Margaret Sanger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Margaret Sanger
Född 14 september 1879
Död 6 september 1966 (86 år)
Yrke/uppdrag Sexualundervisare, författare, sjuksköterska.
Make William Sanger (1902–1921)
James Noah H. Slee (1922–1943)

Margaret Higgins Sanger, född 14 september 1879, död 6 september 1966[1], var amerikansk sjuksköterska, sexualundervisare, författare och aktivist, som bröt ny mark för kvinnors reproduktiva rättigheter. Sanger startade 1916 USAs första klinik för födelsekontroll och var en av grundarna av organisationen Planned Parenthood.[2] Under sitt liv arresterades Sanger regelbundet på grund av sitt arbete för sexuella rättigheter under en tid då det var olagligt att tala offentligt om preventivmedel.[3]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Sanger var dotter till Anne Purcell Higgins och Michael Hennessey Higgins. Anne Higgins flyttade till Kanada från Irland under den stora svälten på Irland. Michael Hennessey Higgins hade emigrerat till USA från Irland vid 14 års ålder. Som 15-åring blev han trumslagare i USAs armé. Senare studerade han medicin och frenologi, men blev i slutändan stenhuggare. Han var ateist och en förespråkare för kvinnors rösträtt och fri offentlig utbildning. De båda gifte sig 1869. Anne Higgins genomgick 18 graviditeter på 22 år innan hon dog vid 49 års ålder. Margaret Sanger var den sjätte av elva överlevande barn - och hon ansåg att de många graviditeterna bidrog till hennes mors för tidiga död.[4]

Sanger studerade till sjuksköterska vid White Plains Hospital. 1902 gifte hon sig med William Sanger, med vilken hon fick 3 barn.[1] Paret bodde i Greenwich Village, New York - ett område känt för sin radikala politik. Där lärde Sanger känna bland andra Upton Sinclair och Emma Goldman. Hon var medlem i Women's Committee of the New York Socialist Party, och deltog i strejker arrangerade av Industrial Workers of the World.[1]

Sanger arbetade som sjuksköterska i fattiga kvarter i New York Lower East Side. Många av hennes patienter var utblottade, invandrade kvinnor som led av konsekvenserna av dåligt utförda aborter och upprepade graviditeter. Detta stärkte Sangers tro på vikten av att begränsa familjens storlek för att gynna kvinnors hälsa och bryta fattigdomen.[4]

Aktivism[redigera | redigera wikitext]

1911-1914 skrev Sanger What Every Girl Should Know, en för den tiden kontroversiell artikelserie om sexualundervisning som publicerades i den socialistiska tidningen The Call. 1920 gavs artiklarna ut i bokform.[5] 1916 startade hon The Woman Rebel, en tidning som förespråkade rätten att utöva födelsekontroll och som gavs ut i direkt opposition mot Comstocklagarna, vilka förbjöd spridning av "obscena, liderliga och ohämmat erotiska artiklar"[6] (inklusive information med anknytning till familjeplanering). Tidningen förbjöds i flera delstater. Sangers författarskap ledde till att hon arresterades, och 1914 flydde hon till Europa.[7][2] I England studerade Sanger reproduktiv och sexuell hälsa hos bland andra Havelock Ellis.[8] Även Emma Goldman arresterades efter att ha hjälpt sprida Sangers texter.

Under Sangers exil hade opinionen för familjeplanering växt i USA, inspirerad av Sangers arrest. När Sanger 1915 återvände till USA benådades hon - hennes dotter hade just dött av lunginflammation vid bara 5 års ålder, och myndigheterna var oroliga för att en rättegång mot en sörjande mor skulle främja Sangers agenda.[9]

I april 1916 inledde Sanger en landsomfattande föreläsningsturné och när hon återvände till New York var hon känd i hela landet.[10] Hon trappade upp sitt motstånd mot Comstocklagarna, och den 16 oktober 1916 öppnade hon USAs första klinik för födelsekontroll.[11] På kliniken arbetade också Fania Mindell och Sangers syster Ethel Byrne. 10 dagar senare stängdes kliniken av polis, och de tre arresterades. Under rättegången i januari 1917 dömde domaren att ingen kvinna hade "rätten att kopulera med en känsla av säkerhet att det inte blir någon resulterande befruktning".[12]

