Lockheed Martin F-35 Lightning II

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Lockheed Martin F-35)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lockheed Martin F-35 Lightning II
F-35A flight (cropped).jpg
F-35A Lightning II, 2013.
Beskrivning
TypMultirollflygplan
Besättning1
Första flygning15 december 2006
VersionerF-35A, F-35B, F-35C
UrsprungUSA USA
TillverkareLockheed Martin
Antal tillverkade820+ (2022-07-05)[1]
Data
LängdA/C: 15,70m, B: 15,64m
SpännviddA/B: 10,70m, C:13,10m
HöjdA: 4,33m, B: 4,30m, C: 4,54m
VingytaA/B: 42,73 m², C: 62,06 m²
TomviktA: 13 170 kg, B: 14 588 kg, C: 14 548 kg
Max. startviktA/C: 31 751 kg, B: 27 215 kg
Motor(er)1 × Pratt & Whitney F135
Dragkraft110 kN (178 kN med EBK)
Prestanda
Max. hastighet1 931 km/h
Räckvidd med
max. bränsle		A: 2 500 km; B: 1 667 km; C: 2 593 km
Stigförmåga91,4 m/s
Beväpning
Fast beväpningA: 1 × GAU-22/A 25 mm
Bomber(Stealth) A/C: 2 585 kg, B: 1 680 kg
(Max) A/C: 8 165 kg, B: 6 800 kg
Elektronik
ElektronikAN/APG-81 AESA-radar

Lockheed Martin F-35 Lightning II eller Joint Strike Fighter (JSF) är ett femte generationens stridsflygplan, som är svårt att upptäcka. Planet är avsett att kunna lösa både attack-, spanings- och jaktuppdrag. Flygplanet är ett samarbetsprojekt mellan flera länder (USA, Storbritannien, Italien och Nederländerna, Kanada, Turkiet, Australien, Danmark och Norge). F-35 är avsett att ersätta äldre plan av typen F-16 Falcon, F/A-18 Hornet, AV-8 Harrier och A-10 Thunderbolt. Planet flögs för första gången den 15 december 2006.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De två experimentflygplanen X-32 från Boeing och X-35 från Lockheed Martin på Edwards Air Force Base i Kalifornien 2000.

Under slutet av 1980-talet började USA:s försvarsdepartement att leta efter en ersättare till den fjärde generations jakt- och attack-flyg som hade introducerats på 70-talet. Ett nytt program med namnet Joint Strike Fighter (JSF) påbörjades 1993 och 1995 gick även Storbritannien med i utvecklingsarbetet genom att betala 10 procent av den totala utvecklingskostnaden. 1996 hade två amerikanska flygplansverkare fått kontrakt att utveckla olika experimentflygplan X-32 (Boeing) och X-35 (Lockheed Martin) för utvärdering. Också under 1996 beslutade Storbritannien för att ersätta sina Harrier-plan med det framtida planet, som även ska levereras i VTOL-version, dvs för vertikal start och landning (likt Harrier).

De tävlande experimentflygplanen flög för första gången under år 2000 och 2001 vann Lockheed Martin kontraktet med sitt X-35. Intresset från flertal NATO-länder ökade och beställningar på planet började så sakteliga komma in. 2006 fick X-35 den nya beteckningen F-35 Lightning II (Fighter-35) och under samma år flög prototypen för första gången.

År 2009 var över 3 000 flygplan beställda av 10 länder. I juli 2019 avbröt USA sitt samarbete med Turkiet, efter att Turkiet även köpt ryska luftvärnssystemet S-400. USA såg inte detta som förenligt med ett köp av de 100 beställda flygplanen, och Turkiet avråddes tidigt av USA från att köpa detta luftvärnssystem.[2]

Lockheed Martin har kontinuerligt sänkt kostnaderna för produktionen, och räknar med att kunna sälja F-35 A för drygt USD 80 miljoner per styck, exklusive tillkommande delar i normal upphandling, med ytterligare förväntade prissänkningar framöver (stordriftsfördel).[3]

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • F-35A: Standardutförande. Landar konventionellt på flygfält.
  • F-35B: Använder kort startbana och kan landa vertikalt och också hovra.
  • F-35C: Tänkt att användas på hangarfartyg med katapult och vajer (arresting gear). Versionen har förstärkta landningsställ, bromskrok, infällbara vingar med mera.

