe flygplats, som ligger 13 kilometer nordost om tätorten. Denna flygplats är inte längre en kontrollerad trafikflygplats utan tillhör numera en flygklubb och används även av en fallskärmshopparklubb. Närmsta flygplats med passagerartrafik är Smaland Airport, Växjö.
Näringsliv och utbildning
Bland industrierna i Ljungby finns Svetruck, Wascator Electrolux, Strålfors, Ljungby Maskin, CTC Enertech, HP Tronic och LL-Skogsmaskiner, Henjo Plåtteknik, Mobylife, Postnord. Det finns även ett antal mindre och nischade företag placerade i Ljungby.
Ljungbyporten kallas det handelsområde som har byggts intill E4:ans södra infart mot Ljungby. Där finns bland annat Max hamburgerrestauranger, CityGross, Jysk, Intersport, McDonalds, Sibylla, Circle K, Elgiganten, Dollarstore, Biltema samt ett motell. Området byggs successivt ut.
Högskolecentrum Ljungby består av fyra utbildningsanordnare som tillsammans genomför utbildningar samt ett antal uppdragsutbildningar. Högskolecentrum är ett samarbete mellan Ljungby kommun, näringsliv och Linneuniversitetet.
Kultur
Från Ljungby kommer bland annat författarna Folke Fridell, Lennart Williams och Sölve Rydell, filmfotografen Gunnar Fischer och konstnären och författaren Sven Ljungberg, som även har ett eget museum — Ljungbergmuseet. Den internationellt erkände konstnären Erik Ortvad levde senare delen av sitt liv i Kvänjarp strax utanför Ljungby. Skulptören Albert von Stockenström levde under många år i Ljungby, och dog här. Konstnären Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, hustru till Sven Ljungberg, levde även hon under många år i Ljungby, och dog här. Konstnären Kenneth Sjöö bor i Ljungby.
Det finns ett Sagomuseum, beläget vid Ljungby Gamla Torg. I Ljungby hålls under det årliga Ljungbydagarna som är en stadsfest med musik, mat och underhållning. Från Ljungby kommer orkestern Jazz i Baljan, som vid stadsjubileet år 1986 skapade jazztävlingen Swedish Open i Gladjazz.
Kyrkor och trossamfund
Svenska Kyrkan
Övriga Kyrkor
- Pingstkyrkan i Ljungby [18]
- Betelkyrkan EFK [19]
- Missionskyrkan[20]
- S:t Stefans katolska kapell, Ljungby [21]
- Markuskyrkan, LBK[22]
- Allianskyrkan[23]
Sport
De mest kända föreningarna är Ishockeyklubben IF Troja-Ljungby och Ljungby IF (fotboll) samt Ljungby Volleyboll klubb.
Kända personer från Ljungby
- Se även Personer från Ljungby
- Den socialdemokratiske politikern och statsrådet Rune B. Johansson var verksam i Ljungby [24]
- Författaren Annelis Johansson är född och uppväxt i Ljungby.
- Författaren David Norlin
- Konstnärerna Sven Ljungberg och
Idrottare
- Roger Johansson (ishockey), uppväxt i Ljungby [24]
- Mattias Weinhandl (ishockey), uppväxt i Ljungby [24]
- Rade Prica (fotboll), uppväxt i Ljungby [24]
Se även
- Ljungby socken
- Lista över fasta fornminnen i Ljungby (för omfattning av detta område, se Ljungby stad#Sockenkod)
Referenser
Noter
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 475
- ^ [1] SCB befallningshavandes femårsberättelser 1871-1875 Kronobergs län sida 3
- ^ Ljungberger - Ljungby Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua (1912)
- ^ [2] Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L (1863) sida 480
- ^ SCB Folkräkningen 1930 sida 32 anm till Kronobergs län not 14
- ^ Om Ljungby i Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning (1932)
- ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser: Kronobergs län 1861-1865 sida 1; Läst 12 mars 2015
- ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser: Kronobergs län 1896-1900 sida 6; Läst 12 mars 2015
- ^ Svensk uppslagsboks andra upplaga, band 18 sida 441 Ljungby
- ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser: Kronobergs län 1901-1905 sida 2; Läst 12 mars 2015
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 22. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 199. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljungby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Pingstkyrkan i Ljungby
- ^ Betelkyrkan EFK
- ^ Missionskyrkan
- ^ S:t Stefans Katolska kapell i Ljungby
- ^ Markuskyrkan
- ^ Allianskyrkan
- ^ [a b c d] Enligt personartikeln
Tryckta källor
- Aspman Axel m.fl. (1974), Ljungby - Köping, Stad, Storkommun, 236 s.
- Roubert, Carl-Johan (2013), Från träskor till jättetruckar. En berättelse om industriutvecklingen i Ljungby under tre sekel. (Kronobergsboken 2013). 258 s.
Externa länkar
- Ljungby kommuns bildarkiv visar samlingar från bland annat Hertzbergs Foto som grundligt dokumenterat staden och landsbygden under 70 år.
- Karta över Ljungby - Open StreetMap
| ||||||||||||||||
