No Prayer for the Dying

Från Wikipedia
Version från den 9 mars 2013 kl. 23.22 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 23 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q206445Wikidata)
No Prayer for the Dying
Studioalbum av Iron Maiden
Utgivning1 oktober 1990
InspelatBarnyard Studios, Essex, England, 1989 - 1990
GenreHeavy metal
Längd43:54
SkivbolagEMI (Europa)
Epic Records (org. USA)
Sanctuary/Colombia (omsläppet USA)
ProducentMartin Birch
Iron Maiden-kronologi
Seventh Son of a Seventh Son
(1988)
No Prayer for the Dying
(1990)
Fear of the Dark
(1992)

No Prayer for the Dying är det åttonde studioalbumet av den engelska heavy metal-gruppen Iron Maiden som släpptes den 1 oktober 1990. Det är det första albumet sedan bandets andra album som gitarristen Adrian Smith ej närvarade vid inspelningen då han hade nyss slutat i bandet för ta en paus ifrån musiken och turnerandet. (även om han var med och skrev en låt på det här albumet) och det första med den nya gitarristen Janick Gers. Janick fick börja i bandet efter ha hjälpt Bruce Dickinson att spela in sitt första soloalbum, Tattooed Millionaire.

På omslaget syns Eddies tidigare skador sen Piece of Mind då han fick huvudet avsågat och sin cyborgkropp sen Somewhere in Time inte alls. Eddies tidigare händelser har blivit "återställda". Omslaget visar när Eddie bryter sig upp från en grav, som kan visa att Eddie reser sig från de döda för första gången. Med på omslaget till LP:n finns även en gravskötare eller gravplundrare med en lanterna och på hans kläder visar att det är från 1800-talet eller tidigt 1900-tal. När sedan skivan släpptes på CD 1998 så hade omslaget ändras, där gravplundraren/gravskötaren har blivit borttagen, och det är bara Eddie som kommer ut ur sin grav. En inskription hade lagts till på plattan jämte graven, där det står "After the Daylight, The Night of Pain, That is not Dead, Which Can Rise Again...".

Albumet gick upp på andra plats på den engelska topplistan och nummer sex på den svenska. En turné följde albumet, No Prayer On The Road.

Låtlista

  1. Tailgunner (Dickinson/Harris) - 4:15
  2. Holy Smoke (Dickinson/Harris) - 3:49
  3. No Prayer for the Dying (Harris) - 4:23
  4. Public Enema Number One (Dickinson/Murray) - 4:13
  5. Fates Warning (Harris/Murray) - 4:12
  6. The Assassin (Harris) - 4:35
  7. Run Silent Run Deep (Dickinson/Harris) - 4:35
  8. Hooks in You (Dickinson/Smith) - 4:08
  9. Bring Your Daughter...To the Slaughter (Dickinson) - 4:45
  10. Mother Russia (Harris) - 5:42

Tailgunner

Den här låten är skriven av Steve Harris och Bruce Dickinson. Tailgunner fortsätter Iron Maidens tradition av krigslåtar. Låten handlar precis som Aces High om Slaget om Storbritannien mellan Storbritannien och Tyskland under andra världskriget. Skillnaden är att i Tailgunner finns en del ironi och den har en "gladare" melodi.

Låten slutar med raden No more Bombers, just one big bomb (sv. Inga fler bombare, bara en enda stor bomb) som syftar på att det nuförtiden inte finns så kallade man-mot-man strider utan man använder datorer och långdistansrobotar.

Namnet kommer enligt Bruce Dickinson från en porrfilm[1].

Holy Smoke

Se huvudartikel Holy Smoke

Släppt som singel den 10 september 1990. Nådde tredje plats på brittiska singellistan.

No Prayer For The Dying

En låt skriven av Steve Harris. Namnet är densamma som filmen No Prayer for the Dying, dock syns inget samband med filmen. Låten handlar om en man - troligtvis Harris själv - som undrar över meningen med livet.

Public Enema Number One

Public Enema Number One är politisk låt skriven av Dave Murray och Bruce Dickinson som pekar ut "lavemanget" (en. enema) som folket får från dagens värld. Alltså att man får "upp allt i rumpan". Lättföklarat säger Bruce Dickinson om låten: "Politikerna ljuger bara för att rädda sitt eget skinn, och påstår att de gör rätt sak. Det är vad den handlar om, folk pratar om omgivningen men gör inget åt den." [2]

Fates Warning

En låt av Dave Murray och Steve Harris. Fates Warning tar upp det slutändliga och ounvikbara ödet. Låten ställer frågan om alla våra händelser i våra liv händer av slumpen, eller om våra liv redan ligger uppradade för oss?

Fates Warning har heller aldrig spelats live av bandet.

The Assassin

The Assasin är en låt av Steve Harris som är väldig lik i texten till låten Killers. Låten beskrivs ur perspektiv av en lönnmördare när han förbereder sig för sitt mord.

Run Silent Run Deep

En låt skriven av Bruce Dickinson och Steve Harris. Låten är baserad på novellen av Edward L. Beach och filmen med samma namn. Låten handlar om andra världskriget och en u-båt i Stilla Havet. Bruce Dickinson har sagt i en intervju att han skrev texten till albumet Somewhere in Time. Låten kom aldrig med man han behöll texten, och när Steve Harris skrev den här melodin tyckte han att Dickinsons text passade in bra.[3]

Hooks in You

Hooks in You är Adrian Smiths sista bidrag inom låtskrivandet till Iron Maiden tills albumet Brave New World. Men hans skrev den även tillsammans med Bruce Dickinson. Vissa påstår att det här är en fortsättning på Charlotte the Harlot historien. Det kraftfullaste argumentet för detta är att nummer 22 tas upp i texten. Som Charlotte the Harlot och 22 Acacia Avenue berättar texten om en relation med en kvinna som inte kan eller vill göra något i gentjänst. Dock är det inte bekräftat att det är en fortsättning på serien. Enligt Bruce Dickinson själv så fick han inspiration till att skriva låten när han och hans fru var och kollade på ett nytt hus och där det då i sovrummstaket hängde krokar, de undrade båda om detta var någon sorts sexhjälpmedel. Detta gjorde då upphov till text delarna i låten som till exempel "Hooks in you, hooks in me, hooks in the ceiling for that well hung feeling".

Bring Your Daughter... To The Slaughter

Se huvudartikeln Bring Your Daughter...To the Slaughter.

Släppt som singel den 24 december, 1990.

Mother Russia

Mother Russia - en låt av Steve Harris - är en hyllning till Ryssland och det ryska folket, inspirerat av den överhängande kollapsen av Sovjetunionen som pågick när den här låten skrevs. Dock tycker inte många ryssar om låten, de ser den som nedlåtande. Det är en eptisk låt även om inte alla finner den i samma fack som Phantom of the Opera och Rime of the Ancient Mariner. Syntharna som används på albumet hörs även väldigt tydligt på den här låten.

Singlar

Banduppsättning

Externa länkar

Källor