En tvåsitsig skolversion behövs inte, då flygsimulatorer tänks ersätta omskolningsflygningar. Av taktiska skäl vill Israel emellertid utveckla tvåsitsiga "F-35D".[4]

Försäljning och leverans[redigera | redigera wikitext]

Den första serielevererade F-35A till USA:s flygvapen anländer till Eglin Air Force Base i Florida, 14 juli 2011.
Den allra första hangarfartygslandningen med en F-35C, ombord på USS Nimitz (CVN-68) i Stilla havet 3 november 2014.
Land F-35A F-35B F-35C Beställd I tjänst från ersätter not
Australien Australien 100 2002 2018 F-111C, F/A-18A Hornet [5]
Belgien Belgien 34 2018 2023 F-16AM [6][7]
Danmark Danmark 27 2016 2021 F-16AM [8]
Finland Finland 64 2021 2025 F-18 Hornet [9]
Israel Israel 75 2010 2017 F-16A Netz [10][11]
Italien Italien 60 30 2008 2016 AMX A-11A, F-16A, Tornado IDS, AV-8B [12][13]
Japan Japan 105 42 2011 2019 F-4EJ Kai Phantom II [14]
Kanada Kanada 88 2022 2027 CF-18 Hornet [15][16][17]
Nederländerna Nederländerna 46 2008/2013 2019 F-16AM [18]
Norge Norge 56 2008 2019 F-16AM [19]
Polen Polen 32 2020 2026 MiG-29 [20]
Singapore Singapore 12 2019/2020 2026 F-16C [21]
Storbritannien Storbritannien 138 2002/2007/2012 2018 Harrier GR.9
Sea Harrier FA.2 		[22][23]
Sydkorea Sydkorea 40 2014 2019 F-4 Phantom II
F-5 Freedom Fighter 		[24]
Turkiet Turkiet 100 2014 F-16C Stoppat av USA pga köp av luftvärnssystemet S-400 från Ryssland[25]
Tyskland Tyskland 35 2022 2030 Panavia Tornado [26]
USA USA 1763 2001 2011/2016 F-16C, A-10C [27]
353 2012/2015 AV-8B Harrier, F/A-18 Hornet
353 2013/2019 F/A-18 Hornet, F/A-18 Super Hornet
summerat 2525 575 353

Galleri[redigera | redigera wikitext]

  • F-35B med lyftfläkt.

    F-35B med lyftfläkt.

  • X-35C.

    X-35C.

  • X-35A fotograferad från en KC-135 Stratotanker.

    X-35A fotograferad från en KC-135 Stratotanker.

  • F-35A

    F-35A

Media[redigera | redigera wikitext]

  • X-35 tankas i luften.

  • Test av F-35A:s automatkanon.

