Palmduva
| Palmduva Status i världen: Livskraftig (lc) | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
| Familj | Duvor Columbidae |
| Släkte | Streptopelia |
| Art | Palmduva S. senegalensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Streptopelia senegalensis | |
| Auktor | Linné, 1766 |
| Synonymer | |
| Stigmatopelia senegalensis | |
 | |
Palmduva (Streptopelia senegalensis) är en duva som förekommer i spridda populationer i Afrika, Mellanöstern och Asien. Dess trivialnamn kommer av att den i delar av sitt utbredningsområde, som norra Afrika och Mellanöstern, ofta kan hittas i palmdungar.
Utbredning och taxonomi
Den är en stannfågel som förekommer i spridda isolerade områden och vars nordligaste utbredningsområdet finns i Turkiet, Georgien och Kazakstan. De östligaste populationerna förekommer i Nepal och i Xinjiang] i Kina medan de sydligaste asiatiska förekommer i Indien. I Afrika förekommer den spridd över stora delar av kontinenten från Marocko och Egypten i norr, till Sydafrika i söder.
Den delas vanligtvis upp i fem till sju underarter som delas upp i två underartsgrupper:[1] phoenicophila-gruppen
- S. s. phoenicophila, (Hartert, 1916) - förekommer i Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Turkiet och Syrien
- S. s. aegyptiaca (Latham, 1790) - förekommer enbart i Egypten
- S. s. senegalensis - nominatformen förekommer över merparten av Subsahariska Afrika.
- S. s. socotrae (C. H. B. Grant, 1914) - förekommer enbart på ön Socotra
- S. s. divergens (Clancey, 1970) - förekommer i Namibia, Botswana och närliggande torra områden i Zimbabwe och i norra Sydafrika.
cambayensis-gruppen
- S. s. cambayensis (Gmelin, 1789) - förekommer i Iran, södra Afghanistan, Pakistan, Indien och Bangladesh
- S. s. ermanni (Bonaparte, 1856) - förekommer i sydöstra Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, norra Afghanistan och i Xinjiang i Kina.
Den har även introducerats till Western Australia.[1]
Utseende och fältkännetecken
Palmduvan har en längd på omkring 25-27 centimeter. Vingspannet är mellan 40-45 centimeter och vikten är mellan 80-120 gram. Fjäderdräkten är rödaktigt brun till blågrå. Den flyger snabbt, med regelbundna vingslag på ett för duvor karaktäristiskt vis.
Ekologi
Biotop
Den är en vanlig och spridd art i buskmarker, torr odlingsbygd, trädgårdar, och även inne i samhällen.
Häckning
Palmduvan bygger ett bo bestående av kvistar i träd eller buskar. Honan lägger vanligen två ägg per häckning. Äggen är vita, släta och glänsande. Ruvningstiden är 12-14 dagar. Båda föräldrar tar hand om ungarna, som blir flygfärdiga efter 14-17 dagar. Ungarna matas till en början med duvmjölk, en speciell proteinrik vätska som föräldrarna framställer i sin kräva. Efter några dagar börjar de pröva på frön och insekter.
Föda
Palmduvans huvudsakliga föda är frön av gräs och buskarade örter. Solrosfrön, majs och vete är uppskattad föda om det finns tillgängligt. Den kan också, särskilt under häckningstiden, ta små ryggradslösa djur som termiter, snäckor, eller ägg och puppor av flugor och myror. Den vill ha regelbunden tillgång till vatten och rör sig under dagen sällan mer än några kilometer bort från vatten.
Referenser
Noter
Källor
- Vår fantastiska värld (fakta om djur och natur), kortnummer 208 (grupp 2). Utgivare: Skandinavisk Press AB
- Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör palmduva.