Sanger och Byrne dömdes till 30 dagars fängelse. Väl i fängelset genomförde Byrne en hungerstrejk och blev den första fången i USAs historia att tvångsmatas, genom en slang i halsen.[13][14]

Sanger överklagade sin dom, och hennes fall färdades genom domstolarna under ett år, tills appelationsdomstolen i New York fastställde domen i januari 1918. Domen 1918 var trots det en seger för Sanger, då domaren Frederick E. Crane dömde att läkare var tillåtna att ordinera preventivmedel.[15] Publiciteten kring Sangers gripande, rättegång och överklagande utlöste en våg av aktivism över hela USA, och lockade donatorer som hjälpte Sanger med finansiering och stöd för framtida aktioner.

Sanger grundade American Birth Control League 1921 (som 1942 bytte namn till Planned Parenthood)[16] och de följande decennierna var hon tongivande inom rörelsen, som förebild och författare. Sangers arbete bidrog till att "familjeplanering" som begrepp och praktik uppstod.

Sanger har kritiserats för sitt förespråkande av "negativ eugenik", det vill säga att begränsa fertiliteten hos människor med ärftliga psykiska och fysiska defekter[17]. I de fallen då preventivmedel inte kan användas så förespråkade hon bland annat tvångssterilisering av människor med "olämpliga" anlag.[18]

Sanger initierade tillsammans med biologen Katherine McCormick[19] och Gregory Pincus[20] den forskning som resulterade i det första p-pillret.[21]

Läs mer[redigera | redigera wikitext]

