Hoppa till innehållet

Mesost

Från Wikipedia
Mesost.

Mesost eller brunost är en ost som tillverkas av vassla från mjölk av ko, get eller får. Vasslan indunstas och mjölksockret kristalliseras under kraftig omrörning.[1] Sist tillsätts mjölkfett.

Brunosten är fast och skivbar med en sötsyrlig smak. Den tillverkas främst i Norge (norska: brunost eller mysost) men också i Jämtland och Härjedalen.[2]

Produkter tillverkade av vassle är kända från 1400-talet då man kokade in vassle till en söt, mager massa på gårdar och fäbodar. Den fetare produkten som vi känner idag började tillverkas i mitten av 1800-talet.[2]

Ordet mesost är belagt sedan 1734; till svenska dialektala mesa, misa "ostvassla",[3] motsvarande norska och isländska mysa.[4]

Näringsinnehåll

[redigera | redigera wikitext]

Mesost är rik på vitamin A, B2 och B12 samt mineralerna fosfor, jod, kalcium och kalium[5].

En missuppfattning är att mesost är naturligt järnrik. Däremot kan den vara berikad med järn. Det sägs att man fram till mitten av 1950-talet producerade osten i järngrytor, som resulterade i avlagringar på ostarna, i en tid då många människor led av järnbrist. Inom den industriella tillverkningen har järngrytorna ersatts av aluminiumgrytor.[6]

  1. Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: mesost
  2. 1 2 ”brunost”. Store norske leksikon. https://snl.no/brunost. Läst 15 augusti 2021.
  3. ”mesost”. SO. 2021. https://svenska.se/so/?id=151123&pz=7. Läst 2 januari 2024.
  4. ”mesa”. SAOB. 1944. https://svenska.se/saob/?sok=mesost&pz=4#U_M805_32951. Läst 2 januari 2024.
  5. ”Livsmedelsverket”. Livsmedelsverket. 29 oktober 2025. https://soknaringsinnehall.livsmedelsverket.se/Home/FoodDetails/66?sokord=Mesost%20fett%20ca%2030%&soktyp=1&kategoriId=. Läst 25 februari 2026.
  6. ”Järn i mesosten? Tine Gudbrandsdalen”. faq.wernerssonost.se. 16 april 2025. https://faq.wernerssonost.se/org/wernersson-ost/d/jarn-i-mesosten-tine-gudbrandsdalen/. Läst 26 februari 2026.