  • Vertikal landning

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lockheed Martin F-35 Lightning II, 29 juli 2010.
  1. ^ https://www.f35.com/content/dam/lockheed-martin/aero/f35/documents/F35FastFacts07_2022_V2.pdf
  2. ^ ”USA avbryter militärt samarbete med Turkiet”. di.se. https://www.di.se/nyheter/usa-avbryter-militart-samarbete-med-turkiet/. Läst 27 juli 2019. 
  3. ^ GASTÓN DUBOIS (2 januari 2022). ”F-35 cheaper than the Gripen?” (på engelska). https://www.aviacionline.com/2022/01/f-35-cheaper-than-the-gripen/. Läst 2 januari 2022. ”The price of USD 82 million per F-35A unit is close to what Lockheed Martin predicted the Lot 12 aircraft will cost.” 
  4. ^ Israel sets sights on two-seater F-35 22. januari 2010 (engelska)
  5. ^ ”Australia” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/australia.html. Läst 16 juli 2022. 
  6. ^ ”Belgium” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/belgium.html. Läst 16 juli 2022. 
  7. ^ Emmott, Robin (25 oktober 2018). ”Belgium picks Lockheed's F-35 over Eurofighter on price” (på engelska). www.reuters.com. Reuters. https://www.reuters.com/article/us-aerospace-belgium-idUSKCN1MZ1S0. Läst 16 juli 2022. 
  8. ^ ”Denmark” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/denmark.html. Läst 16 juli 2022. 
  9. ^ Karlsson, Anders (10 december 2021). ”Finland köper det amerikanska F-35-jaktplanet – köpet har också en sysselsättande effekt”. svenska.yle.fi. Svenska YLE. https://svenska.yle.fi/a/7-10010078. Läst 16 juli 2022. 
  10. ^ ”Israel” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/israel.html. Läst 16 juli 2022. 
  11. ^ Harel, Amos (16 februari 2021). ”Israeli Air Force to Buy Refueling Aircraft, 25 More F-35 Fighter Jets” (på engelska). www.haaretz.com. Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/2021-02-16/ty-article/.premium/israeli-air-force-to-buy-refueling-aircraft-25-more-f-35-fighter-jets/0000017f-f4fd-ddde-abff-fcfde2070000. Läst 16 juli 2022. 
  12. ^ ”Italy” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/italy.html. Läst 16 juli 2022. 
  13. ^ Jennings, Gareth (31 januari 2022). ”Italy moves towards F-35B joint force” (på engelska). www.janes.com. Janes Defence News. https://www.janes.com/defence-news/news-detail/italy-moves-towards-f-35b-joint-force. Läst 16 juli 2022. 
  14. ^ ”Japan” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/japan.html. Läst 16 juli 2022. 
  15. ^ ”F-35: The Right Choice for Canada” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/canada.html. Läst 16 juli 2022. 
  16. ^ Brewster, Murray (28 mars 2022). ”Liberals launch negotiations to buy F-35 fighter jets” (på engelska). www.cbc.ca. CBC News. https://www.cbc.ca/news/politics/f-35-negotiations-1.6399978. Läst 16 juli 2022. 
  17. ^ Pugliese, David (20 juni 2022). ”Canada requires first nine fully operational F-35 jets no later than 2027” (på engelska). ottawacitizen.com. Ottawa Citizen. https://ottawacitizen.com/news/national/defence-watch/canada-requires-first-nine-fully-operational-f-35-jets-no-later-than-2027. Läst 16 juli 2022. 
  18. ^ ”F-35 for the Netherlands” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/netherlands.html. Läst 16 juli 2022. 
  19. ^ ”Norway: A Powerful Partnership” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/norway.html. Läst 16 juli 2022. 
  20. ^ ”F-35: A Dominant Capability For the 21st Century” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/poland.html. Läst 16 juli 2022. 
  21. ^ ”The F-35 Lightning II for the Republic of Singapore” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/singapore.html. Läst 16 juli 2022. 
  22. ^ ”United Kingdom: A Legacy of Innovation” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/united-kingdom.html. Läst 16 juli 2022. 
  23. ^ ”UPDATE 2-UK signs memo with US on Joint Strike Fighter” (på engelska). www.reuters.com. Reuters. 20 januari 2007. https://www.reuters.com/article/companyNewsAndPR/idUSL1278309720061212. Läst 16 juli 2022. 
  24. ^ ”The F-35 Lighting II for Republic of Korea” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/republic-of-korea.html. Läst 16 juli 2022. 
  25. ^ Mehta, Aron (19 juli 2019). ”Turkey officially kicked out of F-35 program, costing US half a billion dollars” (på engelska). www.defensenews.com. Defense News. https://www.defensenews.com/air/2019/07/17/turkey-officially-kicked-out-of-f-35-program/. Läst 16 juli 2022. 
  26. ^ ”Germany to buy 35 Lockheed F-35 fighter jets from U.S. amid Ukraine crisis” (på engelska). www.reuters.com. Reuters. 14 mars 2022. https://www.reuters.com/world/europe/germany-decides-principle-buy-f-35-fighter-jet-government-source-2022-03-14/. Läst 16 juli 2022. 
  27. ^ ”United States” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/united-states.html. Läst 16 juli 2022. 

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


v • r
Lockheed flygplan och Lockheed Martin flygplan
PassagerarplanLockheed Super Constellation
Transportflygplan
Stridsflygplan
Spanings- och övervakningsplan
v • r
Amerikanska stridsflygplan från 1962
Jaktflygplan
Serie innan 1962
F-84/F-84F · F-86 · F-89 · F-100 · F-101 · F-102 · F-104 · F-106
Serie från 1962
F-1 · F-2 · F-3 · F-4 · F-5 · F-6 · F-7 · F-8 · F-9 · F-10 · F-11 · F-14 · F-15 · F-15E · F-16 · YF-17 · F/A-18 · F/A-18E/F · F-20 · F-21 · F-22 · YF-23 · F-35
Attackflygplan
A-1 · A-2 · A-3 · A-4 · A-5 · A-6 · A-7 · AV-8A/AV-8B · YA-9 · A-10 · A-12 · A-26 · A-37
Bombflygplan
B-47 · B-52 · B-57 · B-58 · B-1 · B-2 · B-21
Spaningsflygplan
O-1 · O-2 · OV-1 · OV-10 · RA-5C · RB-57 · RC-135 · RF-4 · RF-5 · RF-8 · RF-84F · RF-101 · SR-71 · U-2
Ubåtsjaktflygplan
S-2 · S-3 · P-2 · P-3 · P-8
Ledningsflygplan
E-3 · E-4B · E-6 · E-8
Gunships
Se även: F-105 · F-111 · F-117 · V-22
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lockheed_Martin_F-35_Lightning_II&oldid=50977540"