Per Herngren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Per Herngren
Per Herngren på Bokmässan 2017.
Per Herngren på Bokmässan 2017.
Född 16 juli 1961 (56 år)
Yrke författare,
folkbildare,
plogbillsaktivist
Nationalitet Sverige Sverige
Språk svenska
Verksam 1986-
Genrer facklitteratur
Ämnen civil olydnad, icke-våld
Debutverk Fånge för Fred (1986)
Framstående verk Handbok i civil olydnad (1990)
Webbplats https://ickevald.net/perherngren/

Per Herngren, född 16 juli 1961,[1] är en svensk författare, folkbildare, plogbillsaktivist och förespråkare av civil olydnad. Han blev 2002 utsedd till Årets folkbildare av tidskriften Fönstret.[2]

Aktivism[redigera | redigera wikitext]

Som 22-åring satt Herngren 1984-1985 femton månader i fängelse i USA. Tillsammans med plogbillsgruppen Pershing Plowshares 'avrustade', eller enligt åklagaren 'förstörde', han med smideshammare en Pershing II-raket samt en avfyringsramp. Deras 'avrustning' av Pershing II-raketen motsvarar, enligt gruppens försvar under rättegången, ungefär tio hiroshimabomber i sprängkraft. I slutet av 1980-talet arbetade Herngren med att starta en plogbillsrörelse i Europa. I samband med första Irakkriget, 1991, 'avrustade' eller 'förstörde' han med Plogbillsaktion Gevärsfaktoriet två Carl Gustaf granatgevär samt en AK 5, på Gevärsfaktoriet i Eskilstuna. 2006 dömdes han till en månads fängelse i Newbury, England, för att ha planterat vin och fikonträd inne på kärnvapenanläggningen Atomic Weapons Establishment i Aldermaston. 2007 hamrade han med Microwave Blivande2 Plogbill på en krigsradar samt på testanläggningen vid Saab Microwave, Mölndal.

Icke-våldsträning[redigera | redigera wikitext]

Per Herngren har sedan 1985 lett träning i icke-våld och civil olydnad främst i Europa men även i Latinamerika och Mellanöstern. Under 1990-talet utvecklade han konceptet proaktivt konfliktingripande för att översätta Mahatma Gandhis icke-våldsträning till konfliktingripandekurser inriktade på samarbetstekniker och konflikthantering i organisationer och i vardagen samt på arbetsplatser.

2010-2011 var Herngren aktiv med att träna demokratiaktivister i Mellanöstern. Hösten 2010 tränade han demokratiaktivister från Iran. Våren 2011 höll han kurser i södra Kurdistan och norra Irak om civil olydnad och icke-våld. Hösten 2011 ledde han icke-våldskurser vid floden Tigris på gränsen Kurdistan/Syrien. Deltagare var demokratiaktivister från Iran, Tunisien, Egypten, Kurdistan, Irak, Syrien och Turkiet.

Teorier[redigera | redigera wikitext]

Per Herngren har tillsammans med plogbillar från Australien och Europa 2005 lanserat begreppet postprotest som han senare teoretiskt utvecklar. 2010 utvecklar han teorin om hur icke-våld och samhällsförändring främst är rekursiva. Han har försökt visa på samband mellan Judith Butlers performativa feminism och sårbarhets-ontologi, Gilles Deleuzes mångfaldigande filosofi och Mahatma Gandhis icke-våld och civila olydnad.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Herngren debuterade vid tjugofem års ålder med boken Fånge för fred som handlade om en brevväxling mellan ungdomar i Rinkeby och författaren. Han är mest känd för Handbok i civil olydnad (1990) som blivit översatt till engelska, polska och sydkurdiska. Han har publicerat nio böcker.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Kortare texter[redigera | redigera wikitext]

"Också jag har blod på mina händer" (tillsammans med Jan Nygren), kapitel i Hjärtats språk (redaktör Per-Arne Axelsson och Lennart Hagefors), Libris, Örebro, 1997. ISBN 91-7195-130-X

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt folkbokföringsdata på Ratsit.
  2. ^ [a b] Per Herngren gör mötena mer jämställda” (på sv). Göteborgs-Posten. 31 januari 2016. http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/per-herngren-gör-mötena-mer-jällda-1.19578. Läst 8 oktober 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]