Med sönerna Grant och Stuart, ca 1919
  • Margaret Sanger i Libris
  • Margaret Sanger: A Life of Passion av Jean H. Baker.[22]
  • Seriealbumet Woman Rebel – The Margaret Sanger Story handlar om Sanger.[23]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Margaret Sanger Biography (1879–1966)” (på en-us). www.biography.com. http://www.biography.com/people/margaret-sanger-9471186. Läst 26 januari 2017. 
  2. ^ [a b] Feldt, Gloria (15 oktober 2006). ”Margaret Sanger’s Obscenity”. The New York Times. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2006/10/15/opinion/nyregionopinions/15CIfeldt.html. Läst 26 januari 2017. 
  3. ^ ”Why Birth Control Pioneer Margaret Sanger Kept Getting Arrested”. Time. http://time.com/4065338/margaret-sanger-clinic-history/. Läst 26 januari 2017. 
  4. ^ [a b] ”Education & Resources - Margaret Sanger” (på en). National Women's History Museum. Arkiverad från originalet den 8 november 2016. https://web.archive.org/web/20161108021728/https://www.nwhm.org/education-resources/biography/biographies/margaret-sanger/. Läst 26 januari 2017. 
  5. ^ Sanger, Margaret (1920). What Every Girl Should Know. http://archive.lib.msu.edu/DMC/AmRad/whateverygirl1920.pdf 
  6. ^ Wexler, Alice (1984). Emma Goldman: An Intimate Life. (Ompublicerad som Emma Goldman in America. Boston: Beacon Press, 1984. ISBN 0-8070-7003-3.). New York: Pantheon Books. sid. 210. ISBN 0-394-52975-8. ”obscene, lewd, or lascivious articles” 
  7. ^ ”Open Collections Program: Women Working, Margaret Sanger (1879–1966)”. ocp.hul.harvard.edu. http://ocp.hul.harvard.edu/ww/sanger.html. Läst 26 januari 2017. 
  8. ^ Baker, Jean H. (2011-11-08) (på en). Margaret Sanger: A Life of Passion. Macmillan. sid. 92. ISBN 9781429968973. https://books.google.se/books?id=u7pgCFIcH2cC&pg=PA92&lpg=PA92&dq=Havelock+Ellis+margaret+sanger&source=bl&ots=L1FRqgWMWc&sig=5CToxqPkgzYBdy6hTVn9MXC-aKI&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiRxJ3ugeHRAhVsApoKHWOPBbc4ChDoAQheMAk#v=onepage&q=Havelock%20Ellis%20margaret%20sanger&f=false. Läst 27 januari 2017 
  9. ^ ”Birthright - What’s next for Planned Parenthood?”. The New Yorker. http://www.newyorker.com/magazine/2011/11/14/birthright-jill-lepore. Läst 26 januari 2017. 
  10. ^ Linda Gordon. ”The American Historian: Remembering Margaret Sanger's Legacy, One Hundred Years Later” (på en). tah.oah.org. http://tah.oah.org/november-2014/margaret-sanger/. Läst 26 januari 2017. 
  11. ^ Grimaldi, Jill (26 oktober 2010). ”Sanger’s First Clinic”. Margaret Sanger Papers Project. https://sangerpapers.wordpress.com/2010/10/26/sangers-first-clinic/. Läst 26 januari 2017. 
  12. ^ ”Birthright - What’s next for Planned Parenthood?”. The New Yorker. http://www.newyorker.com/magazine/2011/11/14/birthright-jill-lepore. Läst 26 januari 2017. ”the right to copulate with a feeling of security that there will be no resulting conception” 
  13. ^ ”October 26, 1916 – Feminist Margaret Sanger Arrested for Distributing Birth Control Information”. Legal Legacy. 26 oktober 2015. https://legallegacy.wordpress.com/2015/10/26/october-26-1916-feminist-margaret-sanger-arrested-for-distributing-birth-control-information/. Läst 26 januari 2017. 
  14. ^ Hunger striker forcibly fed”. The Seattle star. 27 januari 1917. ISSN 2159-5577. http://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn87093407/1917-01-27/ed-1/seq-1/. Läst 26 januari 2017. 
  15. ^ Grimaldi, Jill (26 oktober 2010). ”Sanger’s First Clinic”. Margaret Sanger Papers Project. https://sangerpapers.wordpress.com/2010/10/26/sangers-first-clinic/. Läst 26 januari 2017. 
  16. ^ Hon är kvinnan bakom abortkliniken som delar USA” (på sv-SE). Geo. 22 december 2015. http://www.expressen.se/geo/anne-sofie-naslund/hon-ar-kvinnan-bakom-abortkliniken-som-delar-usa/. Läst 26 januari 2017. 
  17. ^ ”What Margaret Sanger Really Said About Eugenics and Race”. Time. http://time.com/4081760/margaret-sanger-history-eugenics/. Läst 26 januari 2017. 
  18. ^ ”The Sanger-Hitler Equation” (på engelska). The Margaret Sanger Papers Project Newsletter. New York University. http://www.nyu.edu/projects/sanger/articles/sanger-hitler_equation.php. Läst 26 januari 2017. 
  19. ^ ”Katharine Dexter McCormick (1875-1967)”. American Experience | The Pill | People & Events. http://www.pbs.org/wgbh/amex/pill/peopleevents/p_mccormick.html. Läst 26 januari 2017. 
  20. ^ ”Gregory Pincus (1903-1967)”. American Experience | The Pill | People & Events. http://www.pbs.org/wgbh/amex/pill/peopleevents/p_pincus.html. Läst 26 januari 2017. 
  21. ^ Pillret som frigjorde kvinnan” (på sv). Metro. http://www.metro.se/artikel/pillret-som-frigjorde-kvinnan-xr. Läst 26 januari 2017. 
  22. ^ ”Margaret Sanger: A Life of Passion” (på en). Barnes & Noble. http://www.barnesandnoble.com/w/margaret-sanger-jean-h-baker/1102247983?ean=9780809094981. Läst 26 januari 2017. 
  23. ^ ”Margaret Sanger | Serienytt.se” (på sv-SE). serienytt.se. http://serienytt.se/tag/margaret-sanger/. Läst 26 januari 2017.